Yandex är Rysslands största techbolag. Verksamheten är omfattande och månghövdad – företaget sysslar med allt från sök på nätet, till e-post, e-handel, molnlagring och teknik för självkörande fordon, bland annat. Foto: TT

”Splinternet” och nätcensur – här är Rysslands väg bort från ett öppet internet

2022-06-02 06:00  

Vad är ett ryskt ”splinternet” och vad skulle det innebära? Ny Tekniks Kalle Wiklund berättar i sju steg om nätkontroll, om ett separat ryskt internet – och tekniken som används för att uppnå det. 

Kalle Wiklund

I Mäntsäla i Finland hålls ett högteknologiskt datacenter just nu vid liv med hjälp av dieselaggregat – eftersom inget kraftbolag i landet längre vill sälja el till ryska Yandex, som driver serverhallen. 

Yandex, ibland kallat ”Rysslands Google” är tillsammans med Telegram och VK, kända exempel på ryska teknikbolag med miljontals användare världen över.

Men nu är exempelvis Yandex roll som ett internationellt techbolag mer osäker än någonsin – samtidigt som teknikjättar som Google, Meta (Facebook), Apple och Microsoft drar sig ur den ryska marknaden, eller minskar sin närvaro i landet.

Det som sker nu i Ryssland har inte hänt över en natt. För att få svar på frågor om farorna med ett ryskt, separat internet har Ny Teknik intervjuat:

  • Olaf Kolkman, senior rådgivare på organisationen Internet Society.
  • Marcin de Kaminski, säkerhets- och innovationschef på Civil Rights Defenders.
  • Denis Shedov, rysk människorättsadvokat som tvingades att lämna hemlandet när censuren och förtrycket hårdnade.

Del 1. Hur blev det såhär? 

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina, inledd i slutet av februari, har den ryska regimen utövat en allt hårdare press på det öppna internet och internationella techbolag med närvaro i landet. 

Kremls censur och massövervakning av internet är ökänd och omfattande. Nu talas det om att den ryska staten planerar att etablera ett ”splinternet” – en benämning på ett internet som splittras upp i flera delar. 

”The Great Firewall of China” är det mest kända exemplet på ett splinternet. Men sedan 00-talet har vi även sett en liknande utveckling i länder som Iran, Syrien och Saudiarabien, till exempel. 

Vill kontrollera informationsflödet

Oavsett var i världen det sker, är grundorsaken i princip densamma. Och det rör sig om kontroll av det fria informationsflödet på internet, via exempelvis sociala medier, och filtrering av innehållet på nätet.

Allt för att övervaka sina egna medborgare, stävja politisk opposition, försvåra läget för demokrati- eller medborgarrättsaktivister – och begränsa tillgången till information som är fri, och inte en del av statspropaganda.

En bild från ryska försvarsdepartementet 22 april 2022 visar ryska militärfordon och utrustning på Krimhalvön. Ryska försvarsmakten genomförde en styrkedemontration och övning på Krim, som annekteringen 2014. Foto: Russian Defense Ministry Press Service/AP Photo/TT

I Ryssland har det under flera år genomförts försök där landets tio internetpunkter, internet exchange points, kopplas bort från resten av det världsomspännande nätet.

Målet med ett ”suveränt Runet” (ett ryskt internet avskuret från omvärlden) är att ge staten en centraliserad kontroll av hela det ryska internet – och möjligheten att stänga av internetåtkomsten i delar av landet, om man så önskar.

Ryssland testar "separat" internet

Kreml vill också skapa ett nationellt DNS-system, som är internets motsvarighet till en telefonbok, vilken bland annat skulle innehålla en kopia av hela det globala internet. 

Senast i juni och juli 2021 genomfördes ytterligare tester. Det är inte känt hur länge försöken varade, eller om dessa ledde till några märkbara störningar av landets internettrafik. Men testerna bedöms som framgångsrika av den ryska staten, rapporterar nyhetsbyrån Reuters

Ett annat ben av drömmen om ett ryskt suveränt internet, isolerat från övriga världen, handlar om en allt strängare nätcensur och striktare kontroll över internationella techbolag med närvaro i landet, som Google, Apple, Meta (Facebook) och Microsoft.

Samtidigt varnar experter, som den internationella organisationen Internet Society, för att den ryska nationens varande eller icke-vararande på internet kan bli en del av ett större geopolitiskt spel, där eventuella internetsanktioner från väst mot Ryssland på sikt kan äventyra hela nätets grundvalar.

Del 2. Internet Society: Därför måste splinternet stoppas 

Utvecklingen med ett Runet frikopplat från resten av internet följs noga av Internet Society, en icke-statlig organisation som fungerar som internets samordningsorgan. 

Internet Society, ofta förkortat Isoc, uttrycker starka farhågor inför framväxten av ett ryskt internet som blir alltmer censurerat, eller på sikt kan knoppas av från övriga världen. 

– I grund och botten bestäms värdet hos ett nätverk av hur många som är med i det. Internet är ett tydligt exempel på den principen. Med det sagt är internet inte fritt från problem, men vi ser att nätet har bidragit starkt till att skapa enorma värden när det gäller innovation, ekonomi och informationsutbyte, säger Olaf Kolkman, talesperson och senior rådgivare på Internet Society.

– Den här typen av isolationism, splittring och filtrering går emot internets grundprinciper, och kan leda till stora negativa effekter inte bara för ryska medborgare utan för människor i hela världen.

Olaf Kolkman. Foto: Internet Society

Han ger ett lugnt och eftertänksamt intryck. Under intervjun, som sker över videolänk, sitter Olaf Kolkman i ett arbetsrum i Genève, där Isoc har sitt huvudkontor.

Han är klädd i en skjorta med ett fint, spretigt mönster av fjärilar, blommor och blad. Rösten skärps när vi talar om Runet, om nätcensuren i Ryssland, och hur situationen för internet har förvärrats efter invasionen av Ukraina.  

– Folk mördas i kriget som råder där nu. Situationen är ohygglig. Om du planerar för storskalig krigföring, som Ryssland verkar ha gjort, är det logiskt att man vill säkerställa sitt oberoende av andra nationer, bland annat när det gäller nätet, säger han. 

 – Utvecklingen på internet kan gå i flera riktningar. En av sakerna som Isoc oroar sig över är internetsanktioner från olika länder, vilket i sin tur skulle kunna påverka nätets tekniska infrastruktur. Om och när det händer riskerar folk att mista tillgången till internet, och följaktligen viktig information. 

Vi vet att det har genomförts tester av ett fristående Runet. Vad tror du att den ryska staten vill uppnå med dessa? 

– Jag tror att testerna framför allt handlar om två saker. För det första vill man uppnå ett slags digital självständighet. Det finns vissa element av internets infrastruktur som bygger på att vissa resurser är placerade utanför det egna landet. DNS är ett exempel på det, som delvis bygger på användningen av centraliserade databaser som hanteras av Icann och Iana, organisationer som finns i USA.

Byter ut it-utrustning från väst

Den ryska staten kan, enligt Olaf Kolkman, vara rädd för att USA vid en tidpunkt bestämmer sig för att försöka förmå företag som befinner sig i USA att ta domänen .ru från DNS-systemet. Även andra internetexperter, intervjuade av bland annat Wired, är inne på samma linje.

Det finns också officiella dokument, som Rysslands nationella säkerhetsstrategi från 2015, som visar åtgärder från Kreml där man exempelvis vill byta it-utrustning tillverkad i utlandet mot sådan från inhemska leverantörer. Och nyligen infördes ett förbud för ryska myndigheter mot att använda mjukvara från utlandet.

– Med Runet-testen försöker Ryssland komma underfund med hur man kan hålla igång internet om man hamnar i en konflikt som leder till att andra nationer, eller aktörer, bestämmer sig för att stänga ute landet från övriga internet, säger Olaf Kolkman på Internet Society.

Skulle det vara möjligt för Ryssland att skapa ett helt fristående internet? 

– Det skulle i så fall vara mycket svårt. Titta bara på försörjningskedjan av digitala varor på nätet, som musik eller strömmad media. Det är i princip omöjligt att bygga dessa kedjor utan att också bygga in ett beroende av öppen mjukvara som den finns publicerad hos webbtjänsten Github.

– Om man klipper alla anslutningar från Ryssland till övriga världen, skulle det exempel kunna leda till stora problem om det sker en uppdatering av öppen mjukvara som ryska internetbolag använder. Hur ska man lösa det rent praktiskt? Skicka en person över den ryska gränsen med en usb-sticka som laddar ner uppdateringen i ett annat land? Det är inte realistiskt, fortsätter han.

Del 3: Så fungerar Sorm – Rysslands massövervakning 

Digital övervakning är inte något nytt i Ryssland, men tekniken som Kreml använder moderniserats under de senaste åren. Läget för ryska medborgare, i synnerhet demokrati- och fredsaktivister samt politiskt oliktänkande, har varit svårt länge – men situationen har eskalerat och förvärrats efter invasionen av Ukraina.

Det digitala övervakningssystemet Sorm (System for Operative Investigative Activities, eller Система оперативно-разыскных мероприятий på ryska), togs i bruk i mitten av 1990-talet. Systemet har uppdaterats i flera omgångar – och den senaste, som skedde för drygt fem år sedan, ger Kreml och den ryska underrättelsetjänsten mer eller mindre fri tillgång till information som skickas i digitala kanaler.

"Systemet slukar allt"

Röstsamtal, e-post, textmeddelanden och identifieringsnummer för telefoner och mobilabonnemang – allt kan avlyssnas av FSB. 

– Sorm slukar allt, och vi vet inte vad som händer med all data om medborgarna som samlas in. Men det är inte ovanligt att ryska demokratiaktivister kallas in på ”samtal”, och sedan blir presenterade inför digital bevisföring på vad som anses vara olagligt agerande. Det är inte orimligt att tro att dessa bevis har hämtats in via Sorm, säger Marcin de Kaminski, säkerhets- och innovationschef på den internationella organisationen Civil Rights Defenders.

Marcin de Kaminski. Foto: Civil Rights Defenders

Tekniken har funnits länge, men i början av 2021 infördes en ny lag i Ryssland som innebär att telekom- och bredbandsoperatörer som inte installerar Sorm i sina nätverk kan beläggas med dryga böter.

Svarta lådor hos ryska operatörer

Ingen av operatörerna kommer åt informationen som samlas in från de egna nätverken – men FSB har fri lejd till den. Sedan en tid tillbaka krävs inte ens ett domstolsbeslut för att genomföra datainhämtningen.

Sorm består av svarta lådor som installeras hos operatörerna. Väl installerat använder systemet en metod kallad TSUP (technical solution for threat countermeasures), som bygger på nätverksutrustning tillverkad av det ryska bolaget RDP. 

I grund och botten går TSUP ut på det som kallas för djup paketinspektion (deep packet inspection, DPI). Det kan beskrivas som en brandvägg hos operatörerna som läser av både innehållet och adressinformation i alla meddelanden som skickas genom nätverken.

Samlar in data – och filtrerar innehåll

DPI kan användas för användas för att filtrera bort datorvirus eller spam, men i Kremls händer brukas tekniken i stället som ett filter för att censurera innehåll på internet, samt till att samla in data om vilka ryska nätanvändare talar med – och vad som sägs i dessa konversationer.

Tekniken bakom Sorm är tillverkad av ryska bolag, men Nokia har varit med och installerat den hos ryska operatörer, vilket bland annat New York Times har rapporterat om. Det finska telekombolaget har dock lämnat den ryska marknaden efter invasionen av Ukraina.

Utöver innehållsfiltret i Sorm, som blockerar tillgången till oönskade sajter och tjänster, använder ryska operatörer andra tekniker för att spärra delar av internet. Ett vanligt tillvägagångssätt är att hela tiden återställa internetuppkopplingen när man försöker gå in på en förbjuden sajt – vilket får följden att användaren fastnar i en frustrerande loop av anrop från webbläsaren som aldrig når fram till den eftersökta sajtens servrar.

Blockerar krypterade överföringar

En annan blockeringsmetod innebär att ryska operatörer hindrar protokollet transport layer security (TLS) från att fungera. Det är en standard för krypterad dataöverföring på webben – och sätts den ur bruk går många sidor inte att läsa in, helt enkelt.

Det finns också exempel på hur Ryssland har manipulerat domännamnsystemet, DNS, med konsekvensen att vissa sajter blir otillgängliga för ryska webbanvändare. 

– Det är tekniker som även The Great Firewall of China bygger på. Dessa implementeras i genomgripande omfattning i Ryssland just nu. Men internet i Ryssland har en relativt stor mångfald om man ser till de sammanlänkande nätverken som det består av. Det gör det svårt att begränsa och kontrollera innehållet på webben – men den ryska regimen försöker enträget, säger Olaf Kolkman på organisationen Internet Society. 

Del 4: Civil Rights Defenders: Den digitala censuren blir allt hårdare


De demokratiska bristerna i Ryssland har funnits där i många år, men i och med invasionen av Ukraina har yttrandefriheten strypts ytterligare, enligt Civil Rights Defenders.

Hur är situationen för personerna på andra sidan av Sorm och andra digitala övervakningsverktyg som den ryska staten använder?

– Det är verkligen en tuff tid just nu för många arbetar för demokrati eller mänskliga rättigheter i landet. Vi märker bland annat att aktivister och journalister har svårt att få ut viss typ av information från landet. Det som regimen försöker göra nu, och där är övervakningen av nätet en viktig del, är att försöka slå sönder det ryska civilsamhället, för att se till att det finns någon motkraft mot den rådande ordningen. Det är den stora risken med vad som sker, säger Marcin de Kaminski på organisationen.

Marcin de Kaminski, ansvarig för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders. Foto: Per Larsson / Civil Rights Defenders

Del 5: Internationella tech-bolag i Ryssland pressas

Kreml har inte bara dragit åt tumskruvarna på ryska telekom- och internetoperatörer – även internationella techbolag såväl som inhemska, exempelvis Yandex och Telegram har belagts med allt hårdare regler. 

Nya lagar som tagits i bruk under senaste åren gör det bland annat möjligt för censurmyndigheten Roskomnadzor att blockera tillgången till internetplattformar om dessa inte publicerar viss information från statskontrollerad media.

Sociala nätverk i Ryssland är också skyldiga att övervaka allt innehåll som publiceras på den egna plattformen, samt att ta bort inlägg och annat som behövs vara olagliga inom 24 timmar.

Chattplattformen Telegram är en av få ryska tjänster som blivit populär även utomlands. Här syns Telegram-sidan för människorättsorganisationen OVD-Info, vars hemsida blockerades av ryska myndigheter i fjol. Foto: Alexander Zemlianichenko/XAZ107/AP Photo/TT

Sedan i juli 2021 kräver dessutom rysk lag att utländska sociala medieföretag som har mer än 500 000 dagliga användare måste öppna lokala kontor i Ryssland. Enligt samma lag måste samma bolag även registreras hos Roskomnadzor.

Uppgifter: Google censurerar innehåll i Ryssland

Ovanstående åtgärder har lett till att Googles moderbolag Alphabet, Facebook-ägarna Meta, Apple, Tiktok och Microsoft har varit involverade i en märklig slags kringelikrok-dans med Kreml sedan en tid tillbaka.

Google verksamhet i Ryssland står på spel. Foto: Matt Rourke/AP/TT

Å ena sidan har exempelvis Google vägrat ta bort visst innehåll om invasionen från Ukraina från Youtube. Å andra sidan ska Google,  enligt den amerikanska sajten The Intercept,  ha gått ryska myndigheter till viljes gällande censur av viss information om Ukrainainvasionen i tjänster som Google Maps och Gmail.

Dessutom pekar uppgifter på att Apple, som i väst lägger enorma pr-resurser på att framstå som ett ”integritetsvänligt” alternativ till Google och Facebook, stängt av den VPN-liknande tjänsten Private Relay för ryska användare

Norska NRK gjorde tidigare i våras en uppmärksammad granskning där man tittade på vilket innehåll som Tiktoks algoritmer valde att visa för unga människor beroende på om man befinner sig i Ukraina eller Ryssland.

Trots att det geografiska avståndet bara vara några mil mellan användarna i Ukraina och dessa precis på andra sidan den ryska gränsen, fick ryssarna inte se något som helst innehåll som visade kriget som rasar i närområdet.

Anställda hos techjättar hotade

Samtidigt pekar uppgifter på att den ryska regimen använder allt hårdare metoder för att kontrollera utländska techbolag. Som exempel hotades en Google-toppchef i Ryssland med fängelse i fjol, om bolaget inte tog bort en Putinkritisk-app – vilket sökjätten motvilligt gick med på, enligt Washington Post.

Vladimir Putin i sitt tal 21 februari 2022. Foto: Alexei Nikolsky/TT

Frågan som många ställer sig nu är om de globala techjättarna bör lämna Ryssland helt och hållet. Enligt Marcin de Kaminski på Civil Rights Defenders är frågan komplex, och har inget enkelt svar.

–  Teknikjättarna får själva bedöma om kraven från den ryska staten är acceptabla. Ta Apple som exempel – de har gjort bedömningen att det är viktigare att finnas kvar på den kinesiska marknaden, trots att det innebär att viss användardata lagras på kinesisk mark. Men det är en svår balansgång, säger han. 

