Stärkt svensk industri ska hämta hem produktion från utlandet

Många företag befinner sig i dag i ett paradigmskifte som innebär allt från nya material som ställer andra krav på produkttillverkningen, till nya IT-infrastrukturer som kräver en ny typ av säkerhet. Industrin blir mer snabbrörlig och företag måste vara flexibla för att till exempel snabbt kunna ställa om och tillverka kundanpassade produkter i låga serier.

Ska svensk industri stå stark i den globala konkurrensen måste personalstyrkan i både små och stora företag ha en hög kompetens. Därför satsar Linnéuniversitet nu på två projekt för att vidareutbilda och stärka yrkeskåren inom den tillverkande industrin.

– Använder man automation och robotteknik på rätt sätt kan svenska företag konkurrera med i stort sett vem som helst globalt inom produktioner där det finns en kvalitetsaspekt. Men, även om man är införstådd med att en verksamhet behöver utvecklas är det inte säkert att företagen vet vilka konkreta steg de ska ta i den processen, säger Gunnar Bolmsjö, professor vid institutionen för maskinteknik, Linnéuniversitetet. Han fortsätter:

– Med rätt kompetensutveckling kan vi plocka hem produktion till Sverige vilket möjliggör för företagen att komma närmare kunderna i försörjningskedjan. Dessutom slipper man köpa in varor från utlandet, vilket kommer med en viss risk – något som har blivit tydligt under pandemin när globala transporter är stoppade.

Är du intresserad av utbildningarna? Läs mer här.

”Måste planera för ett liv efter pandemin”
I projekten Smart-IAT och Smart Industri ska Linnéuniversitet möta behoven hos tillverkande företag för att stärka deras kompetens och globala konkurrenskraft. Här kommer universitetet att bygga upp demonstrationsmiljöer, och i höst kommer de att tillhandahålla kurser inom kvalitetsteknik, robotteknik och automation samt funktionsledning.

– Vi kommer att anpassa utbildningarna efter vad som är möjligt i det rådande läget, bland annat med virtuella workshops. Det är viktigt att svensk industri, trots coronakrisen, fortsätter framåt och planerar för ett liv efter pandemin, säger Gunnar Bolmsjö.

Kurser anpassade efter industrins behov
I projektet Smart-IAT ska Linnéuniversitetet etablera en demonstrationsmiljö som är tänkt att verka som mötesplats för kunskapsöverföring och experiment. Det kommer också att vara möjligt inom Smart-IAT att samverka med andra initiativ, såsom Robotlyftet.

Det andra projektet, Smart Industri, ligger inom samma område men fokuserar på metoder och kurser för industrin.

  – Kursernas innehåll ska anpassas efter industrins behov och vi kommer samarbeta med företagen kring kursuppläggen, säger Gunnar Bolmsjö.

”Finns ingen quick-fix”
Bland kurserna som planeras till hösten 2020 finns ”Sensorer, signalbehandling och mätteknik”, ”Produktionsanalys med flödessimulering”, ”Robotprogrammering” samt ”Maskinsäkerhet”. Fler kurser kommer läggas till efter dialog med industrin. Kurserna är tänkta att hållas på deltid och undervisningen kommer att ske både på distans och på plats i Lineuniversitetets lokaler.  

Gunnar Bolmsjö understryker att utveckling mot framtidens smarta industri kommer att ta tid. För att nå resultat är en dialog mellan företag och universitetsvärlden viktig.

  – Vi ser redan nu ett växande intresse för denna typ av utbildningar. Inom områden som AI och industri 4.0 finns ingen ”quick fix”, utan det kommer under ett par decennium framöver att ske en snabb teknikutveckling. Till detta kommer också en rad omvärldsfaktorer att ingå, som hållbarhetsaspekter, där nya krav ställs på industrins klimatpåverkan. Vi vill förbereda företagen för den här resan, avslutar Gunnar Bolmsjö.