”Kärnkraft bidrar med robusthet i elsystemet”

Vi måste rusta elsystemet för framtida extremväder, skriver Bijan Adl-Zarrabi och Vahid M. Nik i Ny Teknik.

Att bristande robusthet i elsystemet kan leda till stora effekter på ekonomi och människors liv är vi helt ense om, men möjligheterna att framtidssäkra elsystemet är inte så omfattande eller komplicerade som artikeln ger intryck av.

Skribenterna beaktar överhuvudtaget inte förtjänsterna av ett i sammanhanget väsentligt kraftslag – kärnkraften.

Kärnkraften är ett kraftslag som har hög motståndskraft mot klimatförändringar och extremväder. Sådana händelser har, för samtliga reaktorer, analyserats och rapporterats i varje reaktors säkerhetsredovisning – ett dokument som krävs för att anläggningen ska få startas och leverera el.

Samtliga svenska kärnkraftverk är konstruerade för att tåla extremväder som väntas inträffa en gång på hundratusen år utan att händelsen medför skador på reaktorhärden. Ett sådant dimensioneringskriterium ger en mycket robust anläggning.

Så länge det finns ett intakt yttre nät att leverera el till så har anläggningarna förmåga att upprätthålla elproduktion vid de flesta förekommande vädersituationer.

Kärnkraftens tålighet mot extremväder blev tydlig under sommaren 2018 då värmebölja, torka och vindstilla dagar påverkade vind- och vattenkraft i sådan grad att kärnkraften under vissa dagar stod för nära 70 procent av Sveriges elproduktion.

Under värmeböljan riktades uppmärksamhet mot Ringhals 2 som stängdes ett par dagar på grund av för varmt kylvatten. Det totala bortfallet från kärnkraften under dessa veckor sommaren 2018 blev likväl begränsad.

Att helt bortse från kärnkraften i systemstudier som behandlar just energisystemets motståndskraft mot klimatförändringar är anmärkningsvärt.

Författarna skriver i sin artikel i Nature Energy att en bromsad utveckling av förnybar kraft leder till ökat beroende av fossil elproduktion. Bidraget från kärnkraften bortses från helt och hållet och påståendet stämmer inte i en svensk kontext där elproduktionen är i det närmaste fossilfri.

Vi hoppas att forskarteamet i sin nästa artikel utgår från samtliga tillgängliga alternativ för att inte riskera att samhället driver fram felaktiga strategier och ineffektiva investeringar.

Marcus Eriksson,

ordförande Sveriges kärntekniska sällskap