Social hållbarhet är en självklarhet idag

En del av problematiken är att många människor inte har någonstans att bo och exploateringskontorets roll är just att skapa förutsättningar för fler bostäder i Stockholm. När nya områden planeras finns det möjlighet att styra mot en mer socialt hållbar stad. På exploateringskontoret är Jennie Argerich med och formar framtidens Stockholm.

– Vi behöver vara ödmjuka inför uppgiften om att vi på kort tid ska bygga till en tredjedels Stockholm. Vi måste hela tiden ifrågasätta vad, hur och för vem vi bygger. Just nu lägger vi en grund som kommer att påverka kommande generationer för lång tid framöver.

Jennie Argerich började som byggprojektledare för två år sedan, men hennes roll har utvecklats till att också projektleda kontorets utvecklingsarbeten inom social hållbarhet. Förvaltningens ökade behov av att arbeta med detta förklarar hon är en mognad inom branschen.

– Det finns inga enkla lösningar till de sociala utmaningar vi står inför, komplexa problem kräver komplexa lösningar. Men med en innovativ, strukturerad och socialt värdeskapande stadsutveckling kan vi nå en bra bit på vägen.

Socialt värdeskapande stadsutveckling kan handla om ökat fokus på trygghetsskapande, att främja en blandning av hyresrätter och bostadsrätter, om att bygga samman stadsdelar för att minska barriärer inom staden och om att skapa trygga parker och torg där människor kan mötas. Det kan också handla om processen i sig. Att ta stöd i forskningen och involvera de byggande aktörerna i stadens arbete med social hållbarhet. Och att genom utökad dialog säkerställa att grupper som ofta är underrepresenterade i demokratiska processer ges inflytande. Det kan beröra fördjupade analyser av vilka vi planerar staden för genom att ha särskild fokus på sårbara samhällsgrupper som exempelvis kvinnor, barn, äldre och hbtq-personer.

– En vanlig devis inom stadsbyggnad är att om vi planerar staden för kvinnor och barn så fungerar den oftast för alla.

Ett jämställdhetsnärvetk finns på exploateringskontoret för att höja ambitionsnivån i arbetet med jämställdhet och mänskliga rättigheter, och för att integrera sociala perspektiv genom hela processen.

– Den utvecklingsfas som vi befinner oss i nu ger oss en unik möjlighet att styra mot en mer socialt hållbar samhällsutveckling. Det är vad som gör det så spännande att jobba på exploateringskontoret, för vi sitter på en av de viktigaste nycklarna till hur staden utformas!

Idag ser vi skillnader i hur olika stockholmare använder sig av och upplever sig själva i staden.

– Vi vet till exempel att kvinnor är mer otrygga i samhället, har mer komplexa resmönster än män, i lägre utsträckning använder sig av stadens offentliga rum och även är underrepresenterade i demokratiska processer. Genom att använda denna kunskap kan stadsutvecklingen bidra till en mer jämställd stad.

Människor med olika bakgrund möts alltmer sällan i sina vardagsliv som följd en ökad segregation. Stadens mål är därför att bygga en trygg och socialt sammanhållen stad, där vi skapar förutsättningar för att människor med olika bakgrund får mötas i sin vardag.

– Vinsterna av en mer socialt sammanhållen stad är många och vi kommer att se dem på både kort och lång sikt. Ett exempel på det är att i en socialt sammanhållen stad kan toleransen mellan människor öka och i förlängningen minska rasism och andra fördomar. Vi vill att Stockholm ska vara världens bästa stad att leva i. Alla stockholmare ska ha goda möjligheter att utveckla sin fulla potential och skapa det liv de önskar!