Opinion

”Dags att höja effekten i småskalig vattenkraft”

Alsterån, Småland. Foto: Kjell-Arne Larsson/TT
Thomas Sandberg, ordförande Svensk Vattenkraftförening. Foto: Privat

DEBATT. Regering och riksdag bör stimulera effekthöjningar i samband med miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften, skriver Thomas Sandberg, Svensk Vattenkraftförening.

Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Så står det i Energiöverenskommelsen från 2016 och regeringens proposition om Vattenkraft och vattenmiljö som kom 2018.

Den här vintern har effektfrågan i elsystemet aktualiserats. Solinstrålningen är svag under den mörka årstiden liksom ofta även vinden vid kall väderlek. Men vattenkraften har sin högsäsong just vintertid när växtligheten vilar och avdunstningen är låg i skog och mark.

De mindre vattenkraftverken är effektmässigt underutbyggda. Ett tidigare examensarbete vid KTH har visat att 80 procent av den småskaliga vattenkraften kan öka sin effekt. Ett sådant effekttillskott vintertid vore förstås mycket välkommet. Särskilt då de flesta vattenkraftverken finns i södra Sverige där behovet är större än elproduktionen.

Under timmen med det största elbehovet under vintern 2020/2021 står den mestadels småskaliga vattenkraften för 17 procent av den tillgängliga effekten i Sydsverige (elområde 4). Detta enligt Svenska kraftnäts prognos för kraftbalansen under innevarande vinter. Den redan väsentliga kapaciteten kan alltså ökas betydligt genom utbyggd effekt i vattenkraftverken.

Klimatförändringen innebär alltmer nederbörd och temperaturen beräknas dessutom öka under alla årstider. För vattenkraften innebär det möjligheter genom ökad tillrinning av vatten särskilt vintertid när elen behövs som allra mest.

Nu är tid för regering och riksdag att i handling stimulera effekthöjningar i samband med miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften. De närmaste åren genomförs den nationella planen för omprövning av vattenkraften för nya miljövillkor. Åtgärder för förbättrad fiskvandring under senvår, sommar och tidig höst såsom vandringsvägar med tillhörande spill av vatten är att vänta.

Men det kan kombineras med den politiska ambitionen om ökad elproduktion. Det kan åstadkommas genom att medge ökad elproduktion vintertid, vilket då skrivs in i de uppdaterade miljövillkoren för respektive kraftverk. Därmed kan mer vatten användas under just den mörka och kalla årstiden när den biologiska påverkan är som lägst.

Här behöver politiken visa väg genom tydliga instruktioner till myndigheter som medverkar i arbetet med den nationella planen. Ett ekonomiskt incitament skulle dessutom möjliggöra ökad kapacitet i befintliga verk.

Tillgång till el är helt central för samhällets krisberedskap. Just el är det som andra samhällsfunktioner är avgjort mest beroende av enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Beroendet ökar dessutom i takt med den tilltagande elektrifieringen av samhället – inte minst genom digitaliseringen och omställningen av transportsektorn.

En viktig möjlighet till stärkt förmåga är det som kallas ödrift – att hålla lokala elnät igång i händelse av ett utslaget nationellt elnät. För detta är småskaliga vattenkraftverk utmärkta resurser. Men detta förutsätter att produktionsanläggningarna förberetts för ödrift liksom det lokala elnätet.

Enligt regeringen ska den nationella planen främja elberedskap i fråga om inverkan på en effektiv tillgång till vattenkraftel, se 27 § i förordning (1998:1388) om vattenverksamheter. Genom ödrift med lokal vattenkraft som grund kan samhällskritisk infrastruktur som vatten- och avloppsverk, skolor, äldreboenden, livsmedelsbutiker, mobil- och fibernät, betaltjänster etcetera försörjas med el i händelse av kris.

I Ludvika pågår ett projekt för ödrift med det lokala vattenkraftverket som grund med stöd av Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Scenariot är ett avbrott i det mellansvenska elnätet under tre veckor. I tillägg till vattenkraften ingår även vindkraft, solel och batterier i ett lokalt elnät. Det är ett konkret exempel på hur lokal elproduktion kan användas för att trygga elförsörjningen. Projektet ger värdefull kunskap som kan ligga till grund för mer regelrätt arbete med stärkt förmåga genom ödrift. Ett mindre projekt genomförs också i Alsterån i östra Småland.

Ambitionen är tydlig men behöver även den kompletteras med ekonomiska resurser. Effekthöjning av den småskaliga vattenkraften innebär ökad förmåga att försörja lokal dricksvattenförsörjning, elektroniska kommunikationer och andra samhällsfunktioner. Och innan krisen kommer medverkar vattenkraften till värdefull effekt i elförsörjningen när den behövs som allra mest. Värna och stärk den förmågan.

Thomas Sandberg, ordförande Svensk Vattenkraftförening