Kraftvärmen - den dolda pusselbiten i elsystemet

I den potentiella mix av kraftslag som framtiden kan utgöras av finns, enligt WSP, en dold spelare som svenskarna har låg kunskap kring - nämligen kraftvärmen. Nyligen genomförde WSP en opinionsundersökning som tittade på svenskarnas inställning till olika kraftslag. 

– Minst positiv är svenskarna till kraftvärmen, samtidigt kan en majoritet inte ta ställning till kraftslaget. Det råder uppenbarligen en stor okunskap kring kraftvärmen, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på dess undanskymda roll i mediala och politiska diskussioner. Solkraften sticker ut som det svenskarna är mest positiva till, det är också det kraftslag vi har minst av i Sverige. Bara cirka 1 procent av Sveriges elproduktion kommer från sol i dag, säger Albert Petersson, energikonsult på WSP.

Kraftvärmens roll i energisystemet

Kraftvärmeverk producerar el och i processen bildas värme, som i sin tur överförs till fjärrvärmesystemet. Det utgör en stor tillgång för elsystemet eftersom kraftvärmeverk kan producera el oberoende av väder och årstid.

– I dag kommer ca 8-10 procent av elen i Sverige från kraftvärme, det vill säga el som produceras samtidigt som fjärrvärme. I takt med att elsystemet förändras blir kraftvärmen allt viktigare, då den gör det möjligt att producera planerbar och lokal el. Detta förstärks inte minst med utfasningen av ett antal kärnkraftsreaktorer, berättar Albert.

Kraftvärmeverken drivs av bränsle, och i dagsläget är 90 % av de bränslen som används i verken förnybara eller återvunna.

– Kraftvärmeverk producerar el och fjärrvärme på samma gång, vilket ökar den totala verkningsgraden för energiproduktionen. Inom industrin används även egna kraftvärmeanläggningar som förutom el även producerar t.ex. fjärrvärme och processånga. Dessa typer av anläggningar kallas för mottrycksanläggningar. Inom vissa industrier används ångan i tillverkningsprocessen och den producerade elen används för egen konsumtion inom industriföretaget eller säljs till den öppna marknaden, säger Anna Nordling, sektionschef Energi på WSP.

Ett elsystem i förändring

Utanför den polariserade debatten om elsystemet kvarstår faktumet att det behöver förändras i grunden. Som land står vi inför stora utmaningar och ansvarsfrågan ställs på sin spets.

WSP har sammanställt en rapport där elsystemet i Sverige kartläggs, med en förhoppning om att ge beslutsfattare och marknaden ett bra och omfattande kunskapsunderlag.

– Vi står inför stora utmaningar. Brist på kapacitet i elnätet, stora regionala skillnader när det kommer till pris, tillgång och behov, långsamma tillståndsprocesser, brist på utbildad personal samtidigt som vi behöver lösa effektproblematiken. Vi anser att det kommer gå att lösa men viktiga beslut behöver tas och det snabbt. Som experter och konsulter inom energifrågor har vi en god insyn i samhällets olika delar och dess utmaningar, säger Anna.

Utfasningen av kärnkraft innebär en drastisk förändring av produktionsmixen. I sin rapport har WSP beskrivit olika kraftslags möjlighet att bidra baserat på två stycken produktionsscenarier. 

I ett scenario som innebär ett kärnkraftsfritt elsystem till 2045 finns det mycket jobb att göra. I den produktionsmixen ser WSP att kraftvärmen har en större roll att spela än vad den gör i dag. Men det kommer kräva att kraftvärme får en plats i diskussionen och att kunskapen sprids.

– Hela energifrågan är mycket komplex. Dessutom har den blivit mer politiserad eftersom energiomställningen och effekterna vi ser av den väcker stor opinion. Många frågor behöver förenklas för att kunna diskuteras i media, men om vi ska ro detta iland behöver vi vara bättre på att förklara och beskriva den mer komplicerade bilden, och få fler att förstå vad som krävs och hur det hänger ihop, avslutar Albert.

Läs hela WSP:s rapport om brister, beslut och balans i elsystemet.