”Åtta av tio mattelärare osäkra på programmering”

Regeringen har beslutat att den digitala kompetensen i läroplaner och kursplaner ska stärkas, samt att programmering införs som ett tydligt inslag i flera ämnen i grundskolan, med betoning på matematikämnet. Men en ny undersökning visar att matematiklärarna själva anger att de kan för lite om programmering. Därför måste det första steget – innan man inför programmering som ett tydligt inslag i flera olika ämnen – vara att utbilda lärare i just programmering.

Det är framför allt matematiklärarna som kommer att få krav på sig att undervisa i programmering. Det innebär ett helt nytt område för många och därför behövs det utbildning.

När Lärarnas Riksförbund frågar matematiklärare i grundskolan hur de känner inför det nya innehållet svarar mer än åtta av tio lärare att de känner sig osäkra på hur de ska undervisa.

Även gymnasielärarna känner sig tveksamma till den egna kompetensen, sex av tio svarar att de känner sig osäkra.

Det visar sig att nästan sju av tio matematiklärare i högstadiet och fyra av tio lärare i gymnasieskolan inte har någon utbildning alls i programmering. Ytterst få lärare i matematik har läst programmering inom sin lärarutbildning. Några har läst det inom andra högskoleutbildningar, några har lärt sig det genom andra kurser, men även de som har läst och har kunnat programmera upplever att de har föråldrade kunskaper i ämnet samt att de saknar metodiken, det vill säga hur man lär ut ämnet.

Det behövs därför en statligt finansierad akademisk utbildning för lärarna som ska undervisa i programmering. Lärarna måste få utbildning dels i ämnet programmering, dels i hur man undervisar i programmering. Denna utbildning ska självklart skötas av universitet och högskolor, precis som den ordinarie lärarutbildningen gör.

Det finns många företag som är intresserade av att vara med och dela på rektorer och lärares oro när det gäller programmeringen. Det finns därför en stor risk att skolor lockas att köpa dyra ”quick-fix“, robotar eller utbildningsprogram av företag där det blir svårt att ha koll på kvalité och med risk för fortsatt brist på likvärdighet.

Den digitala klyftan mellan elever är redan i dag alldeles för stor och digital kompetens och programmering i läroplaner och kursplaner är viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv. Men för att kunna garantera en likvärdig utbildning för elever i svensk skola måste lärarna självklart ha en lämplig utbildning. Med lärare som inte får rätt utbildning riskerar skolan att snarare fördjupa klyftan istället för att bygga broar.

Det råder en skriande lärarbrist i landet och landets lärare har en tung arbetsbelastning. Med start nästa hösttermin ska programmering finnas på schemat överallt. Vilken är regeringens plan för att kunna säkra att alla lärare som undervisar i matematik även behärskar programmering?

Lärarnas Riksförbund anser följande vara nödvändigt, om regeringens intentioner ska kunna förverkligas:

• Att Skolverket får i uppdrag att upphandla akademisk utbildning med tydligt fokus på programmering i matematikämnet.

• Att denna utbildning är ämnesspecifik och behandlar såväl programmeringens grunder som hur man ska lära ut programmering.

• Att utbildningen går att läsa på deltid och distans så studierna kan kombineras med arbete.

• Att staten står för hela finansieringen, så att lärarna verkligen får ta del av kompetensutvecklingen.

Det borde vara självklart att lärare måste få lära sig programmering innan de kan lära eleverna programmera, men det är inte de signalerna vi får. Nu väntar vi oss snabba besked av regeringen.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund