Vätgas och gasturbiner – för ett hållbart energisystem

Åsa Lyckström jobbar på Siemens och driver just nu ett hållbarhetsprojekt som går ut på att testa och demonstrera hur vi kan optimera framtidens komplexa energisystem. Det kommer innehålla el från både förnyelsebara energikällor och gasturbiner, energilagring i form av batterier och gas, samt visa hur världen kommer att kunna använda vätgas som bränsle i gasturbiner;

– Agenda 2030 ändrar världen, energibranschen och även mitt jobb! Efter flera år som teknisk säljare, marknadsanalytiker och strateg, är nu mitt fokus på gasturbinens roll i en hållbar omställning. Det är spännande att få vara en del av de här frågorna och känna att man verkligen tillför något som påverkar framtiden för oss alla.

Åsa är civilingenjör i grunden och har jobbat i den globala energibranschen i många år. Erfarenheterna hon har samlat på sig har dels gjort henne till projektledare för demonstrationsanläggningen, men även gett henne ansvar för företagets hållbarhetsfrågor, inte minst kopplat till företagets kärnprodukt – gasturbinen.

Gasturbinen är en central del i energisystemet både för att generera el i gaskraftverk men också för att balansera andra energislag som vind eller sol. Den fungerar också som stabilisator av elnätet.

– Pilotanläggningen som vi bygger i Finspång kommer att visa på gasturbinens roll i energisystemet tillsammans med förnyelsebara energikällor och energilagring. Anläggningen kommer att rymma solpaneler, vätgasproduktion, energilagring, gasturbiner och det styrsystem som krävs för att styra och optimera energisystemet.

Fördelen med gasturbinen är att den kan köras på flera olika bränslen. Enligt Åsa Lyckström är det idag fullt tekniskt möjligt att ersätta naturgas med fossilfria bränslen som vätgas, och det finns redan gasturbiner där man blandar vätgas med naturgas, vilket då ger minskade koldioxidutsläpp.

– En gasturbin går även att köras på andra fossilfria bränslen som biogas och biodiesel vilket gör den flexibel för framtiden. Men den stora fördelen med vätgas är att den är helt koldioxidfri vid förbränning, samtidigt som bränslet lämpar sig väl för energilagring.

Trots att intresset för vätgas har ökat på senare tid är dilemmat i nuläget främst dess bristvara på marknaden.

– Vår uppgift är att se till att tekniken finns på plats när vätgasen blir tillgänglig i större omfattning, vilket jag tror enbart är en tidsfråga. Den gröna omställningen har tagit fart. Och vägen framåt är genom samarbeten – med kunder, politiker, myndigheter och företag som har samma mål – att globalt uppnå stabil, hållbar energi åt alla, avslutar Åsa Lyckström.

Läs mer på www.siemens.se