Massabruket har hittat metoden som gör modeindustrin mer cirkulär

2019-12-16 11:30  

Södra Cell i Mörrum har i ett försök lyckats med något textil- och modeindustrin behöver för att bli cirkulär – att återvinna bomull ur blandmaterial i industriell skala.

Sedan några år tillbaka har Södra Cells massabruk i Mörrum två parallella produktionslinjer. En för pappersmassa och en för så kallad dissolvingmassa, som bland annat används av textilindustrin vid tillverkning av material som viskos och lyocell (textilier gjorda av cellulosamaterial som trä).

Dissolvingmassan framställs huvudsakligen av björkved, och ytterst lite textilmaterial återvinns. Till stor del beror detta på att textilier ofta består av blandade material, som är svåra att avskilja från varandra.

Men nu har Södra utvecklat en metod för att separera bomull och polyester, en av de vanligaste textilblandningarna på marknaden.

Johannes Bogren, chef för Södra Cell Bioproducts, vill inte beskriva tekniken i detalj.

– Det är en patentsökt metod, som inte är riktigt publik ännu. Men det handlar om en kemisk process där vi redan har delar av den nödvändiga utrustningen i vår ordinarie verksamhet. Det vi gör är helt enkelt att vi tar bort polyestern så vi kommer åt bomullen, säger han.

Läs mer: ”Är ni hållbara? Upp till bevis!”

Under hösten har bruket i Mörrum producerat dissolvingmassa med 3 procents inblandning av återvunnen bomull. Bomullen utvanns från cirka 20 ton uttjänta textilier, bestående av 75 procent bomull och 25 procent polyester.

– Det svåra var att få ner polyesterhalten till i stort sett odetekterbara nivåer, vi ska ju leverera en produkt där kunderna inte märker någon skillnad mot vanlig dissolvingmassa. Men vi har sålt de första kvantiteterna på marknaden och det hela verkar lovande. Nu inväntar vi feedback för att se hur vi går vidare, om vi kanske ska öka inblandningsgraden till exempel, säger Johannes Bogren.

Under försöksverksamheten har råvaran tillhandahållits av Berendsen Textil Service (ett svenskt företag som hyr ut textilier till hotell, sjukhus med flera).

Läs mer: Bara några få procent av textilierna är återvunna

– Att få tag på råvaran är den stora utmaningen. Det finns ju gott om gamla textilier, men det finns inga flöden för dem. Nu har vi visat att vi har tekniken och kapaciteten för den här sortens återvinning, nu är det flödena som måste komma på plats, säger Johannes Bogren.

I dag är det mindre än 1 procent av alla kläder som återvinns världen över, som i slutänden blir till nya plagg.

– Men det fanns ju en tid när man inte återvann papper heller. I dag återvinns ungefär hälften av allt papper och all kartong som används i världen, så potentialen för textilåtervinning är stor, säger Johannes Bogren.

Textilproduktion i världen

Världsproduktionen av kläder har mer än fördubblats sedan millennieskiftet, och den årliga klädkonsumtionen ligger i dag på närmare 100 miljoner ton.

Textilindustrin slukar omkring 25 miljoner ton bomull per år. Att producera ett kilo bomull släpper ut 18 kilo koldioxid och förbrukar mellan 7 000 och 29 000 liter vatten, enligt FN:s handelsorgan Unctad, som beräknar att textilindustrin är mer förorenande och resurskrävande än flyg- och sjöfartsbranscherna tillsammans.

Återvinningen av uttjänta textilier är i dag marginell, och Unctad uppskattar att det slängs eller bränns motsvarande en sopbil full med textilier varje sekund, dygnet runt.

Genomsnittssvensken köper 13 kilo kläder, och slänger åtta kilo, varje år. Enligt Naturvårdsverket eldas årligen över 80 000 ton kläder upp i Sverige.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt