Vindkraftens avgörande roll i omställningen

I Sverige finns det många bra platser, både till havs och på land, där det lämpar sig väl att producera vindkraft, och i takt med den utbyggnad som pågår blir vindkraften en allt viktigare del i omställningen, men det är också många som har starka åsikter.

Intresset för att bygga vindkraft både på land och till havs har ökat lavinartat i Sverige de senaste åren, och hos Svenska kraftnät finns ansökningar om anslutning av vindkraft fram till 2029 som är cirka 70 procent mer än Sveriges maximala kapacitetsbehov. Dessa ansökningar gäller alltså enbart transmissionsnätet, sedan tillkommer ansökningar om anslutning till region- och lokalnät. Branschorganisationen för vindkraft, Svensk vindenergi spår att havsbaserad vindkraft, efter 2026, kommer att öka markant. Samtidigt är motståndet på de platser där vindkraften ska byggas många gånger stor. Hur ska den här ekvationen gå ihop?

 – Diskussionen blir av naturliga skäl ofta väldigt förenklad när den ska avhandlas i en partiledardebatt eller i ett inslag på tv. För tittarna låter det som att det ena utesluter det andra. Vi som arbetar med energisystemet har en roll att spela i att dela med oss av fakta och det vi ser framåt. Vi menar att vi behöver ta vara på alla de kraftslag vi har i dag för att klara omställningen och samtidigt kraftigt bygga ut. Där vi förväntar den allra kraftigaste utbyggnaden de kommande decennierna, är just vindkraft, både på land och till havs, säger Claës af Burén, energiexpert på WSP.

När WSP i en opinionsundersökning frågade svenskarna om deras inställning till olika kraftslag, är majoriteten, 62 procent, positiva till vindkraft. Bara vattenkraft, 74 procent, och solenergi, 78 procent, hade högre siffror. Och på frågan om möjligheten till vindkraft till havs påverkat deras syn på kraftslaget svarar varannan svensk att detta faktum gör dem mer positiva till kraftslaget. Nära hälften av respondenterna är också positiva till att bygga ut vindkraften i närheten av där de bor. Det allra viktigaste incitamentet är enligt respondenterna, lägre elpris.

– Medborgarnas och även politikens inställning till vindkraft och övriga kraftslag kommer bli en knäckfråga för hur vi ska lyckas ställa om. Det är viktigt att vi förstår hur alternativen ser ut, hur målkonflikter kan undvikas och vilka riskerna är om vi inte lyckas bygga ut i den takt som behövs, menar Claës.

Läs mer om WSP:s arbete med vindkraft här.

För att öka vindkraftens positiva effekt på energisystemet så behövs olika former av brygglösningar mellan produktion och användning. Då vindkraft är väderberoende ökar t.ex. behovet av lagring i energisystemet i samma takt som vindkraften står för allt större del i energisystemet

– Flera lagringsformer utvecklas där batterier varit dominerande, men även t.ex. vätgas är en lagringsform som kommer få stor påverkan på energisystemets utveckling, berättar Claës.

Vätgas kan lagra en betydligt större mängd energi och under längre tid än batterier. Med hjälp av eldriven elektrolys splittras vatten till vätgas och syrgas. Vätgasen innehåller en stor mängd energi som till exempel kan frigöras med en bränslecell. Det sker genom en kemisk reaktion där man förutom energi även får ut värme och vattenånga. Vätgasen har även flera industriella ändamål och under de senaste åren har allt fler blivit medvetna om vätgasens möjligheter, och det pågår flera stora forskningsprojekt både i Sverige och världen.

– En annan utmaning gällande vindkraft är eventuell kapacitetsbrist i elnätet, det till säga att elnätet inte har kapacitet att ta emot den levererade effekten, som kan bli ett hinder för etablering av nya vindkraftparker. Detta beror på var i landet som etableringen sker, men kapacitetsbrist i elnätet innebär att vindkraft kräver nätutbyggnad för att kunna etableras. En sådan nätutbyggnad har dessutom ofta långa ledtider vilket är ytterligare en utmaning, avslutar Claës.