När blir e-kronan verklighet i Sverige?

Del 2: Hur blir kronan digital?

Pengar kan vara så mycket. Småmynt längst ner i jackfickan, eller en tummad tjuga som plötsligt blir bra att ha när korvgubben ”inte tar kort”.

Men teknologin har gjort begreppet pengar allt mer abstrakt. Läroböcker brukar tala om tre viktiga funktioner som pengar ska uppfylla: betalningsmedel, räkneenhet och värdebevarare. I pengarnas barndom krävdes det stora stycken av värdefull metall för att bemästra de tre rollerna. Med tiden har pengar allt mer fjärmat sig från den fysiska, och mot den digitala världen. Teknologin har gjort det möjligt.

Det vi vanligen menar med pengar, sedlar och mynt, har fått en allt mer marginell roll. Enligt Riksbanken hade vi ”bara” 61 miljarder kronor liggande i jackfickorna ifjol, vilket kan jämföras med 97 miljarder för tio år sedan.

Den samlade högen av kontanter motsvarar idag drygt en procent av BNP, jämfört med tio procent år 1950. Uttagen i bankomater har minskat kraftigt, enligt Riksbankens statistik. I dag är den övervägande andelen pengar digitala noteringar i Riksbankens betalningssystem RIX eller på konton vi har på bankerna.

Precis som mycket annat på det digitala området, ligger Sverige långt framme i den här utvecklingen. Du behöver inte åka längre än till Frankrike för att hitta ett land som älskar sina kontanter, och där användningen av checkar ökar (!).

I Sverige ersätts kontanter med kortbetalningar eller Swish, som till och med korvgubben troligen kan ta. Så det är logiskt att det är just den svenska centralbanken, Riksbanken, som nu börjat diskutera idén om ”e-kronor”. Färre vill uppenbarligen betala med kontanter, allt färre vill ha betalt i kontanter och på många bankkontor hanterar man inte ens längre kontanter. Så, kan man inte sluta med kontanter helt? Och ersätta dem med e-kronor?

Diskussionen är än så länge på idéstadiet. Riksbanken är noga med att kontanter inte ska ersättas helt. Men e-kronor skulle vara ett digitalt alternativ? Tekniken har gjort det möjligt med hjälp av den så kallade block chain-teknologin.

Men frågan är snårig. Hur ska man bära med sig e-kronor? På ett kort eller i telefonen? Ska de finnas registrerade på ett konto? Hos min bank? Eller hos Riksbanken? Ska det finnas obegränsade mängder med e-kronor?

Kontanter ger ju ingen ränta, då ska ju e-kronor inte heller ha ränta. Men tänk om Riksbanken vill införa en kraftigt negativ ränta? Då blir det ju bättre att skjutsa in alla mina medel i e-kontanter, noll i ränta är ju bättre än negativ ränta.

Med e-kronor får också Riksbanken bättre koll på dig, eftersom det blir svårt att betala ”svart”. Och så vidare Centralbanker ändrar inte saker i första taget så det kommer att ta tid att utreda alla frågor. Tills dess kan vi swisha, betala med kort och överföra i den trygga förvisningen att om vi vill ha en tummad tjuga i fickan, eller fylla en madrass med hundralappar så är det möjligt.

Kontanter blir därmed allt mer som vinylskivor: du har en back skivor där hemma, spelar dem aldrig, men vågar inte göra dig av med dem. En dag kan de vara bra att ha. Kanske.

Läs mer på Danske Banks hemsida.