Svensk industri behöver AI

– Sveriges konkurrenskraft ligger inte i själva tillverkningen utan i det faktum att Sverige är en innovationsnation. Industrier i alla länder kan tillverka, men Sveriges förmåga att driva innovationer och att på ett kreativt sätt använda sig av ny teknologi är vår möjlighet att ta täten i framtiden, säger professor Maria Riveiro som är en av ledarna för Jönköping AI Lab vid Tekniska Högskolan. Teamet består av ett 20-tal forskare som specialiserar sig på AI ur olika infallsvinklar.

Läs mer här om Jönköping AI Lab.

Genom att introducera AI i industrin kan vi skapa effektivare och säkrare tillverkningsprocesser. AI-systemen kan analysera data, prediktera och simulera olika alternativ för ett bättre utnyttjande av material, energi, tid och kostnader.

– Det finns en oerhörd potential, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. AI kan bidra till en bättre hushållning med jordens resurser och en bättre arbetsmiljö. Människor blir trötta, det blir inte maskiner. AI:s uppgift är att jobba och tänka åt oss så att vi kan ägna oss åt det som vi är bäst på, säger Maria Riviero.

I Jönköpingsregionen finns en stor potential för användning av AI, både inom tillverkningsindustrin och på logistiksidan.

På Tekniska Högskolan i Jönköping har AI en stor betydelse. Läs mer här.

– Vi har redan flera spännande projekt på gång i samarbete med bland annat Fagerhult, Husqvarna, Itab, Saab Training Systems och Siemens, berättar Maria Riviero.

Forskning utifrån ett mänskligt perspektiv

Maria Riveiro har omfattande erfarenhet av forskningsprojekt i nära samarbete med svenska industriföretag. Hon har bland annat studerat användningen av artificiell intelligens och förutsättningarna för maskininlärning tillsammans med Saab, Volvo, AstraZeneca och Combitech. I sin forskning utgår Maria Riveiro från det mänskliga perspektivet.

– För att AI ska göra verklig nytta måste systemen förstå hur människor fungerar – och vi behöver förstå dem, berättar hon och tar sitt forskningsprojekt med Volvo som ett exempel:

– Systemet i en förarlös bil har begränsningar. Det finns situationer, till exempel vid en snöstorm, när du inte kan luta dig tillbaka och läsa tidningen utan faktiskt måste gå in som människa och ta över ansvaret. Min uppgift var att undersöka hur förarna agerade utifrån de här begränsningarna. Omvänt så måste naturligtvis bilens system också kunna lära sig hur föraren beter sig i olika situationer. Det här är kunskap som sedan kan ligga till grund för designen av systemen. Som människor måste vi känna oss trygga med vad AI:n kan och inte kan göra och kunna förhålla oss till det. Det gäller inte bara bilar utan också komplexa automation- och produktionsprocesser, till exempel robotceller.

Få ny kunskap om hur AI kan bidra till affärsnytta här.