"Flygteknik kan stärka svensk industri"

Sverige har historiskt varit bra på samverkan mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv för innovation och utveckling. Det har utgjort en konkurrensfördel och har lagt grunden för framgångsrika företag, tillväxt och samhällsutveckling.

Men vi kan inte leva på gamla meriter.

I en tid av ökad global konkurrens där allt fler länder satsar mer på forskning och innovation, måste vi kraftsamla och utnyttja våra konkurrensfördelar. Med den satsning på strategiska innovationsområden som finns i regeringens forsknings- och innovationsproposition och som riksdagen nu tagit beslut om, skapas nya möjligheter för stärkt innovationskraft.

När näringslivets och akademins investeringar i forskning, utveckling och innovation baseras på gemensamma prioriteringar skapas en stark bas för såväl ett konkurrenskraftigt näringsliv som för en konkurrenskraftig akademi med hög attraktionskraft. Det ger oss också möjligheter att möta globala samhällsutmaningar och att bidra till en hållbar utveckling.

De tidigare branschprogrammen har gjort stor nytta, men tog inte i tillräcklig utsträckning tillvara på de synergieffekter som uppstår när olika branscher, akademin, offentlig sektor och andra delar av samhället arbetar tillsammans.

De strategiska innovationsområdena bygger vidare på de goda erfarenheter och den tradition av samverkan som skapats genom branschprogrammen, men de nya programmen är mer öppna och inte avgränsade till specifika branscher.

Meningen är istället att konstellationer inom olika branscher och olika delar av samhället ska gå samman och lämna sina förslag till vad som kan bli strategiskt viktiga framtidsområden. På det sättet kan vi lägga grunden för utveckling av nya, långsiktiga och fördjupade samarbeten mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och andra aktörer.

Vi har redan nu sett exempel på sådana samarbeten. Ett exempel är området processindustriell automation där en samverkan växer fram mellan företag, branscher och akademi för att Sverige ska kunna utvecklas till en ledande nation inom området.

Ett annat exempel är flygteknik, där aktörer gått samman med syfte att samordna utnyttjandet av forskningsresurserna inom industri, forskningsinstitut och universitet. Det kan stärka den svenska industrins konkurrensförmåga och utvecklingen inom flygteknik kommer att kunna bidra till minskade koldioxidutsläpp från flyget i framtiden. Samarbetet omfattar flygteknisk forskning som är av både civilt och militärt intresse.

Den satsning på strategiska innovationsområden som riksdagen beslutat om innebär ett tillskott av ekonomiska resurser de kommande fyra åren och att Vinnova, Energimyndigheten och forskningsrådet Formas ges i uppdrag att ansvara för programmen.

Nu tar vi som ansvariga myndigheter omedelbart nästa steg och genomför gemensamma utlysningar för de program som olika konstellationer av aktörer kan söka. Urvalet av de områden som får finansiering kommer att avgöras av vilka som har störst potential att utveckla svensk konkurrenskraft inom näringsliv och akademi samt att lösa viktiga samhällsutmaningar.

Vi uppmanar nu aktörerna att gå ihop och kraftsamla kring viktiga framtidsområden för Sverige.

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova

Erik Brandsma, generaldirektör Energimyndigheten

Rolf Annerberg, generaldirektör Formas