TECH
Svenskarna och internet: Nästan alla vill att polisen ska få läsa privata mess
Nästan alla svenskar tycker att polisen ska få läsa privata nätkonversationer och använda mer kameraövervakning – om det kan hjälpa till att stoppa våldsvågen. Det visar den färska rapporten Svenskarna och internet 2023.
Publicerad
Årets upplaga av Internetstiftelsens stora rapport Svenskarna och internet, publicerad i dag tisdag, visar att den senaste tidens stora samhällsdebatt om gängkriminalitet och brottsbekämpning har skapat svallvågor även i den digitala sfären.
Här är polisens nya vapen – avlyssning utan misstanke
2 891 personer har tillfrågats i undersökningen. Av personer som är 16 år eller äldre tycker sju av tio, 71 procent, att kameraövervakning med ansiktsigenkänning ska vara tillåtet på offentliga platser för att underlätta polisens brottsbekämpning.
”Svenskarna är frustrerade”
Och i stort sett alla, 94 procent, anser att polisen ska kunna få ta del av personers helt privata konversationer på nätet – om brottsmisstanke finns. I rapporten framgår också stödet för kameraövervakningen är starkare hos kvinnor än män (73 procent, jämfört med 69 procent).
– Svenskarna är frustrerade, och vill att polisen ska få rätt verktyg för att kunna stoppa brottsligheten. Jag brukar säga att man tycker att polisen ska ha jättevassa knivar, men de ska bara få användas på personer som är kriminella, säger internetexperten Måns Jonasson, som är en av de som har arbetat med året rapport.
Det är första gången ni tittar på frågan om brottsbekämpning kontra personlig integritet i undersökningen. Blev ni förvånade av resultatet?
– Den senaste brottsvågen har gjort det till en väldigt aktuell fråga. Vi vill försöka se på ett djupare plan hur svenskar tänker kring personlig integritet på nätet. Jag blev aningen förvånad över att så många, i stort sett alla åldersgrupper, som så är starkt för att ge polisen dessa möjligheter. Svenskarna har generellt en stark tilltro till myndigheter, och jag tror att man gärna vill kunna lita på polisen kommer att använda den nya tekniken på rätt sätt.
Håller fortfarande personlig integritet högt
Att svenskarna vill ge polisen tillgång till nya metoder och teknik för brottsbekämpning betyder inte att man tar lättviktigt på personlig integritet på nätet. I Svenskarna och internet framgår att mer än hälften, 53 procent, känner sig kränkta av att personliga data samlas in från internetanvändning. Lika stor andel är dessutom emot att arbetsgivare googlar sina anställda och tittar på deras sociala medier inför anställning.
– Det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet. Ja, vissa intrång i den personliga integriteten är kanske OK för att motverka grov brottslighet, men det innebär inte att svenskarna vill ge polisen carte blanche för massövervakning av landets alla medborgare.
Anklagelsen: Alibaba spionerar åt Kina via e-handelshub i Europa
I rapporten är det också tydligt att det handlar om en generationsfråga. Bland de äldre finns en betydligt större acceptans för exempelvis kameraövervakning med ansiktsigenkänning. Störst är stödet bland de som är födda på 50- och 60-talet – i den generationen vill åtta av tio att tekniken ska vara tillåten.
Unga tror mindre på övervakning
Unga människor är överlag mer skeptiska till övervakning, enligt Måns Jonasson. Bland dem födda på 00-talet är 9 procent av de tillfrågade emot att polisen ska ha rätt att läsa privata konversationer på nätet vid brottsmisstanke. Motsvarande siffra för personer födda på 70-talet ligger på 2 procent.
– Unga har helt enkelt helt mer att förlora på att nätintegriteten går förlorad. De lever hela sina liv på internet, och delar med av stora mängder av personliga data. De chattar om sex och delar sitt mest intima i meddelandeappar, medan många äldre fortfarande vill träffas eller ringa varandra om man ska prata om sådant som är privat. Det gör att unga ofta känner mer hotade av den här typen av åtgärder.
Hur tycker ni att svenska politiker och lagstiftare ska förstå och göra av resultatet i undersökningen?
– Rapporten ger en ögonblicksbild av svenskarnas inställning i frågan. Internetstiftelsen vill att politiker och beslutsfattare ska använda insikterna i rapporten för att ta kloka och väl avvägda beslut när det gäller digitaliseringen. Klart är att man fortfarande ställer höga krav på den personliga integriteten på nätet.
Det finns också frågor om den nya tekniken som än så länge är obesvarade, understryker Måns Jonasson. Det handlar exempelvis om hur effektiv polisens ansiktsigenkänningsteknik är sett till riskerna exempelvis för felmatchning där oskyldiga kan pekas ut. Användning i andra länder, som Storbritannien, har visat på stora brister.
”Hoppas på en större debatt om frågan”
I Svenskarna och internet 2023 lyfter också deltagarna fram farhågor om att tekniken kan få andra, betydligt bredare applikationer på sikt.
– Gång på gång har vi sett att data som samlats in i ett syfte sedan har kunnat användas även på andra sätt än vad som först sades. Det här är en komplex fråga, även för oss experter, och jag hoppas att den här typen av undersökning kan leda till en större debatt i offentligheten. Det är också tänkbart att svenskarnas åsikt i frågan på sikt kan förändras i takt med att fler övervakningskameror tas i bruk i alla delar av samhället – det vill säga närmare våra hem och privata sfärer, säger Måns Jonasson.