– Vi har sett en strömning där stora telekomoperatörer backar ur marknader som är svåra. Det kan tyckas vara bra. Å andra sidan har det medfört att företagen lämnar ett tomrum efter sig, som ofta fylls av inhemska bolag som inte respekterar mänskliga rättigheter alls. Globala techbolag har ofta styrdokument kring hur man vill arbeta med exempelvis yttrandefrihet, och så länga dessa bolag finns kvar på auktoritära marknader kan organisationer som vår försöka påverka företagen att fortsätta verka för demokrati i landet, fortsätter Marcin de Kaminski. 

Del 6: Ryska teknikboalgen: Yandex, VK och Telegram 

Tre ledande ryska teknikbolag är Yandex, VK och den populära kommunikationsplattformen Telegram. 

Yandex har bland annat landets största sökmotor, karttjänster och utvecklar framtidstekniker som självkörande bilar. Företaget har tidigare haft en stark internationell närvaro, med utvecklingskontor i Silicon Valley i USA och samarbeten med partners som Uber.

Ryska Yandex börsintroducerades i New York 24 maj 2011. Vd Arkadij Volozj och teknikchef Ilja Segalovitj firar. Foto: Mark Lennihan/AP/TT

Läget är helt annorlunda nu, efter invasionen av Ukraina. Samarbetet med Uber avslutades raskt. Och i Finland förlitar sig bolagets enda datacenter utanför Ryssland på dieselaggregat som kraftförsörjning just nu, eftersom inget kraftbolag i landet vill sälja el till dem.

"Lättare att kontrollera ryska techbolag"

Yandex internationella anseende har byggts under årtionden. På bara några månader har det mer eller mindre raserats. I stort reportage i tekniktidningen Wired framgår bland annat att Arkady Yurievich Volozh, medgrundare och vd hos Yandex, i praktiken har lämnat Ryssland för Israel.

Samtidigt spekuleras det i att bolaget, med en imponerande teknikbredd, är för viktigt för Rysslands digitala infrastruktur för att Kreml ska låta det gå det under.

E-handel är ett viktigt ben för Yandex. Här är en leveransrobot som bolaget utvecklat. Bild från Moskva i oktober 2021. Foto: Alexander Miridonov/Kommersant/Sipa USA

Detsamma gäller meddelandetjänsten Telegram. Enligt egen utsago har bolaget varken anställda eller servrar på rysk mark. Kreml har tidigare begärt ut data från Telegram, men nekats. Sedan i mars är även ryska progandakanalen RT blockerad hos Telegram.

Den ryska mobilen Yandex Phone, som hittills varit en flopp, presenterades i Moskva 5 december 2018. Foto: nton Belitsky/Kommersant/Sipa USA/TT

Å andra sidan finns det uppgifter från så sent som 2017 som tyder på att kodare och andra Telegramanställda suttit i samma lokaler i Sankt Petersburg som sociala medieplattformen VKontakte, en gång startat av Telegramgrundaren Pavel Durov, men som i dag ägs till stor del av Gazprombank, med starka band till den ryska staten. 

– Kreml vill framför allt behålla de ryska bolagen, för dessa kan man kontrollera. Om den ryska staten dessutom vill bygga ett suveränt intranät kan man använda de ryska tech-bolagen till att upprätthålla en fungerande teknisk infrastruktur. Under det senaste årtiondet har den här typen av digitala tjänster blivit en del av vardagen för åtminstone urbana ryssar. Det gör det svårt även för Kreml att tänka sig ett Ryssland helt utan sociala medier. Men de inhemska bolagen är lättare att styra, som sagt, säger Marcin de Kaminski. 

Del 7: Exilryssen: VPN ett måste för att få sanningen 

På en solig innergård någonstans i Tyskland har Denis Shedov satt sig till ro. Han är en rysk advokat och analytiker för OVD-Info, en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter.  

I höstas lämnade han Ryssland för Tyskland, där han bland annat gästforskar hos Max Planck-sällskapet. Situationen i hemlandet blev till slut ohållbar, berättar Denis Shedov. 

– Censuren i Ryssland just nu är den värsta i landets moderna historia. I stort sett all oberoende media är blockerad. Det uppstod svart humor när jag och min kollega pratade om att många hemsidor har tagits ner, bara för att en stund senare upptäcka att även vår organisations sajt hade blivit spärrad, säger han med mjuk röst, och rättar till sina stora glasögon.

Denis Shedov. Foto: Privat

Under lång tid kunde den ryska regimen förlita sig på linjär-tv via statskontrollerade tv-bolag för att få ut sin propaganda. Men i takt med att internet blev en alltmer populär arena under 00- och 10-talet, har Kreml förstått vikten av att hålla sig uppdaterade gällande ny teknik.

