Tunna sensorer avslöjar fuktskador

2019-05-14 06:00  

Mikrometertunna sensorer som byggs in i väggar eller golv vittnar om fuktskador utan att ytskiktet behöver brytas upp. Nu ska systemet utvecklas för att klara mätning i betong.

I dagsläget finns 100 000-tals sensorer från Invisense monterade i byggnader, främst badrum, i Sverige. Sensorn bygger på forskning om tryckt elektronik från Linköpings universitet.

Den består bland annat av plastmaterialet polymid, som är vanligt inom elektronikindustrin. Polymid är extremt tåligt men kan absorbera upp till två procent vatten.

I Invisenses tryckta sensor har polymid kombinerats med en kondensator och en spole. När Invisenses skanner kommer i närheten och skickar ut en radiosignal skapas en ström i sensorns krets och spolen skickar en radiovåg tillbaka. Utifrån frekvensen kan skannern tala om hur mycket fukt som finns i sensorn.

Vill använda sensorn i betong

Under det senaste året har Invisense tagit fram ny utrustning för att skanningen ska bli enklare och billigare. En antenn ansluts till mobiltelefonen och ersätter den gamla skannern.

Vidareutveckling av sensorn pågår också. Dels är förhoppningen att utöka mätdjupet från 15 till 30 centimeter. Dels vill företaget ta fram en sensor som kan användas i betong. Det är värdefullt i byggskedet, eftersom betong måste torka ordentligt innan den beläggs med ytskikt.

– Betong har mycket elektriska egenskaper som ställer till det med vår nuvarande teknik eftersom avläsningen med skannern görs med induktion. Betongen stökar till det så att vi tappar kontakten, säger Björn Garplind, vd på Invisense.

Invisense

Gör: Passiva fuktsensorer som kan byggas in i väggar, golv eller tak.

Ort: Linköping.

Startår: 2013.

Anställda: Fem.

Omsättning: 3,2 miljoner kronor (2017).

Riskkapital: Fyra miljoner kronor.

Huvudägare: Björn Garplind, Anders Friberg och Rise.

År på 33-listan: 2018 och 2019.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt