Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Snart blir det inte längre tillåtet att påstå att man är ”klimatneutral” genom att använda klimatkompensation utan att klart kunna styrka, verifiera och redovisa dess status. EU-parlamentet har antagit ett nytt direktiv om vilseledande miljöinformation.
Det är vanligt att bolag och organisationer i dag framställer sin verksamhet som klimatneutral och att de klimatkompenserar för att uppnå sina mål. EU:s-direktiv kommer att påverka många bolag och organisationers redovisning och marknadsföring. Den planerade lagstiftningen i direktivet ska vara genomförd hos EU:s medlemsstater senast år 2026 och gäller i vad som kallas för ”business-to-consumer”-situationer.
EU-parlamentet vill motverka att man vilseleder att produkter inte har någon klimatpåverkan, när det i själva verket sker utsläpp vid all produktion. Företag som vill göra verklig skillnad för klimatet kan tills vidare köpa växthusgaskrediter av hög kvalitet som det har gjorts justeringar för i utsläppsbokföringen i det land där klimatprojekt genomförts.
1. Klimatkompensation kan inte göra jobbet åt andra.
Det största problemet med klimatneutral kopplat till klimatkompensation är själva kompensationslogiken, eftersom den tillåter business as usual. Både Konsumentombudsmannen (KO) och Reklamombudsmannen (RO) anser att det har rått stor förvirring och otydlighet om hur till exempel bolag, organisationer redovisar sina klimatkompensationer, det vill säga hur de beräknar och kompenserar för både de egna kvarstående utsläppen och klimatkompensationen av koldioxidekvivalenter.
När bolag i sina miljöredovisningar rapporterar om att de är, eller kommer att bli klimatneutrala, sker detta ofta utan att de inser eller förstår vad klimatkompensation innebär. Kan orsaken vara en slags aningslös förhoppning att bli klimatneutral genom att ställa tilltro till en teknikoptimism som ännu inte finns tillgänglig?
Annons
Det är också svårt att hävda att det går att runda de vetenskapliga naturlagarna. Det är ett faktum att all produktion inom till exempel bygg- och anläggningssektorn alltid genererar utsläpp av koldioxidekvivalenter. Det gäller inte minst importerade produkters klimatutsläpp som enligt EU inte behöver redovisas som landets egna utsläpp.
2. Nära hälften av företagens miljöpåståenden inom EU anses vara greenwash.
Klimatneutral betyder att en verksamhet, produkt, bolag som är klimatneutral inte ger upphov till några utsläpp av växthusgaser. I en studie av EU redan år 2021 och av det Londonbaserade bolaget Sylvera, som hjälper köpare att utvärdera och investera i högkvalitativa koldioxidkrediter, framgick att nära hälften av företagens miljöpåståenden inom EU var greenwash.
Enligt en annan studie av Carbon Market Watch i Belgien var endast två procent av tusentals utvärderade CDM-projekt additionella. Trädplantering är ett exempel på klimatkompensation som vanligen har används. Men trädplantering är enbart en ”temporär” åtgärd för att växthusgaser ska undanhållas från atmosfären. Träd är med andra ord inte en permanent kolsänka. Till exempel Naturskyddsföreningen har tagit bort klimatneutralitet.
Johnny Kellner. Foto: Ingvar Lindholm
3. Bolag måste omformulera och precisera hållbarhetsargument.
Det är nödvändigt inte minst för berörda bolag och organisationer att börja omformulera och precisera sina hållbarhetsargument om klimatneutralitet och klimatkompensation för att vara trovärdiga och för att undvika framtida offentliga anmärkningar och riskera att hamna i den pinsamma greenwashfållan. Den nya EU-direktivet bör vara en tydlig vägledning.
Johnny Kellner, tidigare miljöchef JM Stockholm och Veidekke Sverige
