”Ingenjörsutbildningar urholkas trots miljarder till högskolan”

I onsdags, den 18 september, lade regeringen fram sin budgetproposition för det kommande året. Utbildning och universitetsforskning är en av de budgetposter där regeringen säger sig satsa mest, med drygt 80 miljarder kronor.

När så stora resurser står till förfogande är det lätt att förledas att tro att allt rullar på med den högre utbildningen. Men vad miljardsiffran förtiger är att resurserna till högre utbildning sedan länge i själva verket urholkats kraftigt – per student. Detta är högst bekymmersamt med tanke på de samhällsutmaningar vi står inför.

Sverige blev inte ett av världens mest innovativa och framgångsrika exportländer för att en regering uttryckte detta i ett direktiv eller en proposition. Det som krävdes var bra ingenjörer, bland dem några av världens bästa, och detta i sin tur var bara möjligt med ingenjörsutbildningar i världsklass. Det receptet kvarstår om vi ska behålla och utveckla den positionen.

Orimliga krav

Tyvärr har tilldelningen av anslag för högre utbildning inte hängt med i motsvarande takt som utbildningen har byggts ut de senaste årtiondena. En undersökning av SULF visar att högre utbildning skulle behöva ett resurstillskott på runt 7 miljarder kronor för att resurserna per student skulle ligga på motsvarande nivåer som under 90-talet. Nära hälften av dessa resurser skulle behöva gå till utbildningarna inom naturvetenskap, teknik och farmaci.

En delorsak till detta är att orimliga förväntningar har ställts på att högskolorna varje år ska kunna öka ”effektiviteten” i undervisningen. Inget tyder dock på att behoven per student är mindre i dag än förut, snarare tvärtom.

Teknikutvecklingen går snabbt och kurser och instrument behöver ständigt uppdateras för att ingenjörsutbildningarna ska vara aktuella. Förväntningarna ökar på högskolorna att de ska samverka mer med det omgivande samhället. Därtill pågår en övergång till allt mer utbildning på distans, vilket fordrar en förändring av arbetssätt kring undervisningen.

Mindre förkunskaper

För våra ingenjörsmedlemmar, som arbetar som lärare i teknik på universitet och högskolor, är det också tydligt att studenterna som kommer till högskolan i dag har allt mindre förkunskaper, vilket kräver mer av lärarna. Allt detta tär ytterligare på ersättningen för utbildningen.

I Januariöverenskommelsen uttrycks en ambition att öka förutsättningarna för livslångt lärande och omställning av yrkesverksamma. Ska högskolorna kunna bidra mer till detta räcker det inte med att ge dem tydligare uppdrag om det. Det kommer i så fall att drabba redan hårt ansträngda grundutbildningar ännu hårdare, för någonstans måste pengarna tas ifrån. Enda rimliga alternativet är att resurstilldelningen måste börja matcha ambitionerna.

Stor betydelse

Utformningen och finansieringen av den högre utbildningen behöver ges mer uppmärksamhet, med tanke på dess stora betydelse för samhället. Styrande politiker måste börja fråga sig vad resultatet egentligen blir med de pengar som satsas på den.

Sveriges Ingenjörer anser att målsättningen måste vara att svensk utbildning håller hög kvalitet, även internationellt sett. Står valet mellan kvalitet och kvantitet i utbildningen så måste kvaliteten prioriteras. Allt annat är en förlust, både för de studerande och samhället.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Tobias Åresten, ordförande Teknologrådet/förbundsstyrelseledamot Sveriges Ingenjörer