Projektet "Mikrofabriker" ska ta hem textilindustrin till Sverige

2021-10-04 07:59  

I takt med att fler får upp ögonen för textilbranschens miljöpåverkan blir hållbart och lokalproducerat konkurrensfördelar. "Mikrofabriker", ett nytt svenskt projekt, undersöker hur man med teknikens hjälp kan skapa en lönsam lokal produktion.

Produktionskedjan inom mode är komplex och i dag vet de flesta inte vilken miljöpåverkan kläderna de köper har. Erik Valvring, projektledare och innovationsstrateg vid Science Park Borås, beskriver transparens som ett konkurrensmedel.

– Vi kan inte konkurrera med låglöneländerna om pris, så vad kan vi konkurrera med? I takt med att medvetenheten om hållbarhet ökar, ökar också trycket för att redovisa produktionskedjan.

"Mikrofabriker" är ett samarbete mellan Science Park Borås och Automation Region och tittar på produktionen i alla led. Går det att använda tekniken för att minska överproduktion? För att uppgradera eller laga plagg? Kan man sy och sticka med hjälp av robotar?

Läs mer: Siptex ger tonvis med kläder och tyger ett nytt liv

Hitta lösningar

Syftet är att hitta lösningar för hur man med hjälp av automation och digitalisering kan skapa en lönsam textilproduktion i Sverige.

– För oss är det här ett strategiskt projekt och någonstans en möjlighet att plocka tillbaka textilproduktion till Sverige, säger Erik Valvring.

– Vi undersöker vad vi skulle kunna göra – inte som förr – utan med hjälp av de fantastiska nya tekniker som finns.

Catarina Berglund, projektledare från Automation Region, understryker att det inte handlar om att robotar ska ta över jobben.

– Automation och digitalisering tar inte bort jobben. Jobb försvinner inte, men uppgifter gör det. Det handlar om att ta tillvara kompetens.

Ökad transparens

En del av projektet har kommit så långt att resultatet snart finns i butik. Snart lanseras en kollektion från en stor svensk klädkedja där kunderna kan läsa av de enskilda plaggens miljöpåverkan via en tagg. Med blockchainteknologi har man skapat transparens och spårbarhet i modekedjan.

Läs mer: Textilier med grafen – framtiden för Saabs kamouflage?

– Det blir ett test för att se om konsumenter är beredda att betala mer för den typen av plagg, säger Ellen Flybäck, som är projektledare från Science park Borås.

– Vi har mätt produktionens miljöpåverkan in i minsta detalj. Det är allt från hur många gånger personalen kör diskmaskinen varje dag och om de cyklar eller åker bil till jobbet, berättar Ellen Flybäck.

Sömmerskans roll

En viktig del av textilproduktion är förstås sömnaden som länge varit svår att lösa tekniskt. Textil är ofta mjukt, sladdrigt och svårt att greppa för en robot och många moment i produktionen har därför varit manuella.

– Vi tittar på sömmerskans roll och om den går att digitalisera. Historiskt har det inte funnits någon sådant behov för att man har alltid kunna flytta produktionen till låglöneländer, säger Ellen Flybäck.

Samtidigt finns det automation för sömnad inom till exempel fordonsindustrin. Nya perspektiv och kunskapsöverföring mellan områdena textil och automation är det som för projektet framåt.

– Det handlar om att hitta lösningar med befintlig teknik. Maskinerna som syr bilklädsel har haft inriktning på automation medan en symaskin inte har det, säger Mathias Bräck som är innovationstekniker.

– Inom viss industri använder man vibrationssensorer för att förutsäga problem. Går det att applicera på symaskin? Det skulle öka effektiviteten om man kunde undvika produktionsstopp och hållbarheten om man kan minska materialspill.

Lokal produktion ökar flexibiliteten, ett viktigt konkurrensmedel i en bransch som är anpassad till stora globala kvantiteter. Närheten innebär kortare transportsträckor vilket i sin tid sparar tid och minskar miljöpåverkan.

Skapa nätverk

En del av Mikrofabriker är att samla de svenska textilproducenterna i ett nätverk för att samordna kapaciteten och se hur de kan ta hjälp av automation.

Även om den storskaliga produktionen försvann utomlands i samband med tekokrisen på 1960- och 70-talet finns det många mindre producenter kvar.

– Produktionen som finns kvar är för att tillverka plagg som håller länge, säger Ellen Flybäck, som understryker att det handlar om större produktion, inte bara att lappa och laga.

– Det är mycket specialsömnad och den kunskapen är värdefull.

Erik Valvring säger att det finns ett stort intresse från de stora företagen att komma i kontakt med de svenska producenterna. Branschen är medveten om miljömålen i Agenda 2030.

– Vi kan inte hålla på med fast fashion fram till år 2030. Då når vi aldrig målen, säger han.

Fakta: Mikrofabriker

Mikrofabriker vänder sig till företag som är intresserade av att utforma innovativa, effektiva och hållbara produktionskoncept för textilindustrin.

Syftet är att utforska potentialen för automatisering och digitalisering.

Projektet startade 2020 för att pågå i tre år och är ett samarbete mellan Science Park Borås och Automation Region och finansieras bland annat av Tillväxtverket och Vinnova.

Boel Holm/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt