Hannes Sjöblad, vd Dsruptive Subdermals och cdo på Epicenter. Implantatet är 16 millimeter långt och kommunicerar med nfc-teknik. Foto: Nicklas Thegerström

Chip under huden tar tempen på vår hälsa

2021-04-01 06:00  

Att öppna dörren med ett chipimplantat i handen var bara början. Nu vill en svensk startup att vi ska kunna hålla koll på vår hälsa – med sensorer under huden. Sprungna ur den svenska biohackarscenen har företaget Dsruptive tagit sin gör det själv-teknik hela vägen till en studie på Karolinska Institutet.

Peter Ottsjö

I mitten av 10-talet kom det japanska, amerikanska och indiska tv-team till Stockholm. Det kom samtal från lokalradiostationer i Latinamerika. Allt Hannes Sjöblad hade gjort var att öppna dörren. Bokstavligt talat.

Hannes Sjöblad höll sin hand mot kortläsaren vid entrén till hans arbetsplats, Epicenter, det digitala innovationshuset beläget något kvarter från Sergels Torg. Det blippade till och dörren gick upp. Nyckeln satt i ett chip och chipet satt implanterat i Hannes hand, mellan tummen och pekfingret.

Att medarbetarna på Epicenter, och alla de företag som huserar under samma tak, fått en sådan möjlighet till inpassering skapade stor internationell uppståndelse.

– Det blev viralt. Folk hörde av sig från hela världen, berättar Hannes Sjöblad.

För Hannes Sjöblad fanns det dock en dörr till, av det mer symboliska slaget, som hade ställts på glänt. Nu är han redo att visa vad som finns bakom den.

”Teknik den mest kraftfulla förändringsvektorn vi har”

Hannes Sjöblad har fram till i dag kanske varit mest känd som cdo på Epicenter. Den mittersta bokstaven i titeln står inte för digital, utan disruption. Ordet förknippas ofta med ny teknik som har potential att omkullkasta allt. Företagen han och kollegerna tar emot på Epicenter har inte sällan sådana ambitioner.

Liksom Hannes själv. Precis som det implantat han har i handen bär han också omkring på en sorts utilitaristisk fråga: hur kan en enskild person på jorden göra störst nytta för så många människor som möjligt?

– Vilken är den mest kraftfulla förändringsvektorn vi har? Jo, det är ju teknik. Teknik och innovation.

Det skulle krävas en rejäl besvikelse för att nå fram till den insikten. Under 00-talet, samtidigt som Hannes Sjöblad studerade företagsekonomi på Handelshögskolan, var han djupt engagerad i miljö- och hållbarhetsfrågor. Ett engagemang som till slut gjorde honom desillusionerad.

– Jag insåg att det politiska systemet är oförmöget att lösa våra stora utmaningar.

Hannes Sjöblad, vd Dsruptive Subdermals och cdo på Epicenter. Foto: Nicklas Thegerström

Så han gav sig ut på jakt efter något som kunde desarmera den frustration som tagit honom i besittning. Lösningen fanns i Kalifornien, där Singularity University (SU) hade öppnat något år tidigare. SU var en skola grundad av den berömde uppfinnaren och futuristen Ray Kurzweil och entreprenören och ingenjören Peter Diamandis. På SU tar man fasta på övertygelsen om att teknikutveckling inte är linjär, utan exponentiell. Kurzweils egensnickrade version av Moores lag, den så kallade ”lagen om accelererande avkastning” utgjorde ett av fundamenten.

Hannes Sjöblad blev 2010 den förste svensken att studera vid universitetet. Där mötte han både Kurzweil och Diamandis, internetpionjärer som Brad Templeton (”han som satte punkten i dot.com”) och en lång rad av stora namn från Silicon Valley.

– Det var ett av mina större aha-moment i livet. Jag hade alltid varit teknikintresserad och läst många artiklar om artificiell intelligens, självkörande bilar och genteknik. Men där knöts allt ihop. Där fick man förståelse för hur de här olika teknikerna driver på varandra. Synen där var att man ska ta djärv ny teknik och sedan använda den för att lösa mänsklighetens största problem.

Att öppna en dörr på Epicenter borde rimligen inte höra till den kategorin, men det var lågt hängande frukt på ett mycket större träd.

Några år efter äventyret i Kalifornien startade Hannes Sjöblad Bionyfiken, en svensk mötesplats för biohackare. Han fick lov att ha sin verksamhet på det då nystartade Epicenter och har stannat där sedan dess.

Biohacking samlar självförbättring och teknikoptimism

Biohacking är ett samlingsnamn för en rad olika teknikdrivna fenomen; självmätning, där man med sensorer samlar in en massa data om sin egen kropp; gör-det-själv-biologi, där man skapar en egen labbmiljö och experimenterar på celler och växter; och kroppshacking, där man använder beprövad eller ny teknik för att modifiera kroppsliga eller kognitiva förmågor.

Biohackingen hämtar inte sällan sina tankesätt från transhumanismen. Det är ett idésystem vars namn indikerar att den kretsar kring en framtida värld där teknik gjort människor friskare, starkare, klokare och snällare så till den grad att vi nästan måste tänka på dem som ett slags postmänniskor.

En beprövad teknik som fått stort genomslag under de tio senaste åren är nfc, som står för near-field communication, eller närfältskommunikation. Det är en radioteknik för dataöverföring på korta avstånd, som bland annat lett till att det idag är enkelt med kontaktlösa betalningar med en smarttelefon.

Men nfc kunde lika gärna användas i ett implantat strax under huden.

– Folk hade chippat sig tidigare, men då gick det inte att programmera chipen och inte att koppla upp dem till andra tjänster. När den här tekniken började dyka upp i telefoner så blev det genast mycket intressantare.

Hannes Sjöblad, vd Dsruptive Subdermals och cdo på Epicenter. Implantatet är 16 millimeter långt och kommunicerar med nfc-teknik. Foto: Nicklas Thegerström

Från början var det bara Hannes och några av hans vänner som chippade sig ”i en källare i Gamla stan” men snart spred sig trenden. Bara några år senare stod SJ på Epicenter och meddelade att företaget skulle tillåta sina resenärer att ha biljetten på chipet. Det anordnades chippartyn runt om i landet.

Men när smärtan från injiceringen av implantatet lagt sig var det ändå något som skavde för många användare. Var det här allt? Varför besväret med ett skaffa ett implantat när det bara imiterar funktioner man lika gärna, eller ännu hellre faktiskt, kan använda sin telefon till? Till tvivlarna hörde Hannes Sjöblad själv.

– Det var ju en kul grej men jag och några andra från biohackingscenen bestämde oss för att om detta ska bli något annat än en lustig ploj, något som skapar verkligt värde och som faktiskt motiverar att man har saker under huden, då är det ofrånkomligen så att det är biometrisk data som är det verkligt intressanta.

Intresset och uppståndelsen som fått medier över hela världen att rikta sin uppmärksamhet mot en fysisk dörr i Stockholm hade som sagt ställt en symbolisk dörr på glänt.

– Vad det visade var att den här tekniken inte är så främmande för folk. Att det finns miljontals människor som är intresserade av att prova, inte bara några technördar i Stockholm.

Grafik: Jonas Askergren

Implantatet mäter kroppstemperaturen kontinuerligt

Så Hannes Sjöblad och några till bestämde sig för att starta företaget Dsruptive, vars ändamål hämtar sin inspiration i lärdomarna från Singularity University.

Det rör sig fortfarande om ett nfc-implantat i en bioglaskapsel. Skillnaden är att det är utrustat med sensorer som kan mäta vitalparametrar. Dsruptives första lösning fokuserar på kroppstemperatur. Tanken är att användaren med en mobil ska kunna avläsa en implanterad termometer var som helst och när som helst. Den mest uppenbara tillämpningen är förstås att mäta feber, men det skulle också kunna användas för reproduktiv hälsa.

– Det finns appar och tjänster idag som hjälper med att förebygga eller planera graviditeter där kvinnor kan tajma in sin ägglossning. Men vi ser att vår teknik kommer att ge mycket bättre precision. Jämfört med till exempel öron- eller hudtermometrar, där det finns störfunktioner som rumstemperatur, så ser vi en annan datakvalitet under huden.

En klinisk studie för att demonstrera just detta har precis avslutats på Karolinska Institutet. Resultatet av studien ska publiceras senare i år. Men Hannes Sjöblad är hoppfull och poängterar att biohackarrörelsen och den traditionella forskarvärlden nu får chansen att stifta bekantskap med varandra. På tal om dörrar som öppnas.

Biohackingen 2.0

På ett sätt går det argumentera för att det här är biohackingens 2.0-moment. Där något som började i en källare i Gamla stan lett fram till vad som ska bli kliniskt validerad medicinteknik.

– Ja, för inte så länge sedan var vi hackare som experimenterade på oss själva. Nu kan vi snart erbjuda lösningar som matchar de som några av världens största medicinteknikbolag har.

Egentligen är det förbluffande att ingen tidigare kommit på tanken att mäta vitalparametrar med ett litet och billigt implantat, byggt med beprövad teknik.

– Det förvånar mig också och tro mig, jag har letat över hela planeten. Det vi nu gjort på Karolinska är första gången som någon i stor skala har stoppat hälsomätande chip i en grupp människor och mäter det under kliniska förhållanden. Det är rätt häftigt.

Hannes Sjöblad, vd Dsruptive Subdermals och cdo på Epicenter. Implantatet under huden går att läsa av med mobilen. Foto: Nicklas Thegerström

När en person i vilket ögonblick som helst kan avläsa sin kroppstemperatur uppstår möjligheter. Vid kontinuerlig mätning blir det enklare att upptäcka avvikelser från normaldeltat. Dsruptive använder maskininlärningsmodeller för att spåra mönster i den data som genereras (Hannes Sjöblad är noga med att poängtera att hela modellen är baserad på det som kallas ”privacy by design”, som kan översättas till inbyggt dataskydd).

Mönster skulle också kunna spåras i en population.

– Låt oss leka med tanken att det i en stad som Stockholm fanns tiotusen personer som hade temperaturmätande chip. Vad skulle gå att utläsa från sådan data i aggregat? Jo, säg att det kanske i snitt är 1 procent av användarna som har feber vid någon given tidpunkt. Men plötsligt i februari 2022 så sticker den siffran till 3, 5, 7 procent. Det är en klar indikation på att här kommer en influensavåg. Mätt i realtid.

Forskaren: Miniatyriserade implantat väldig spännande

Daniel Andersson, kardiolog och docent i fysiologi på Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset, har lett arbetet med en första studie av Dsruptives teknik.

– På kardiologikliniken är vi vana att använda implantat för övervakning och styrning av hjärtrytmen. Ett exempel på det är pacemakern som innebär att man permanent implanterar en ca 4x4x1 cm kontrollenhet under huden med sladdar till hjärtat. Detta sker rutinmässigt och är tolererbart för patienterna. Det nya temperaturmätande implantatet som vi testar är avsevärt mindre, stort som ett par riskorn. Miniatyriserade implantat för mätning av kroppsfunktioner lät för mig som en väldigt spännande sak att få vara med att pröva, säger Daniel Andersson.

Ett antal personer fick bära Dsruptives implantat under en månads tid. I studien ingick bland annat att utröna om det har betydelse var i kroppen implantatet sitter (magen, bröstet eller överarmen är några av alternativen) och att ta reda på hur snabbt kroppen läker efter implantationen.

Daniel Andersson, kardiolog och docent i fysiologi på Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Privat

Men framförallt ska implantatets mätvärden för temperatur jämföras med sådana som traditionella mätinstrument ger. I kliniska sammanhang används ofta en örontermometer.

– Vår hypotes är att ett implantat som sitter under huden på ett och samma ställe, omsluten av kroppens vävnad, ger en lägre variabilitet vid upprepade mätningar och mer precisa mätresultat jämfört med traditionella mätmetoder. Örontermometern, som är ett exempel på en vanligt förekommande metod i kliniskt bruk, kan till exempel påverkas av hur termometern vinklas i hörselgången, förekomst av öronvax och hörselgångens anatomi, säger Daniel Andersson.

Resultatet förväntas bli klart senare under våren.

– Implantaten är avlästa och nu väntar analysarbetet, säger Daniel Andersson.

En tillämpning för vården tror Daniel Andersson är en större förmåga till monitorering i hemmet.

– Det kan till exempel vara patienter med en kronisk sjukdom som man vill kunna följa med regelbundna mätningar av kroppstemperatur utan att de behöver komma till sjukhuset. Till exempel utbrott av en infektion. Vi tror att tillförlitligheten i mätningen med ett implantat är större än befintliga tekniker. Vidare kan man tänka sig att använda implantat i för att följa temperaturfluktuationer i olika sammanhang och sedan nyttja den informationen för att förutsäga något fysiologiskt eller sjukligt förlopp.

Möjlig användning: För dem som har långt till sjukvård

Hannes Sjöblad ser studien som ett steg på vägen mot en kliniskt validerad produkt.

– Det är inte helt enkelt att certifiera en ny medicinsk teknik, det är ganska kostsamt och kräver en omfattande infrastruktur som vi har investerat mycket i. Att bli kompatibel med de medicintekniska kraven i EU är en omfattande utmaning för en startup som vi är.

Att tekniken är både billig och robust gör också att den skulle kunna användas av människor i glesbygd eller i utvecklingsländer med långa avstånd till vårdinrättningar.

– Det här är inte ett gäng technördar som chippar sig för att det är ett kul jippo, utan det här är något annat. Nu bygger vi en lösning som skapar verkligt värde för folk och inte bara för dem som lever i välfärdsländer med tillgång till sjukvård.

Det är den sortens teknik som Peter Diamandis, en av grundarna till Singularity University, drömde om när han grundade universitetet. Hannes Sjöblad var med och chippade Diamandis på en konferens i Holland för några år sedan. Vid ett senare tillfälle sa Diamandis till sina följare att han skaffat sig ett chip men att han egentligen inte kunde använda det till något meningsfullt.

Som svar på det säger Hannes:

– Jag ska snart ringa honom igen.

Dsruptive Subdermals

Vd: Hannes Sjöblad.

Grundat: 2019, ”efter flera års förarbete”.

Från: Bolaget är registrerat i Skåne och har kontor i Sverige och i Spanien.

Antal anställda: Bolaget har i dagsläget tiotalet medarbetare.

Finansiering: Bolaget genomförde en extern investeringsrunda på 4 miljoner kronor i september 2020.

Hannes Sjöblad, Dsruptive, om...

...tillverkning av implantaten: ”Många hårdvarustartups kämpar med höga kostnader per enhet, långa utvecklingscykler och svårigheter att skala upp. Vi har inte de problemen. Det finns redan en jätteindustri som producerar miljarder sådana här implantat för djur. Vi kan trycka på knappen och göra 1 miljon implantat, eller 20 miljoner – och få dem inom loppet av några veckor.”

...implantatens livslängd: ”Det är ett passivt implantat, utan batteri. Det finns inga rörliga delar. Okej, det gör ont vid ett tillfälle när man får implantatet men sedan kanske det kan sitta där och fungera finfint i 10-20 år.”

...konkurrens från kroppsnära teknik: ”Visst, det finns ringar och armband som mäter allt från steg, puls, sömncykler och syresättning. Men den tekniken är dyr, ömtålig och man måste alltid hålla koll på den och ladda den. Som användare står man hela tiden inför valet om den ska vara av eller på, av eller på. Jag vill få bort den där friktionen.

...vad implantatet kommer att kunna mäta på sikt: ”Första plattformen avläser kroppstemperatur. På sikt kan man föreställa sig en eller flera samverkande multisensorimplantat som avläser puls, andning, hjärtfrekvensvariabilitet och detektera risk för hjärtinfarkter.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer