Opinion
”Hur kan Trafikverket misslyckas så kapitalt?”
Antalet urspårningar, som här vid Stockholms central, skulle bli färre om Trafikverket blev en bättre beställare, både av underhåll och av nya projekt, enligt debattörerna. Foto: TT
LÄSARBREV. Vart har det förebyggande underhållet tagit vägen? Måste man inte ta i för att misslyckas med järnvägsunderhållet på det sätt som Trafikverket gjort, undrar Janne Eliasson i Fågelsjö?
Läser NyT nr 49 om järnvägsunderhållet. Det har ju debatterats rätt flitigt i och för sig, men jag har ingenstans sett att det stått en rad om fördelen med FU, förebyggande underhåll.
Mina sista 16 år, innan jag blev pensionär, jobbade jag på en processindustri, HMAB i Sveg. Hade nog inte jobbat mer än ett år där, innan all personal, som berördes av processen, driftoperatörer, verkstad, förråd, elektriker, fick en rejäl utbildning i fördelarna med FU.
Det kostar mycket mindre än att laga exempelvis en trasig turbin som åstadkommit stopp i processen. Det gäller allt, från ledtider för reservdelar till tillgänglig personal, när stoppen är oplanerade.
Sedan dess har jag trott att det var allmän kunskap inom all verksamhet där underhåll krävs. Det förvånade mig också storligen att bland andra Forsmark hade mer än halvårslånga stopp på grund av brist på reservdelar.
Jag trodde att alla professionella underhållsmänniskor visste att stora leverantörer kunde ha leveranstider som gott och väl en normal graviditet!
Är FU en gravsatt kunskap? Tror man att allt redan går att fixa med en 3D-skrivare? Ändå finns ju kunnandet. Pumpleverantörer erbjuder planerade underhåll, liksom elmotortillverkare, lagertillverkare m. fl.
I lilla Sveg fanns inte precis någon processindustriell infrastruktur att tala om, inte ens i hela Härjedalen. Ändå lyckades man så pass att industrin rullar än i dag.
Måste man inte ta i för att misslyckas med järnvägsunderhållet på det sätt som Trafikverket gjort?
Janne Eliasson, Fågelsjö
Ps. Intressant läsning i sammanhanget är ”Det stora tågrånet” av Mikael Nyberg.
