Startup
33-listan 2021: Det här skiljer oss från andra startuplistor
Vad är tanken med att samla 33 vitt skilda teknikbolag på en och samma lista? Vilka är de starkaste trenderna – och vad finns inte med på listan?
Ny Teknik har presenterat 33-listan varje år sedan 2008. Idén är enkel: Lista de 33 bästa, mest innovativa och heta unga teknikbolagen på en och samma lista.
Anders Thoresson är teknikjournalist och har varit med i arbetet med 33-listan på olika sätt ända sedan start, och har de senaste åren lett arbetet, som sker tillsammans med Ny Tekniks reportrar.
Ta del av hela 33-listan 2021 och läs om alla bolag här.
Vilka bolag får vara med på listan och vilka krav måste de uppfylla? Läs mer längre ned i artikeln.
Vad är poängen med 33-listan?
– En poäng är att skapa en överblick för våra läsare av det svenska startuplandskapet – vilka bolag bubblar det om. Det är den redaktionella idén, att det här är bra journalistik för läsare som är intresserade av vad som händer i Tekniksverige. Kravet på en egen teknisk innovation skiljer oss från andra startuplistor.
Vad spelar 33-bolagen för roll i Tekniksverige?
– De hjälper till att lösa problem och utmaningar som vi har både i Sverige och utomlands. De hjälper ofta till att kommersialisera spetsforskning från universitet och högskolor. De bidrar med arbetstillfällen. Många svenska storföretag och branscher har innovationshubbar som fångar upp de här bolagen och storföretagen vill ha täta samarbeten med dem för att de utvecklar intressant teknik eller har intressanta individer. De är små i sig själva men viktiga för storbolagen.
Vilka är de stora trenderna på 33-listan i år?
– En stor trend handlar om elektrifiering, i alla steg – från att skapa fossilfri el till att lagra och sedan att använda el i fordon. Vi har bolag på listan som jobbar med vindkraft, vi har bolag som utvecklar batteriteknik, och i segmentet energilagring har vi jätten Northvolt. I flera år har vi också haft med bolag på listan som utvecklar eldrivna fordon som motorcyklar, båtar och lastbilar – och i år har vi för första gången med ett företag som utvecklar elflygplan. En annan trend är att arbeta med vattentillgång på olika sätt. En tredje trend är artificiell intelligens som en horisontell teknik inom alla branscher. Vi har några renodlade ai-bolag men också många som i sin dagliga verksamhet eller i sin innovation använder ai som en viktig komponent. Den här trenden började för några år sedan och innebär ett stort genomslag för ai som verktyg för att skapa innovation, säger Anders Thoresson.
De här tre trenderna speglar teknikutvecklingen i samhället i stort, och speglar flera av de stora utmaningar som finns i världen i dag. Finns det något område som vi inte har sett på 33-listan än?
– Ja, inom foodtech ser vi inga bolag på listan, och inte särskilt många bland de nominerade heller. Vi har haft bolag som har arbetat med att förbättra förutsättningarna för världens alla bönder. Men inte många företag som arbetar med sådant som köttfria matalternativ, eller liknande.
Är det någon skillnad på 33-listan i år och för tio år sedan?
– Det känns som att det har hänt något med kapitaltillgången i Sverige. Man hör inte lika ofta entreprenörer lyfta att det är problem att få tillgång till kapital. Vi har ett antal entreprenörer som har gjort stora exits på senare år, och sålt sina bolag till höga summor ofta till amerikanska storbolag, och nu fungerar de som aktiva ängelinvesterare i svenska startupvärlden. I år hör man oftare än tidigare att entreprenörer vill låta sitt företag växa i sex eller tolv månader innan de tar in kapital, för att få en högre värdering. Vi hör inte lika ofta nu att entreprenörer utanför Stockholm känner att det är svårt att få tillgång till kapital på samma sätt som tidigare. Det har skett en generell mognad av hela det svenska startupekosystemet de senaste tio femton åren.
Om vi ser tillbaka på vilka företag som har varit med på listan när de har varit unga har 33-listan varit otroligt träffsäker genom åren. Många har blivit framgångsrika. Vad beror träffsäkerheten på?
– Vi lägger ned enormt mycket tid på listan och vi har snart 15 års erfarenhet. Vi gör först egen research och går sedan vidare med intervjuer med grundare, teknikchefer, vd:ar, kunder och med olika experter som kan branscher och tekniker. Vi har massor, och då menar jag verkligen massor, diskussioner. Man kan gå in på ett möte rätt övertygad om att man vet det som krävs för att dra in ett bolag på listan, men lämnar mötet med tre nya frågor. Vi drar inte in något bolag lättvindigt på 33-listan.
Vad är svårast med att göra 33-listan?
– Att förstå både den tekniska innovationen och affärspotentialen i varje bolag. Och när man väl har gjort det ställa dem mot varandra och göra gallringen, trots att de är väldigt olika, verkar i så olika branscher och kan ha ett år på nacken – eller sex år. Det här är en orsaken till att vi inte rangordnar dem, och utser en vinnare, det skulle vara nästan omöjligt.
Finns det något i årets arbete med 33-listan som du särskilt har lagt märke till?
– Pandemin har inte förekommit i särskilt många intervjuer. Den har nästan inte nämnts. Förra året var det mycket som sattes på paus. Känslan i år är att entreprenörerna inte är lika pressade som 2020.