Oumuamua är det första interstellära objektet som passerat genom vårt solsystem som vi har observerat. Foto: Science Photo Library

Oumuamua – fyndet som trappar upp sökandet efter utomjordingar

2021-09-30 06:00  

Finns det bevis på utomjordiskt liv? Det ska Harvardprofessorn Avi Loebs nya forskningsgrupp besvara. Gruppen – där den svenska astronomen Beatriz Villarroel ingår – kom till som följd av det mystiska rymdobjektet Oumuamua.

Bill Burrau

Oumuamua, “spejare” på hawaiiska, blev namnet på det som upptäcktes den 19 oktober 2017. Oumuamua är det första interstellära objekt som har upptäckts i vårt solsystem, det första objekt som färdats till oss från en annan stjärna. Upptäckten gjordes av teleskopet Pan-Starrs 1 på Hawaii.

Abraham “Avi” Loeb är professor på Harvard University i Cambridge, Massachusetts. Han har bland annat forskat på den första generationens stjärnor, mörk materia och gravitationsvågor. Avi Loeb har även räknat på sannolikheten för att särskilda teleskop ska hitta interstellära objekt i solsystemet. 

– Vi förutspådde att det hawaiiska teleskopet inte skulle hitta några objekt från utanför vårt solsystem. Baserat på allt vi visste om solsystem var sannolikheten väldigt låg. Sen så hittade teleskopet Oumuamua, vilket var en överraskning, säger Avi Loeb.

Oumuamua, bara ännu en rymdsten? 

Objektet upptäcktes alltså den 19 oktober 2017. Till att börja med var intresset inte särskilt stort för det som antogs vara ännu en rymdsten.

– Vi förväntade oss inte att något sådant skulle komma. När vi hittade objektet var det redan på väg bort. Och under de få månader som vi hade kunnat observera objektet så var astronomer inte alltför intresserade av det. De var fast i antagandet att det bara var en komet eller asteroid. Men när mer data väl samlades in så la man märke till saker, allra först den extrema formen, säger Avi Loeb. 

Abraham “Avi” Loeb är professor på Harvard University i Cambridge, Massachusetts. Foto: Lotem Loeb

Oumuamua reflekterade ljus som varierade med en faktor tio medan det roterade, vilket tyder på en ovanlig avlång form. Det fanns ingen kometsvans och varken gas eller partiklar syntes kring objektet, så det var ingen typisk komet eller asteroid. Objektet accelererade också iväg från solen. Enligt Avi Loeb överensstämde accelerationen med den hos en rymdfarkost utrustat med ett solsegel, en stor reflekterande yta som utnyttjar strålningstrycket från en stjärna för att driva en farkost.

– Att det första objektet som kom hit från utanför vårt solsystem hade så många ovanliga egenskaper var väldigt osannolikt. Därför ansåg jag att vi inte kunde bortse från möjligheten att objektet var av artificiell bakgrund, säger Avi Loeb. 

Mothugg och alternativa teorier

Avi Loeb la fram teorin att Oumuamua skulle kunna vara av artificiell bakgrund, alltså skapad av utomjordingar. Det väckte genast starka motreaktioner. 

Problemet, menar han, var att dessa reaktioner ofta saknade vetenskapligt underlag; meningsmotståndarna hade inga bevis att luta sig mot, utan agerade snarare utifrån gammal vana och bekvämlighet.

– Det ska inte vara en fråga om att en majoritet vill stanna i sin comfort zone och använda sin auktoritet för att bestämma att Oumuamua är av naturligt ursprung. Under 1930-talet var det runt 100 forskare som skrev en bok emot Einsteins relativitetsteori. På det svarade Einstein, varför behöver ni vara 100 personer? Det räcker med att en person har bra argument. Och det är något som händer ofta inom vetenskap, folk som samlas i stora grupper för att visa någon sorts auktoritet, säger Avi Loeb.

Det har lagts fram teorier för att visa att Oumuamua är av naturligt ursprung. En sådan är att objektet skulle vara ett isberg av väte. Även ett isberg av kväve har föreslagits. 

– Det finns stora problem med dessa teorier. Ett isberg av väte skulle förångas inom några miljoner år medan det rör sig genom den interstellära rymden på grund av belysning från stjärnor. När det gäller ett isberg av kväve skulle det förångas på ungefär samma tid då det skulle bombarderas av kosmisk strålning. Det här visade vi i en artikel för bara några dagar sedan, säger Avi Loeb i september 2021. 

Haleakalā-observatoriet på Hawaii, där teleskopet Pan Starrs 1 ingår. Foto: Science Photo Library

Ett problem med de andra teorierna är att de, likt Avi Loebs teori om artificiell bakgrund, innebär att Oumuamua är något vi aldrig tidigare har observerat. Det, menar Avi Loeb, är ett tecken på att vi måste hitta och undersöka fler liknande objekt och ta reda på vad det faktiskt är för något.  

– När folk försöker förklara objektet så måste de ändå komma på något vi aldrig sett förut, som att det består av väte eller kväve. För mig säger det att ja, vi måste vara fascinerade av Oumuamua och försöka förklara det, vi kan inte bara ignorera data och sticka huvudet i sanden. När jag lämnade ett seminarium på Harvard sa en kollega följande till mig att ”Oumuamua är för konstigt, jag önskar att det inte fanns”.

Oumuamua ledde till Avi Loebs senaste bok, och ett nytt forskningsprojekt

Tidigare i år släpptes Avi Loebs bok Utomjordiskt. Boken diskuterar de många frågor som Oumuamua väckt. Men det har sedan han skrev boken kommit nya forskningsresultat som har fått honom att tänka om till viss del.

– I september 2020 upptäcktes ett annat objekt, 2020 SO, av samma teleskop som hittade Oumuamua. Det visade en acceleration i väg från solen genom att reflektera solljus, och det hade ingen kometsvans. 2020 SO visade sig däremot komma från jorden, en raketförstärkare från 1966 med väldigt tunna cylindriska väggar. Resultaten kom efter jag skrivit min bok och upptäckten pekar på två viktiga saker. Dels att vi kan urskilja väldigt tunna artificiella objekt från stenar, dels att objekt som inte är gjorda för att vara ljussegel kan fungera som det, säger Avi Loeb.  

En illustration av Oumuamua med ett ljussegel. Foto: Science Phot Library / TT

Data från observationerna av 2020 SO visade att Oumuamua kanske inte heller hade något ljussegel. Avi Loeb anser att mer forskning behöver göras för att kunna fastställa vad det faktiskt rör sig om, och även om hans teorier har mött motstånd av andra forskare är han inte ensam om att vilja veta mer. 

– I juli blev jag erbjuden finansiering på runt två miljoner dollar av privatpersoner som hade läst min bok. Då sa jag att okej, jag kan sätta ihop en forskningsgrupp för det här ändamålet. För tillfället har vi 25 exceptionella forskare, till mestadels astronomer, och allt som allt har vi runt 70 personer involverade, säger Avi Loeb. 

Galileo-projektet ska leta efter utomjordiskt liv

Det nya projektet har fått sitt namn efter Galileo Galilei. Likt Galileos forskningsmetoder ska projektet utgå från observationer, något som Avi Loeb inte anser borde ses som kontroversiellt.

– För några månader sedan såg jag en artikel skriven av en filosof som hävdade att Oumuamua antagligen var av naturligt ursprung. Och jag tänkte för mig själv, har vi inte lärt oss någonting sedan Galileo levde? Det här är inte en filosofisk fråga, det är bara en fråga om att skaffa bättre data. Det är vad Galileo-projektet går ut på, och alla data kommer att vara offentlig, säger han.   

Projektet har två skilda delar. Den första går ut på att leta efter objekt som liknar Oumuamua. Förhoppningen är att upptäcka objekten när de är på väg mot oss, så att mer data kan samlas in. I bästa fall så tidigt att man hinner förbered rymdsonder för att kunna ta bilder på nära håll. 

I april 2020 offentliggjorde Pentagon tre filmer som visade oidentifierade flygande objekt. Foto: New York Times

Den andra delen av projektet ska undersöka möjligheten till att utomjordingar redan har varit på jorden, något som har sin grund i den ufo-rapport som Pentagon släppte tidigare i år. 

– Jag har inget intresse för saker gjorda av människor, här letar vi efter någonting annat. Om vi inte hittar något, då är det så, men det här ämnet har funnits i runt 70 år och tyvärr har det förlöjligats av vetenskapssamhället. Antagligen har de flesta av dessa event vardagliga förklaringar, antingen gjorda av människor eller naturliga fenomen. Men det räcker med att hitta ett fall där det inte är så, säger Avi Loeb.

Svensk forskare inbjuden till projektet

Beatriz Villarroel är en av de forskare som blivit inbjuden till Galileo-projektet. Hon forskar inom astronomi och är för tillfället huvudforskare i projektet Vasco. Där letar hon efter anomalier i gamla astronomiska bilder. 

– Vi letar efter försvinnande stjärnor och andra anomalier. Vi har utvecklat metoder för att hantera big data-problem och tagit fram metoder för att leta efter konstigheter. Jag hoppas på att kunna ta med den erfarenheten till Galileo och föreslå olika tester och idéer för projektet, säger Beatriz Villarroel.

Den fotografiska plåt från 1950 som har lett till Beatriz Villarroels senaste artikel är ett exempel på det man letar efter i Vasco-projektet. Plåten visar en bild av himlen. Där syns nio punktkällor som inte syns till i andra bilder, varken tidigare eller senare. Punkterna hade kunnat förklaras av ljus från satelliter eller rymdskrot, men då den första satelliten skickades upp först 1957 behövs en annan förklaring.  

– Det var det som fick mig att börja grunna på det hela, och så kom jag i kontakt med Avi och blev inbjuden till Galileo. Jag hoppas att det ska kunna uppstå ett samarbete mellan Vasco och Galileo-projektet, säger Beatriz Villarroel. 

Beatriz Villarroel tilldelades årets L’Oréal-Unesco for women in science-pris med stöd av Sveriges unga akademi. Foto: Karl Nordlund

Precis som för Avi Loeb är inte målet med Galileo-projektet för Beatriz Villarroel att bevisa att utomjordingar finns. Det handlar om att inte utesluta någonting och att få information om det som i dag är okänt. 

– För mig personligen handlar det inte om att bevisa något, det handlar om att plocka upp data på ett nytt sätt. Man kan hitta många intressanta anomalier med det instrumentella tillvägagångssättet som Galileo har. Så fort man gör något på ett nytt sätt så hittar man nya intressanta saker. Skulle man bekräfta att det finns ufon så är det självklart spännande, men motbevisas det så är det lika viktigt. Resultatet är inte lika viktigt som tillvägagångssättet, säger Beatriz Villarroel. 

Kort om Avi Loeb

Avi Loeb är professor på Harvard där han var den längst sittande ordföranden för den astronomiska institutionen, 2011 till 2020. Han har även ordförandeposter i Harvards black hole initiative samt the institute for theori and computation. Under 2020 blev han även tilldelad en plats som rådgivare åt presidenten om frågor gällande vetenskap och teknologi. 

Avi Loebs bok Utomjordiskt släpptes på engelska den 26 januari 2021 och kom ut på svenska den 6 september via förlaget Fri Tanke. 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer