Vad betyder den beslutade budgeten?

2021-11-25 15:44  

Sänkt bensinskatt och ökad satsning på koldioxidlagring. Det innebär budgeten från M, KD och SD, som klubbades av riksdagen. Men några forskningspengar på kärnkraft blir det inte.

M, KD och SD:s budget har regeringens budget som grund. Men av de 74 miljarder som regeringen lägger på reformer omfördelas drygt 20 miljarder nästa år. Enligt Socialdemokraternas Magdalena Andersson handlar det om knappt 10 miljarder i justeringar i högerns budget.

Ett exempel är att M, KD och SD avskaffar anslaget för byggsubventioner och energieffektiviseringar för omkring 1,3 miljarder kronor 2022. Där ingår investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

Hemutrustningslånet för nyanlända tas bort nästa år till en beräknad kostnad av 167 miljoner.

Det ökade anslaget om två miljarder kronor för genomförandet av förslagen i den så kallade skogsutredningen, om att undanta stora arealer fjällnära skog från att brukas, tas bort.

”Är ingen hemlighet”

Reformerna i högerbudgeten beräknas till 20,4 miljarder kronor medan finansieringen omfattar 19,9 miljarder kronor.

Partierna skriver i sitt gemensamma förslag att delar av finansieringen ska vara en del av Sveriges återhämtningsplan och kan delfinansieras via EU. Det kan handla om förslagen om utbyggd laddinfrastruktur, de tillfälligt förstärkta nystartsjobben och satsningar på vård och omsorg.

I den historiska uppgörelsen har partierna fått kompromissa i många av sina hjärtefrågor. Bland annat ville M sänka bensinskatten med 7,2 miljarder 2022 i sin budgetmotion, eller 1 krona litern vid pump. SD hade en liknande inriktning men med en mindre skattesänkning. Det landade i sänkning med 50 öre litern i uppgörelsen.

Detta riktas som ett tillkännagivande till regeringen, som uppmanas återkomma med ett lagförslag.

– Vi Kristdemokrater hade gärna sett satsningar på vägar och annat men det blev det här och jag tycker det är bra för de som behöver bilen, har KD:s ekonomiska talesperson Jakob Forssmed sagt.

Ingen kärnkraft

Inga pengar avsätts i budgeten till kärnkraftsforskning, vilket alla tre partierna enligt dem själva vill se. M ville i sin budgetmotion lägga 250 miljoner kronor på kärnkraftsforskning 2022. KD föreslog 100 miljoner kronor årligen och SD ville i sin budgetmotion avsätta 150 miljoner under 2022 för att inleda arbetet med att upprätta en forskningsreaktor.

– Det skjuter vi på framtiden, säger Oscar Sjöstedt.

Satsning på klimatet – eller inte?

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kallar sin budget för den största miljö- och klimatbudgeten genom tiderna. Världsnaturfonden, WWF, kallar den i stället för ett dråpslag för miljö- och klimatarbetet.

Medan M, KD och SD lyfter fram satsningar på avskiljning och lagring av koldioxid, CCS, pekar WWF på att budgeten leder till sänkningar om 3,5 miljarder kronor nästa år på miljö och klimatområdet jämfört med regeringens budgetförslag.

Det är framför allt sänkningen av skatten på bensin och diesel som WWF vänder sig emot. Organisationen pekar på att den beräknas leda till ökade utsläpp om cirka 150 000 ton koldioxid per år.

M, KD och SD motiverar sänkningen med att det inte är rättvist att den som bor på landsbygden ska dra ett tyngre lass för klimatomställningen än den som bor i storstan och att det i dag läggs en allt för stor börda på dem som är beroende av bilen. Sänkningen av drivmedelsskatten med 50 öre per liter ska genomföras från och med den första maj 2022.

Mer pengar till CCS

Regeringen valde i sitt budgetförslag att avsätta 50 miljoner kronor på bio-CCS, som innebär att koldioxid från förbränning av biomassa fångas in och lagras, för år 2022. För år 2023 skulle 200 miljoner avsättas för bio-CCS.

M, KD och SD anser att det inte räcker och att potentialen i tekniken inte nyttjas fullt ut för att minska de svenska koldioxidutsläppen. Därför tillför partierna i sin budget fem miljoner kronor per år från 2022 för att förbereda för bio-CCS och se över hur CCS i stort kan genomföras i Sverige. Dessutom vill högerpartierna öka Energimyndighetens möjligheter att ingå överenskommelser som innebär framtida utgifter med 30 miljarder kronor.

På Energimyndigheten konstaterar generaldirektör Robert Andrén att den budget som riksdagen antog innebär konkreta förändringar för myndighetens verksamhet och finansiering jämfört med regeringens budgetförslag.

– Vi ser att budgeten innebär både minskade medel i vissa delar av verksamheten men också aviseringar om ökningar i andra delar, bland annat bio-CCS. Vi håller nu på att analysera mer i detalj hur vi påverkas i helheten. Vi behöver givetvis också avvakta riksdagsutskottens behandlingar innan vi vet slutresultatet, säger Robert Andrén.

Riksdagens olika utskott ska föreslå hur pengarna inom de olika utgiftsområdena ska fördelas. Under december väntas riksdagens kammare sedan debattera och besluta om förslagen i varje utgiftsområde. När det sista beslutet är fattat sammanställer riksdagen statens budget för nästa och överlämnar den till regeringen dagarna före jul.

Förlängd satsning på laddinfrastruktur

WWF lyfter även upp att anslaget för energieffektivisering i industrin och i flerbostadshus kapas i budgeten från M, KD och SD.

– Det är i den pågående energidebatten anmärkningsvärt att oppositionen kapar stödet till energieffektivisering för flerbostadshus och industrin. Att minska efterfrågan är den snabbaste och billigaste åtgärden för att säkra tillgången till energi, i synnerhet för de investeringar som nu görs i industrin, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF, i ett pressmeddelande.

Men WWF rosar också delar av oppositionens budget. M, KD och SD förlänger regeringens ökade satsningar på laddinfastruktur till år 2023 för sträckor där laddmöjligheter saknas i dag och till tung trafik. I regeringens budgetförslag fanns inga medel för det år 2023.

WWF ger också tummen upp för att Klimatklivet finns kvar i oppositionens budget.

Budgetförslaget från M, KD och SD

Ändringar jämfört med regeringens budgetproposition (ett urval), siffrorna avser 2022.

Sänkt skatt på bensin och diesel från 1 maj 2022 med 50 öre per liter. Kostnad 2,4 miljarder 2022, 3,3 miljarder på helår.

Mer pengar till Nationellt forensiskt centrum (NFC), 50 miljoner.

Fler övervakningskameror, 300 miljoner. Även annan teknik och verktyg för Polismyndigheten.

Tullen, Kustbevakningen samt övriga myndigheter i rättsväsendet tillförs 525 miljoner till.

Motverka kunskapstapp i skolan, 400 miljoner.

 

Regeringsförslag som M, KD och SD säger nej till:

Familjeveckan, 3,4 miljarder

Förvärvsavdrag, 9 miljarder

Anslag för köp av skog, 2 miljarder

Extratjänster 1,5 miljarder.

Källa: M, KD och SD

TT / Ny Teknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer