”Bakläxa för regeringens nettodebitering”

Genom att öka delaktigheten bland hushåll, kommuner, organisationer och företag kan engagemanget och den folkliga förankringen för den förnybara elen stärkas. Elkonsumenten tar makten över sin egen elproduktion, ägandet på elmarknaden breddas och det tillförs nytt kapital.

Allt fler kommuner har investerat i vindkraftverk, för att täcka den egna elförbrukningen. Det är en långsiktig investering som också ökar kommunernas och medborgarnas engagemang för den förnybara elproduktionen.

Men nu föreslår regeringens så kallade Nettodebiteringsutredning att energiskattebefrielsen för kommuner och företag som producerar sin egen vindkraftsel ska avskaffas. Regeringen måste avvisa utredningens förslag.

Utredningen vill förstärka statskassan med cirka 110 miljoner kronor i nettointäkt genom att ta bort energiskattebefrielsen för kommuner och företag. Samtidigt föreslog den en skattereduktion för de hushåll som sätter upp ett vindkraftverk på tomten eller solpaneler på taket. Detta skulle enligt utredningen bara kosta statskassan cirka fem miljoner kronor. Vad de ger med ena handen tar de alltså tjugofalt tillbaka med den andra.

Regeringen har i budgetpropositionen ställt sig bakom förslaget om en skattereduktion för hushållen. Det är bra, men förslaget måste förändras på minst fem områden.

1. Lägenheter måste inkluderas. Det är orimligt att, som regeringen föreslår, utesluta alla hushåll som bor i lägenhet och alltså inte kan producera el på en egen tomt eller ett eget tak. Lösningen vore enkel. Regeringen bör inkludera förnybar elproduktion som sker genom att hushållen äger andelar i vindkraft eller solkraft. Då kan också de som bor i lägenhet få en skattereduktion och uppmuntras att bidra till den nödvändiga energi- och klimatomställningen.

2. Regeringen måste säkerställa att skatteavdraget blir tillräckligt högt, så att många hushåll väljer att producera sin egen el. Utredningen föreslog en så låg nivå att bara cirka 4 000 hushåll (som matar in i genomsnitt 2 500 kWh på elnätet) förväntades installera solceller. Det krävs en ordentlig analys och kontinuerlig uppföljning för att säkerställa att skatteavdraget blir tillräckligt attraktivt för att hushållen ska investera i egenägd förnybar elproduktion. Ett rimligt mål vore att en halv miljon hushåll, cirka vart tionde, om några år producerar sin egen el.

3. Avdraget bör ske direkt på elräkningen och inte, som regeringen föreslår, via inkomstdeklarationen. Förslaget skulle innebära att man inte får skattereduktionen förrän året efter man producerat sin el. Om man producerar sin egen el måste investeringen synas direkt på den vanliga elräkningen, precis som när man köper en värmepump eller genomför energibesparande åtgärder. Därför måste skatteavdraget hanteras via fakturan från elhandelsbolagen.

4. Gränsen bör höjas. Utredningen föreslog ett tak på 10 000 kWh som man får mata in på nätet och få en skattereduktion för, så länge man använder minst samma mängd el för egen förbrukning. Regeringen höjde gränsen till 20 000 kWh. Men inte heller detta är tillräckligt. Det finns ett stort antal tak på flerbostadshus, exempelvis i mindre bostadsrättsföreningen, som är lämpliga för solcellsanläggningar för den egna fastighetsselen. Taket bör därför höjas till 40 000 kWh.

5. Den förnybara elen bör få användas fritt i olika fastigheter. För att tillvarata den stora potentialen med att bygga solcellsanläggningar är det viktigt att man får använda den el som produceras på ett flerbostadshus till andra hus som elproducenten äger.

Medborgarnas engagemang är en förutsättning för en framgångsrik omställning av energisystemet. Det är bra att regeringen engagerar sig i frågan, men det måste bli rätt från början.

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Johan Öhnell, ordförande Oberoende Elhandlare