”Ny upphovsrätt hejdar framtida digitala tjänster”

I tider av ökad digitalisering inom så gott som alla samhällssektorer, spelar upphovsrätten och hur den styrs en nyckelroll. Genom upphovsrätten möjliggörs nytt skapande, tillgång för konsumenter och företagande, likväl som utökad spridning av kunskap. Men det måste också råda en balans mellan olika intressen, annars riskerar allas möjlighet till ökad tillgång till information och kunskap att urholkas.

Förslaget till direktiv om upphovsrättsreglering från EU-kommissionen som lades fram förra året borde ha tagit ett tydligare helhetsgrepp och kopplat upphovsrättens utveckling till den framväxande digitala inre marknaden i EU. Tyvärr finns det tydliga brister. Vi vill här peka på två av dessa områden.

Begränsning av utbildningsmöjligheter

Kommissionen föreslår ett antal undantag från upphovsrättsskydd för att utöka möjligheterna till användning av upphovsrättsskyddat material i undervisning. Dock begränsas de aktörer som kan ta del av dessa undantag genom alltför snäva definitioner. Kommersiella utbildningsaktörer, liksom de som står utanför det reguljära utbildningsväsendet, exempelvis bibliotek och kulturarvsinstitutioner, skulle därmed inte omfattas. Syftet att möjliggöra fler utbildningsinsatser i en digital tidsålder gynnas inte av att vissa aktörer utesluts i förväg. Att även skicka signalen att privata investeringar i utbildningssektorn inte är välkomna gynnar inte heller direktivets syften. Dessa begränsningar bör därför strykas ur direktivet.

Text- och datautvinning för alla

Ett annat område där upphovsrätten har stor betydelse för både kunskapsspridning och teknikutveckling är så kallad text- och datautvinning. Kortfattat går det ut på att genom automatiserade processer finna information och mönster i stora data- och textmängder, till exempel arkiv och databaser.

Av många bedömare, däribland EU-kommissionen själv, pekas text- och datautvinning ut som en teknik för forskning, informationssökning och datahantering som blir allt viktigare i takt med ökad digitalisering. Det finns också en stor efterfrågan från företag och organisationer som utvecklar nya tjänster baserade på avancerad dataanalys att fullt ut kunna använda möjligheterna med text- och datautvinning.

I förslaget till direktiv begränsas dock möjligheten att använda text- och datautvinning till ”forskningsorganisationer”, samt att det endast får ske för forskningsändamål. Att strypa möjligheten för exempelvis journalister, fri-stående forskare, kulturarvsinstitutioner, privatpersoner och företag att bruka metoder för text- och datautvinning – i material som de har laglig tillgång till – riskerar att leda till att utvecklingen på området bromsas.

Teknikutveckling, nya användningsmöjligheter och investeringar riskerar i stället att hamna i andra delar av världen. Detta har även påpekats av biblioteksorganisationer som Liber och Eblida, paraplyorganisationen för europeiska universitet, EUA, och öppenhets- och rättighetsorganisationen European Digital Rights. En enkel förändring vore att i direktivet fastslå att alla aktörersom har laglig tillgång till materialet också får analysera det med text- och datautvinningsverktyg.

EU-kommissionären för forskning och innovation, Carlos Moedas, har talat om den digitala inre marknaden i termer av ”Open innovation, open science, open to the world”. Tyvärr infriar inte förslaget dessa förväntningar. Vi vill därför se att Sverige kraftfullt verkar för ett direktiv som gynnar kunskapsspridning, forskning, framväxande företags möjligheter och en väl fungerande digital inre marknad.

Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig Svenskt Näringsliv

Karin Linder, generalsekreterare Svensk Biblioteksförening