"Hör om nya fall i Ryssland varje dag"

Övervakningssystemet Sorm är ett exempel på det – men under den senaste tiden har den ryska staten också börjat använda ansiktsigenkänning för att identifiera personer som har demonstrerat mot kriget i Ukraina, till exempel. 

– Sedan krigsutbrottet har över 15 000 personer i Ryssland frihetsberövats, 149 personer har åtalats och tusentals har gripits och bötfällts efter demonstrationerna. Varje dag hör vi om nya fall, och vi gör vårt bästa för att försöka hjälpa personer juridiskt som riskerar att åtalas eller hamna i fängelse, säger Denis Shedov.

Ett av VK:s stora datacenter i Moskva, en bild distribuerad 1 februari 2022. Foto: Gavriil Grigorov/TASS/Sipa USA/TT

Han berättar att lagar skrivs om dagligen, och att polisväsendet har en fått en otroligt stor makt i Ryssland. Polisen kan exempelvis kräva att vem som helst visar sin telefon, och vilka appar som finns installerade på den. För några år sedan genomfördes en stor smutskastningskampanj mot Telegram i landet, där det framställdes som att chattjänsten bara användes av kriminella. 

– Många blev oroliga över om man skulle kunna fortsätta använda tjänsten, eller om polisen skulle kunna slå ner på det. I dag tänker många ryssar att exakt vad som helst kan anses vara brottsligt i statens ögon. Det skapar en stor självcensur. Å ena sidan är det svårt att få tillgång till oberoende information, å andra sidan kan det vara mycket farligt att ta del av sådan.

"Teknikbolag i väst har ett ansvar"

Denis Shedov ser också en tendens hos västliga teknikbolag att sluta samarbeta med ryska kunder, även journalister och människorättsaktivister, efter krigsutbrottet. Det kan handla om att ryska kunder inte längre ges tillgång till vissa digitala tjänster – eller inte längre har möjlighet att betala för sina Google-konton, enligt Denis Shedov.

– Jag tycker att bolag i väst, som har levererat lösningar som används av för censur av den ryska staten i många år, har ett ansvar. Å ena sidan kan vi se att dessa bolag tar sina händer från ryska aktivister som vill använda deras tjänster, å andra sidan har samma företag gjort affärer med den ryska staten under många år. 

Hur är det att använda exempelvis Facebook i Ryssland i dag? 

– Facebook och Twitter är blockerade. De går fortfarande att använda delvis, men det kräver en VPN-tjänst för att fungera fullt ut. Vi ser att Twitter håller på att utveckla stöd för anonymitetstjänsten Tor, vilket är bra.

VPN nödvändigt för fakta om kriget

För de ryssar som vill ta del av ocensurerad information och media om Ukrainakriget och det rådande världsläget har VPN-tjänster blivit helt nödvändiga. 
– Utan dessa tjänster är det helt omöjligt att läsa utländsk media. Till och med vissa delar av Wikipedia, som handlar om Ukrainakriget, är blockerade. Den ryska staten har slagit ner på olika VPN-tjänster. Det är inte förbjudet att använda dem, men olagligt att tillhandahålla tjänsterna via nätet. Därför är initiativ där teknikbolag i väst erbjuder ryssar VPN-konton gratis mycket viktiga. 

Vad tror du om framtiden för det ryska internet, och Ryssland i stort? 
– Jag har inget svar på den frågan. Den rådande situationen är oviss. Vi vet inte vad som kan hända härnäst. Ibland undrar jag om det ens hade varit möjligt att invadera Ukraina om yttrandefrihet hade rått i Ryssland, säger Denis Shedov.

– Jag tror också att det kan vara farligt om banden till väst blir färre, om internationella techbolag lämnar landet exempelvis. Därför är det viktigt att fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter, och ett öppet samhälle. Motsatsen, där ett kärnvapenland med 144 miljoner invånare som isoleras och enbart matas med propaganda, är livsfarlig, fortsätter han.

Här är Rysslands techjättar

■ Avito: Stor köp- och säljmarknad på nätet.

■ Telegram: Rysk kommunikationsplattform som har blivit mycket populär i hela världen.

■ VK (tidigare Mail.ru Group): Inkluderar ryska sociala medierplattormarna VK, Odnoklassniki (OK) och Moi Mir, samt e-post och internetportalen Mail.ru.

■ Wildberries: E-handelsplattform med närvaro i 15 länder.

■ Yandex: Rysslands ”Google” med ett 70-tal internettjänster – bland annat sökmotor, e-post, kartor och navigation.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer