ENERGI

16 års väntan för att bygga 19 mil kraftledning: ”Starkt motstånd”

Exempel på kraftledningsbyggen med långa tillståndsprocesser.

Omkring 16 år för att bygga en 19 mil lång kraftledning – i bästa fall. Elledningen i östra Småland kan stå som skräckexempel i debatten om långa tillståndsprocesser.
– Det har varit ett relativt starkt motstånd från lokala markägare och kommuner, säger Per Eckemark på Svenska kraftnät.

Publicerad

2012 inleddes planerna på att bygga en elnätsledning mellan Ekhyddan och Hemsjö (norr om Oskarshamn till strax norr om Karlshamn). Luftledningen är cirka 19 mil lång och tillståndsprocessen har delats upp i två delar.

Strax före jul var tillstånden i det närmaste på plats i och med att den sista nätkoncessionen fått grönt ljus av Energimarknadsinspektionen (EI). Men fortfarande är inte alla turer avklarade. Processerna med överklaganden är inte färdiga ännu.

Tio år – ingen spade i marken

Det har hittills alltså gått över tio år av tillståndsprövningar, handläggning hos olika myndigheter, miljöhänsyn, överklaganden från missnöjda markägare, fram och tillbaka mellan rättsliga instanser och regeringen med mera, med mera.

Och fortfarande har ingen spade satts i marken. I nuläget bedömer Svenska kraftnät att byggstart kan ske 2025 och att kraftledningen för hela sträckan kan tas i drift 2028.

– Med de här ledtiderna kommer vi inte att klara av omställningen, säger Per Eckemark, divisionschef Nät på Svenska kraftnät.

Planen från början var att elektricitet skulle kunna transporteras i de nya ledningarna 2021.

– Så vi är 6-7 år försenade, säger Eckemark.

Underkänd utredning

Även EI konstaterar att projekten varit extra segdraget. Myndigheten gav det första förslaget till ledningsbygge underkänt.

– Det var inte en tillräckligt bra utredning, bland annat hade man inte undersökt påverkan av människors hälsa från magnetfält, sen fanns det mycket artskyddsfrågor också, säger Göran Heldesten, avdelningsjurist på EI.

FAKTA

En ansökans väg mot beslut

En ansökan om nätkoncession, tillstånd att bygga en kraftledning, innehåller flera moment och tar ungefär så här lång tid:

Planen inleds med samråd med berörda parter, markägare, kommuner, där ledningen ska dras. Schablonen är att det tar cirka ett år.

En miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Schablonen är att det tar cirka ett år.

Ansökan skickas in till Energimarknadsinspektionen. Handläggning, eventuella överklaganden, vanligtvis tre år innan beslut.

Ansökan om andra olika tillstånd och dispenser, ofta miljörelaterade.

Källa: Svenska kraftnät

Ett annat exempel på kraftledningsbygge som stött på mycket motstånd är den från början planerade sju mil långa mellan Skogssäter i Trollhättan och Stenkullen i Lerum. Även den utformades på ritbordet runt 2012. I december 2022 avslog regeringen överklaganden vilket innebar att Svenska kraftnät fick sitt tillstånd, men nu nedkortat till två mil, den övriga delen ska utredas ytterligare.

Sommaren 2021 öppnade den drygt 40 mil långa el-motorvägen, Sydvästlänken, mellan Hallsberg i Svealand och Skåne. Beslut om den ledningen, för att trygga elöverföring till Sydsverige, togs 2005 när kärnkraftverket i Barsebäck stängdes.

Halveringen är målet

Snittiden för en ny kraftledning ligger på tolv år, enligt Svenska kraftnät. Målet är att den ska ner till 6-7 år.

– Ambitionen är att halvera våra egna ledtider, säger Per Eckemark.

Och det finns förutsättningar till det, enligt Eckemark. Dels antogs en ny lag härom året som bland annat syftar till att få ner beslutstider. Dessutom ligger färdiga utredningar (klimaträttsutredningen och miljöprövningsutredningen) på regeringens bord som reglerar tillståndsfrågorna och som skulle kunna korta ledtiderna.

– En annan viktig del är att jobba mer aktivt, med tätare dialog med berörda parter, säger han och nämner en del pilotprojekt i Norrbotten som visat på framgång.

Men det går knappast att göra alla nöjda, oavsett om det handlar om nya elledningar i luften eller andra ingrepp.

– Det är viktigt med rätt ersättningsprinciper, säger Eckemark.