"Mina pengar är slut, Vinnova"

Flera har efterlyst den stora svenska uppfinningen och det är på våra universitet som strålkastarna lyser och söker. Men alla är utbildade i samma skola och det uppstår en Följa-John-effekt.

EU har sedan 2003 rekommenderat upphandling av innovativ teknik som en stödform. När så Vinnova utlyser sådan upphandling är näringslivet utestängt från att delta. Så skapar regeringen och Vinnova, "Den Svenska Paradoxen".

På Vinnova ser man fördelningen av kapital som en förmån. Subjektiv fördelning av kapital till forskning rörs samman med objektiv fördelning av kapital till FoU för att utveckla idéer och uppfinningar på marknadsekonomiska grunder. Men Vinnovas kunskap om marknad är svag och ekonomiska modeller som Triple Helix och Living Labs tillämpas i andra miljöer än vad de är tänkta för. Där blir de hinder i stället för redskap att forma effektiva projekt.

Det är ett hönan-ägget problem. Kapital ges till individer och grupper för att de skall kläcka goda idéer vilket sällan sker. Modeordet "innovationsystem" står så i fokus bland forskare och hos Vinnova att vi bildligt göder redan feta höns men inte klarar av att plocka upp de ägg som värps. Jag, en uppfinnarjocke på vischan, blir inte godkänd som förmånstagare och får därför inte möjlighet att utveckla de ägg jag har.

Vinnova är inte vägen ut ur "Den Svenska Paradoxen" utan själva upphovet till den.

Att Vinnova använder sig av planekonomiska utlysningar även för sin objektorienterade verksamhet visar, att Vinnova inte har den ekonomiska kultur som utveckling av uppfinningar kräver. På Vinnovas 22 webbsidor om sin verksamhet förekommer ordet innovation ofta medan ordet uppfinning inte nämns en enda gång.

Alla säger "teamet är A och O" och jag har ingen annan uppfattning. Men vad måste finnas först, teamet eller kapitalet? Team kostar, har man inte kapital så finns heller inget team och då får man inte Vinnovas kapital för att skapa det team som behövs.

Professor Klofsten har skrivit boken Affärsplattformen där han beskriver åtta byggstenar. Där påstår han att byggstenarna inte kan kompensera varandra. Men för kapital, som är byggsten nr 8, skulle åtminstone jag kunna köpa kompetens, utveckla produkten och till och med köpa marknad. Boken har blivit en farlig bibel som cementerar "Den Svenska Paradoxen".

Nyligen skrev riksdagsmannen Henrik von Sydow (M) i Ny Teknik att "Sverige skall öppna för nya jobb i Internetekonomin och kratta manegen för att 'nästa Google' ska utvecklas här i Sverige". Men Vinnova har inte den kratta som behövs och regeringen saknar håv när "Ett Svenskt Google" flyger förbi.

Jag har tekniken. Välkommen hit Henrik, Hans Jeppson, Maud Olofsson och ni andra som efterlyser innovationer. Glöm inte att ta med litet pengar, för mina är slut.

Lars Cornell

Uppfinnare i Småland