Entreprenörskap – från ord till politisk handling

Det är lätt att bli imponerad av 33-listan, Affärsvärldens och Ny Tekniks lista över de mest innovativa företagen i Sverige. De svenska företagen har nått världsrykte, de ligger i den globala ligans toppskikt när det gäller teknisk nivå och de jämförs med de klaraste lysande bolagsstjärnorna i de stora industriländerna.

Idag hyllas entreprenören, med all rätt. Allt fler lyfter fram entreprenörens roll för ekonomisk tillväxt och välstånd. Entreprenören gör att forskning och utveckling blir till produkter och tjänster på en marknad. Inte minst, har entreprenörens funktion för att skapa nya jobb betonats.

Därför har också politiken gett allt mer uppmärksamhet åt entreprenörskap. Till exempel har EU-kommissionen satt som mål att EU ska ha den största andelen entreprenörer i världen. Även den svenska regeringen har fått upp ögonen för entreprenörskap.

Det kan behövas. För även om många svenska företag gör bra ifrån sig, så har Sverige under flera år legat på en internationellt sett låg nivå. Mätningar från till exempel Global Entrepreneurship Monitor visar att Sverige ligger sämre till vad gäller andelen företagare i befolkningen, men också i nyföretagandets omfattning. Samtidigt visar andra undersökningar att många nystartade företag uppger att de lider av växtvärk. Att de upplever att steget från start till stabilitet är väldigt långt.

Det är bra att politiken uppmärksammar och försöker stödja framväxten av entreprenörskap. Men det behövs ett större grepp. Det behövs omfattande reformer. Utan att göra anspråk på att vara heltäckande, vill Teknikföretagen peka ut fem områden där reformer skulle vara välkomna.

Det första gäller finansiering. Tillgången till riskvilligt kapital olika skeden av ett företags utveckling är många gånger helt avgörande om företaget ska kunna växa och bli stabilt. Banklån och offentliga stöd i all ära, men i början av företagandet är det de tre F:n som gäller. Family, Friends and Fools.

Teknikföretagen föreslår att statligt riskkapital ska riktas specifikt mot företag i tidiga skeden. Vi vill att de offentliga stöden samordnas och görs lätt överskådliga. Vidare, att det ges större möjligheter till så kallade mjuka lån för företags tidiga skeden. Vid mjuka lån går det att skriva av lånet om projektet misslyckas, men om det är framgångsrikt så ska lånet betalas tillbaka på vanliga marknadsvillkor. Teknikföretagen vill att en statlig garanti införs vid lånefinansiering från banker. Då täcker staten eventuella förluster för banken, vilket gör att marknadens aktörer vågar gå in med egen finansiering.

Nästa gäller skatter. Skattetrycket i Sverige har ökar igen och är runt 50 procent av BNP, vilket är över de flesta av våra konkurrentländer. Flera skatter är betydligt högre i Sverige än i omvärlden, inte minst kapitalskatten. Det här får en negativ effekt på kapitalbildning och investeringar. Det riskerar att driva ägande utomlands.

Teknikföretagen vill se en reformering av flera skatter. Det ska främja sparande, företagande och arbete. En av de viktigare gäller sänkta marginalskatter, där Sverige idag har världens högsta marginalskatter. Teknikföretagen vill också att beskattningen av personaloptioner görs både enklare och att de ska omfatta fler företag.

Ytterligare ett område är offentlig upphandling. Det offentliga, i form av stat, kommun och landsting är en kund med mycket stor köpkraft. Offentlig upphandling omsätter mellan 500 och 800 miljarder kronor varje år i Sverige. Men allt för ofta väljs redan kända och beprövade lösningar, framför nya och innovativa. Entreprenörer tenderar att missgynnas. Framgångsrika innovationsupphandlingar ställer krav på annan beställarkompetens, och upphandlare måste ha ett långsiktigt fokus.

Teknikföretagen vill därför se mer av så kallad innovationsupphandling, där det uttalade syftet är att få fram nya lösningar. Vi vill också det ska bli enklare för mindre företag att lägga anbud. Idag är kraven utformade så att småföretag missgynnas.

Arbetsrätten måste reformeras. Det måste bli lättare för arbetsgivare att göra förändringar i personalstyrkan, när kompetens är den viktigaste tillgången och företagen måste anpassa sig efter en snabbrörlig omvärld. Hela arbetsrätten behöver ses över, och då ta hänsyn till såväl företag som anställda, som de människor som söker jobb.

Slutligen vill Teknikföretagen Sveriges satsningar på innovation stärks och samordnas bättre. Vilket bör ske utifrån den teknikintensiva industrins behov. Företag ska ha nära till den bästa forskningen och de ska ha öppen tillgång till den. Miljöer för experiment, testning och demonstration ger möjligheter till utveckling av nya produkter och tjänster. Och dessa miljöer kan bidra till att idéer och teknologier snabbare omsätts till konkreta affärer. Då behövs mer resurser, både för att skapa testmiljöer och för att göra det möjligt för olika aktörer att använda dessa.

Alla hyllar entreprenören. Men nu måste hyllningstalen översättas till konkret politik.

Klas Wåhlberg, Vd Teknikföretagen