”Försvaret behöver både nydanande teknik och personalförsörjning”

Sverige ska vara en lojal, framåtlutad och engagerad partner som medlem i försvarsalliansen Nato. 

Regeringen visade i närtid upp ännu ett bevis på denna doktrin när det annonserades att Sverige ska bidra med pengar och engagemang i Natos innovationsråd. Denna fond ska möjliggöra direktinvesteringar till små uppstartsföretag som vill bidra med ny teknik på försvarsområdet som samtidigt kan appliceras civilt. 

Denna nyhet är en bra möjlighet för svenska företag som önskar bidra till Sveriges samlade försvars- och innovationsförmåga. Allt för lite har hittills gjorts på detta område. I stark kontrast till ordningen under det kalla kriget är det i dag den privata sektorn som står för 70 procent av forskningsanslagen i Sverige. Trots detta har dessa medel länge stått outnyttjade för att säkra Sverige mot olika hot. 

Satsningar på nydanande teknik är viktigt för att behålla ett tekniskt övertag mot aggressiva nationer som Ryssland och Kina.

Detta initiativ ska ses i ett större perspektiv. Tillsammans med det presenterade försvarsinnovationsinitiativet finns planer på att upplåta testcenter i Sverige till Nato och ett ökat deltagande i EU:s innovationsarbete. Dessa reformer kommer att hjälpa Sverige anpassa sina försvarsförmågor och innovationskraft till det moderna slagfältet.

Satsningar på nydanande teknik är viktigt för att behålla ett tekniskt övertag mot aggressiva nationer som Ryssland och Kina. Det bygger också på våra redan starka förmågor. Samtidigt är kriget i Ukraina en påminnelse om att stora kvantiteter av personal och materiel behövs för att kunna hålla ut i ett krig. 

Dessa förmågor är något som ligger Ryssland nära, såväl i tiden som doktrinärt och traditionellt. Satsningar på "basplattan", det vill säga personalförsörjning och mängdmateriel,  måste utgöra en lika viktig del av de kommande satsningarna på försvaret. Det spelar ingen roll om vi har bland de mest högteknologiska artillerisystemen eller cyberförmågorna i världen om soldaterna som använder dem inte får hyran eller familjelivet att gå ihop med en tjänstgöring i Försvarsmakten. Satsningar på basplattan och ny teknik behöver därför gå hand i hand.

I Ukraina ser vi hur Ryssland använder storskaliga mängder av granater och soldater för att träffa ukrainska mål på slagfältet. Samtidigt är det ny teknik, genom till exempel drönarvapen som Oran-10, som hittar målen för artilleriet. Potenta ryska störningssystem som försvårar kommunikationsförmågan för de ukrainska styrkorna vid fronten. Hotbilden är således dubbel,

För att Sverige ska kunna möta denna verklighet och framtida hot gör regeringen rätt i att satsa på både basplattan och nydanade teknik. Vi måste se till att de som använder våra högteknologiska artillerisystem inte bara har en god uppkopplingsförmåga, utan även tillräckligt med garanter att skjuta med, en god personlig utrustning att jobba i och bra förmåner som gör att man vill tjänstgöra längre. 

Vi har en lång väg att vandra, men regeringen tar bestämda steg i rätt riktning.

Jörgen Berglund, riksdagsledamot, försvarsutskottet (M)

Mats Green, riksdagsledamot, näringsutskottet (M)

LÄS MER

”Antagligen lite av Stridsfordon 90 som ska tillverkas i Ukraina”

Försvarets nya radarsystem når 2 000 km – ”En ny förmåga”

Sverige får nyckelroll när Australien moderniserar sin ubåtsflotta