Det högteknologiska jordbruket ropar efter smarta ingenjörer

Tänk dig en maskin, i branschen kallad exakthack, som skördar majs, klipper det i bitar, analyserar det med infraröd sensor och sedan kastar den i en båge genom luften så att den landar i en vagn dragen av en traktor som åker bakom exakthacken. Genom RTK-GPS och olika sensorer vet exakthacken precis var traktorn och vagnen är – och vice versa. Grönmassan som kastas i full fart genom luften landar perfekt i vagnen. Inte nog med det, genom kameror säkerställs exakt var i vagnen som det har bildats hög. Om det blåser tar man till vindsensorer och justerar. Nämnde vi att traktorn bakom inte behöver ha en förare? Nej, exakthacken kan ta kommandot över traktorer som därmed blir fjärrstyrda utan behov av förare. Den som eventuellt sitter i hytten kan koppla av med lite fika eller kanske lite kontorsarbete. Välkommen till det moderna jordbruket!

Produktivitetsrevolution

Jordbrukets styrka är förmågan att ta till sig ny teknik och nya metoder baserat på innovationer från både teknologi och agronomi, vilket har bidragit till produktion av mat, bränsle och fibrer med ypperlig kvalitet genom åren. Produktiviteten har hela tiden förbättrats . Få branscher kan här mäta sig med jordbruket. Historikern Janken Myrdal har visat att det under 1700-talet gick åt uppemot 30 dagsverken per ton skördad och tröskad spannmål. Ett dagsverke på den tiden var dock minst 10 timmar. Efter intåget av slåtterbalken och tröskverket sjönk det till ca 7 dagsverken. Det kan jämföras med dagens skördeströskor. I år, exempelvis, lanseras X9. Den tröskar 100 ton i timmen. De som kör vagnarna får fullt sjå att hinna med. Vi talar här om mindre än en minut per ton! Jämför det med de 18 000 minuter det tog att tröska samma mängd på 1700-talet. Dock måste vi ha i minnet på att det gått åt ett stort antal timmar för att utveckla, producera och marknadsföra skördetröskan X9.

Rymdteknik in action

Många tekniska innovationer är sprungna ur rymdteknik och militära tillämpningar. Exempel är alla de sensorer som används för analys av vegetation och jordar liksom de multi- och hyperspektrala index som används i branschen. Sensorerna som används kan ha alla möjliga bärare: satelliter, flygplan, drönare, maskiner – eller fasta installationer nära fält eller djur. Vi kan också nämna kvävesensorer som monteras på traktorers tak eller annat sätt på ekipagen. Dessa läser av grödans behov av kväve och styr i realtid hur mycket som tilldelas i varje segment av fältet.

Med satelliten Navstar 1978 tog GPS-eran fart och innan ens systemet var lanserat hade man testat det inom jordbruket. Så snart USA avbröt funktionen ”selektiv tillgänglighet” år 2000 fick jordbruket GPS med fantastisk precision. Genom kombination med radiofyrar har man idag uppnått en precision på ett par centimeter ute i fält. Exempel på användningsområde är att rensa ogräs mellan sådda rader av grödor.

Högpresterande datakommunikation

Det moderna jordbruket genererar enorma datamängder och mer lär det bli. Det i sin tur ställer krav på robust kommunikation. Det talas mycket om 5G, 6G och egna basstationer med smalbandsteknik som till exempel LoRaWAN.

Men det kommer inte räcka. Nya satellitsystem som StarLink kan få stor betydelse. Ett annat exempel är det kommande satellitsystemet Pleiades Neo som integreras i Airbus OneAtlas-plattform och erbjuder ett enormt tekniksprång med både mer och snabbare dataöverföring. Det kan dessutom producera multispektrala bilder ner till 30 centimeters upplösning. Kraven på hög teknologisk kompetens i kombination med förståelse hur det biologiska systemet i ett föränderligt klimat ger nya förutsättningar utmanar idag den enskilde lantbrukaren.

Maskininlärning sprids fort

Givetvis sprider sig maskininlärning och "AI" snabbt i jordbruket, såväl för växtodling som för animalieproduktion. Inte minst kan det förbättra djurhälsan genom att analysera och förstå djurens beteende och utifrån den förståelsen skräddarsy behov av foder, omvårdnad eller annat. SLU har en jättesatsning inom detta som heter Gigacow. Men maskininlärning används också för att göra prognoser om haverier eller servicebehov hos uppkopplade maskiner. Människan roll i ett högteknologiskt sammanhang blir mer att agera utifrån olika beslutstödssystems förslag till åtgärder och samtidigt tillbringa än mer tid ute i fält för att verifiera och kontrollera.

Svenskt jordbruk i frontlinjen

Sverige är ett litet land, men svenskt jordbruk ligger i framkant. En förklaring kan ligga i att vi har en stor variation av jordtyper, klimatzoner och väderskiftningar som ställer stora krav på kunskap om hur växters och djurs tillväxt påverkas av en kombination av variabler. Därtill har effektivisering i form av minskade mantimmar varit en förutsättning för fortsatt god konkurrenskraft i ett land med relativt höga lönenivåer.

Det finns ett tydligt behov av fortsatt teknisk utveckling där man även drar nytta av innovationer från teknikbolag i andra branscher, en ständigt pågående korsbefrukting är positivt även för jordbruket. Sammantaget är Sverige ett perfekt land för utveckling och tester av jordbruksteknik som passar i stora delar av övriga världen.

Innovationsplattformar för jordbruk

Det finns alltså en möjlighet och ett stort behov att matcha utmaningar inom jordbruket med lösningar från nya teknikbolag. För att få fart på detta finns  flera innovationsplattformar i Sverige. En sådan är SmartAgri med bas i Västra Götaland och Halland. Verksamheten riktas till teknikbolag, startup och klassiska SME-företag inom jordbruksbranschen. SmartAgri har tillsammans med motsvarande östgötska plattform, Agtech 2030, nyligen startat ett samverkansprojekt. Under 2021 kommer dessa också, tillsammans med RISE, SLU, Innovation Skåne och ett antal andra plattformar, att ansöka om finansiering för att kraftsamla kring en nationell samverkan -EDIH (European Digital Innovation Hub) för lantbruk och livsmedelsproduktion. Det är nu det händer.

Häng med på jordbrukets framtidsresa

Med en livsmedelsstrategi som tydligt uttalar behovet av en ökad nationell produktion av livsmedel och energiråvaror behövs ingenjörer, biologer, entreprenörer och teknikbolag för ett konkurrenskraftigt jordbruk och en hållbar energi- och livsmedelsproduktion.  Har du en innovation eller produktidé för jordbruket?  Tveka inte att kontakta oss! Vi coachar, projektleder och söker finansiering. Genom vår innovationsplattform får du tillgång till nätverk av expertkompetens inom forskning och jordbruksteknik samt olika testbäddar anpassade för kust din produktidé.

Jens Juul, projektledare, SmartAgri

Per Frankelius, processledare, Agtech 2030

För mer information: www.smartagri.se