Opinion

”Beslutet om höghastighetsbanor bygger på heltokiga antaganden”

Per Kågeson hoppas på en premie för att få fart på lastbilarnas omställning till eldrift. Foto: ROGER VIKSTRÖM/TT

DEBATT. Genom elektrifieringen av huvudvägnätet försvinner klimatnyttan av nya stambanor nästan helt. Det finns bättre sätt att använda 200 miljarder kronor för att minska utsläppen än att bygga höghastighetsbanor, skriver Per Kågeson.

Publicerad

Regeringen vill satsa drygt 200 miljarder på banor för höghastighetståg och hävdar att de behövs för att klara Sveriges mål om noll-utsläpp av klimatgaser år 2045. Men bilden av höghastighetstågens koldioxidbidrag bygger på en tre år gammal rapport från Trafikverket som jag påstår är ett falsarium.

I Klimatpåverkan från höghastighetsjärnväg, Sträckorna Järna-Göteborg och Jönköping-Lund (Trafikverket, 2017:162) påstås att utbyggnaden kan reducera transportsektorns utsläpp med cirka 220 000 ton år 2040, fem år efter att banorna tas i drift. Det handlar om 163 000 ton koldioxid (74 procent) från minskad lastbilstrafik och 42 000 respektive 26 000 ton från lägre användning av personbilar och inrikesflyg.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →

Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.


Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här

debatt tågtrafik opinion

MEST LÄST