Broexperten: Det låter mest som svepskäl

2017-07-19 12:00  

Det behövs tydligare regler för brobyggen, enligt professor Håkan Sundquist. Och han ger inte mycket för hypoteserna om vad som utlöste olyckan i Ludvika.

Förödelsen är stor efter broraset som inträffade i Ludvika i slutet av förra veckan. Bilder från området visar att byggmaterial fortfarande ligger huller och buller efter olyckan där 12 byggnadsarbetare skadades.

Det var under gjutningen av brobanan över järnvägen som något gick fel. Formen med betong störtade ner på spåren när ställningen som den vilade på vek sig.

- Det är relativt vanligt med olika typer av missöden under gjutningen, då bron blir för tung så att ställningen inte kan bära upp den. Ofta beror det på konstruktionsfel eller ett dåligt informationsflöde mellan huvudentreprenören, underentreprenören och konsulterna som utför arbetet, säger Håkan Sundquist, professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Han är expert på brokonstruktioner och har varit med i flera utredningar som har följt efter tidigare broras.

Olyckan i Ludvika är inte den enda där en formställning har rasat under pågående byggnation, med ödesdigra konsekvenser. Två personer förlorade livet när en formställning kollapsade vid Ådalsbanans brobygge över Älandsfjärden utanför Härnösand år 2008. Och så sent som i januari i år vek sig stöttorna i och med gjutningen av en ekodukt, en bro för djur, över E6 norr om Kunsgbacka.

Men trots att det har skett flera olyckor vid just gjutningen av formställningar är byggbranschen dåliga på att lära sig av sina misstag, enligt Håkan Sundquist.

- Det kostar mycket att bygga formen och man försöker se till att det inte ska bli för dyrt, då är det lätt hänt att det blir fel och missförstånd.

Majoriteten av rättsfallen som följer efter brorasen rör ekonomiska skador och inte personskador. Målen slutar ofta med att parterna når en ekonomisk uppgörelse. Efteråt lägger byggföretagen helst locket på, och är inte intresserade av att sprida de kunskaper man dragit från olyckan vidare, menar Håkan Sundquist.

För att minska risken för olyckor med formställningar efterlyser han därför två saker: Ett tydligare regelsystem och en bättre återföring av erfarenheter och kunskap inom byggbranschen.

- Man behöver belysa misstagen som sker för att de inte ska upprepas.  

Arbetet med formställningar och tillfälliga konstruktioner är riskfyllt. De stora byggföretagen har höga ambitioner när det gäller säkerheten på byggarbetsplatser, menar Håkan Sundquist. Problemet för dem är att säkerställa att även konsulter, leverantörer och underleverantörer når samma säkerhetsnivå.

- När det gäller antalet personskador är olyckan i Ludvika i särklass, och i synnerhet allvarlig. Det i sig är ett tydligt argument för att tydligare regler behövs.

Vad tror du om polisens hypoteser om att vibrationer från förbipasserande tåg eller att dåligt väder kan utlöst olyckan?

- Det är klart att sådant kan påverka. Men man ska ta hänsyn till alla sådana faktorer i konstruktionsanalysen innan bygget påbörjas. Det ingår i funktionskraven att man ska klara av det. Hypoteser som dessa brukar dyka upp under rättegångar, och låter mest som svepskäl enligt mig.

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt