Digitaliseringen ställer nya krav på arbetsmiljön

Vilken är din erfarenhet av arbetsmiljö?

– I grunden är jag civilingenjör med inriktning på ergonomisk produktionsdesign, det som tidigare kallades för industriell arbetsmiljö. Jag har alltid brunnit för och arbetat med arbetsmiljö och säkerhetsfrågorna, såväl internt på kontoren som externt i de olika projekten.

Anser du att norsk offshore ligger före svensk industri när det gäller säkerhetsarbete?

– Ja, norsk offshore ligger långt fram när det gäller arbetsmiljö och säkerhetsarbete. Det är också en stor skillnad även i Norge mellan landbaserad och offshorebaserad industri. Stoppen är mycket rigorösa och det är ett otroligt pusslande med entreprenörer när riggarna tas in till varv för att underhållas till så låg kostnad som möjligt på så kort tid som möjligt. Kraven är mycket omfattande på entreprenörerna när det gäller att registrera observationer och tillbud. Jag antar att det har med konsekvenserna att göra. Riskerna blir så påtagliga på en utsatt oljeplattform. När riskerna är större, då blir också frågorna viktigare.

Är det något speciellt område där norsk offshore särskiljer sig?

– Jag tycker att man har kommit långt i Norge när det gäller arbetet med säkerhetskulturen. Man jobbar även här med nollvisioner, det utvärderas och det talas alltid om säkerhet och säkerhetskultur innan, under och efter alla jobb. Från ledningshåll visar man hela tiden att säkerhetsfrågorna är otroligt viktiga. Som entreprenör måste du rapportera ett visst antal observationer och du får betala vite om du inte uppfyller de säkerhets- eller arbetsmiljökrav som ställs. Allt detta gör att du som entreprenör har säkerhetsglasögonen på dig hela tiden. Just inom detta område när det gäller viten -  att brister i säkerheten får ekonomiska följder - har man kommit längre i Norge än i Sverige.

Hur tror du att digitaliseringen kommer att påverka framtidens säkerhetsarbete?

– Med automationen och den digitala utvecklingen har vårt arbete förändrats i grunden. Allt fler utför idag sina arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg och många är för sitt arbete helt beroende av digital teknik. Vi spenderar allt mindre tid vid våra skrivbord på kontoret, vilket ställer krav på en digital arbetsplats som främjar produktivitet och skapar affärsnytta oavsett tid och rum. Även på de industriella arbetsplatserna blir arbetet mer uppkopplat och internet- och sensorbaserat. Anläggningarnas fokus är inriktat på produktion och färre anställda, som ska åstadkomma mer. Med digitaliseringen ökar också den psykiska ohälsan – inte minst mot bakgrund av att gränserna mellan arbetsliv och privatliv suddas ut.

– Framförallt är det de kognitiva arbetsmiljöproblemen som blir vanligare. En modern digital arbetsplats innehåller i dag betydande informationsflöden, gränslöst arbete och ständig samverkan mellan många. Detta skapar en stor belastning när det gäller uppmärksamhet på såväl individer som hela företag och det ställer skarpa krav på en väl fungerande digital arbetsplats. Då gäller det att vi har mycket bra ordning på vår arbetsmiljö, säkerhet och digitalisering och att vi är duktiga på att lyssna av våra medarbetare.

Vad är, enligt dig, SSGs roll och styrka inom säkerhetsarbetet?

– SSG är ett mycket unikt företag, där samverkansdelen med SSGs tio kommittéer och cirka 500 experter från olika branscher är ett otroligt intressant koncept. SSG har en väldigt viktig roll att spela för industrin. Tidigare gjorde svensk industri nästan allt med hjälp av intern kompetens. I dag är situationen näst intill den omvända, där så mycket som möjligt görs av inhyrda entreprenörer. Med den utvecklingen ökar behovet av samarbete och att prata sig samman över företags- och branschgränser. Många frågor går inte längre att diskutera internt, där det kanske bara finns en kompetens anställd, som arbetar med eller är beställare av den aktuella produkten eller tjänsten. Detta skapar ett stort behov av ett oberoende industriellt nätverk och en samarbetsarena som SSG för gemensamma samtal och erfarenhetsutbyten.