Till vänster Colossals grundare, Ben Lamm och George Church. Eriona Hysolli (inringad), leder arbetet kring biologisk forskning på Colossal. Foto: Russell Kernan, Science Photo Library, ARTHUR MAX och Business Wire

Kan mammutar hindra klimatförändringar?

2022-01-13 06:00  

Bioteknikbolaget Colossals vill ”av-utrota” utdöda djur med hjälp av genteknik och göra dem till en pusselbit i kampen mot klimatförändringarna. Kan de lyckas?

Ania Obminska

Den sista ullhåriga mammuten beräknas ha dött omkring 2 000 år före vår tideräkning.

Det nystartade amerikanska bolaget Colossal hoppas snart få arten att vandra på jorden igen.

Tesen är att de uråldriga djuren kan förhindra att en i dag levande men utrotningshotad släkting dör ut, och samtidigt bidra till att hejda den globala uppvärmningen.

Fått in 15 miljoner dollar

Colossal Biosciences offentliggjordes i september 2021. Grundarna är George Church, välrenommerad och välkänd professor i genetik vid Harvard University, samt techentreprenören Ben Lamm. 

Redan i samband med lanseringen hade bolaget dragit in 15 miljoner dollar, drygt 140 miljoner svenska kronor. Det som har fått mest uppmärksamhet i medier är deras mål att av-utrota den ullhåriga mammuten med hjälp av den nobelprisvinnande gensaxen Crispr/Cas. Men är det ens möjligt?

Läs mer: Nytt bolag vill väcka mammuten till liv igen

Eriona Hysolli, leder arbetet kring biologisk forskning på Colossal. Foto: Russell Kernan

När Ny Teknik får prata med Eriona Hysolli, som leder bolagets biologiska forskning, tycks budskapet vara lite mer nedtonat. Men hon säger samtidigt att det är genom att bygga bolag som ambitiösa idéer kan bli realiserade. Och att mycket av tekniken är på plats. Nu handlar det om att skala upp.

– Andra tror på oss för att vår vetenskap och utveckling kommer att vara viktig för att av-utrota djur och förhindra djur från att utrotas. Vi tror att vi har de rätta verktygen för att lyckas med det, och nu är rätt tid att göra det, säger Eriona Hysolli till Ny Teknik.

Att ge djur som i dag är utrotningshotade ett starkare skydd och förhindra att de dör ut är målet på kort sikt, berättar hon.

När Colossal pratar om att förhindra utrotningshotade djur från att dö ut handlar det bland annat om att eliminera ett herpesvirus som drabbar elefanter.

–  Vi vet inte så mycket om viruset i dag, om hur det replikeras. Men hos de elefanter som smittas utvecklas viruset väldigt snabbt, och leder till döden. Vi vill använda Crispr/Cas och andra genredigeringstekniker för att utveckla ett vaccin som kan stoppa smittan, förklarar Eriona Hysolli. 

På längre sikt menar Colossal att vi behöver mammutar för att återskapa grässlätterna på den arktiska tundran och förhindra att permafrosten smälter.

Baby-mammuten Lyuba (av ”kärlek” på ryska). upptäcktes i Sibirien 2007 och är det mest kompletta exemplaret av en ullhårig mammut som någonsin har hittats. Foto: AP Photo/Matt Dunham/TT

Tanken är att om de stora djuren slår ner träd kan de bidra till att tundrans skogsareal minskar. Och detta ska hindra permafrosten från att smälta, och stoppa stora mängder växthusgaser (som metan som finns bunden i permafrosten) från att släppas ut. En teori som det inte råder någon forskarkonsensus om. 

Läs mer: Så kartlades mammutens rörelser genom hela livet

Love Dalén, professor och forskningsledare på Centrum för paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet, har exempelvis sagt till Ny Teknik att det lika gärna kan bli så att djuren gör att snön blir smutsigare på våren, vilket kan få den att smälta snabbare. Mammutarna skulle på så sätt bidra till att öka mängden metan i atmosfären.

”Mammufant” ett steg mot mammut

Colossal tar utvecklingen stegvis och vill därför ta fram en ”mammufant”, alltså en hybrid av en elefant och en mammut, innan en mammut. Denna menar bolaget kan bidra till att säkra de asiatiska elefanternas överlevnad. 

Illustration av ullhårig mammut. Foto: Science Photo Library

Men kritiker, däribland Love Dalén, menar att Colossal i bästa fall kan få fram en genetiskt modifierad elefant, en som är lite mer köldtålig och hårig och som har lite mammutgener i sig. Och de säger också att de idéer som bolaget har kring djurets positiva påverkan på klimatet, är alldeles för dåligt underbyggda.

– Vi jobbar på den forskningen. George och de andra i teamet ska utveckla modeller, och se vilken population som krävs för att hejda klimatförändringarna. Så det är en fråga vi kommer att adressera, säger Eriona Hysolli till Ny Teknik.

Det Colossal lutar sig mot i dag är hur det var när mammutarna senast vandrade på jorden. Bolaget menar att de inte försöker komma på något nytt här, utan helt enkelt återföra ett tidigare ekosystem. Men bolaget följer också vad de ryska forskarna Sergej och Nikita Zimov gör i Pleistocene Park i nordöstra Sibirien. 

Pleistocene Park är ett slags naturreservat dit forskarna har importerat stora gräsätare för att försöka återskapa landskapet från den senaste istiden, när det täcktes av vidsträckta grässlätter och permafrosten var kallare. De har berättat att de har sett tecken på att djuren faktiskt bidrar till deras vision.

De ryska forskarna Sergej Zimov och hans son Nikita Zimov tar ut luftprover. Pleistocene Park är ett slags naturreservat dit forskarna har importerat stora gräsätare för att försöka återskapa landskapet från den senaste istiden. Foto: ARTHUR MAX

Läs mer: Världens äldsta dna funnet i mammuttand

Men hur gör man ens för att få fram en mammut, eller åtminstone en mammufant? Det räcker inte med Crispr. Ett embryo behöver också utvecklas till ett foster någonstans. Det Colossal har lyft fram som alternativ är att antingen använda sig av en asiatisk elefant som surrogatmamma eller en konstgjord livmoder. Inte minst är det förstnämnda förenat med etiska och moraliska dilemman. 

Är det rätt att låta en elefant av utrotningshotad art vara dräktig i nästan två års tid med ett foster som mot slutet väger omkring 100 kilo? 

Den andra tekniken finns inte ens på plats fullt ut. Det verkar dock inte oroa Colossal.

–  Man har kunnat visa principiellt att en “biobag”, en slags konstgjord livmoder funkar i senare stadier, säger Eriona Hysolli.

Colossals grundare, Ben Lamm och George Church. Foto: Business Wire

Sedan tillkommer frågan om vad man gör om en mammut eller mammufant skulle födas. Hur ska den växa upp, var ska den bo och hur ska den leva?

–  Vi har inte uteslutit surrogatmödraskap. Det är i så fall något som vi tittar på kortsiktigt, det vill säga de närmaste tre till fyra åren. Vi jobbar med samarbetspartners och zoon för att adressera den andra biten av problemet. Vi tror att elefanter och mammutar kan interagera och leva med varandra. Det finns projekt som räddar elefanter i Afrika, och där skulle mammutar kunna bli del av en flock, säger Eriona Hysolli.

Tanken är att verktyg som Colossal utvecklar också ska kunna bidra till nya behandlingar för en rad däggdjur. Bolaget vill även gensekvensera fler djurarter och få en bättre bild av genomets betydelse för olika egenskaper.

–  Vi har många planer och diskuterar många olika saker. Men jag vill hålla det på en konkret nivå. Vi vill bygga en väg för att bevara arter och eliminera virus. Klarar vi det så blir det höjdpunkten på min karriär, säger Eriona Hysolli.

Mer om Colossal

Genom att av-utrota och “stärka” utrotningshotade arter menar Colossal att man kan återskapa och bygga upp försvagade ekosystem. Detta ska i sin tur kunna motverka klimatförändringarnas negativa effekter och en minskad biologisk mångfald, menar bolaget. 

Här presenterar Colossal själva sin teknik och sina ambitioner.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer