SAMHÄLLE

Det kan bli mål för kärnvapen – ”Vi måste planera för det i totalförsvaret”

Ryska Jars är en interkontinental robot som kan bära flera stridsspetsar. Den här bilden visar en testuppskjutning från Pesetsk i nordvästra Ryssland och kommer från det ryska försvarsdepartementet.

Flygbaser, regementen och hamnar kan bli mål om en angripare väljer att sätta in kärnvapen mot Sverige. Då måste bland annat brandmän veta hur de ska agera.

Publicerad Uppdaterad

– Kärnvapen är inte sannolikt, men vi måste definitivt planera för det i totalförsvaret, säger Martin Goliath på FOI.

Martin Goliath är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), där han studerar kärnvapenhot. Genom att titta på vilka vapensystem som antas kunna förses med kärnvapen kan man också se vilka konsekvenser de skulle få. För några år sedan skrev han ett memo om hur en angripare skulle kunna använda kärnvapen mot Sverige, tänkt att användas för totalförsvarsplanering.

Han har tagit fram exempel på potentiella militära mål för det som brukar kallas taktiska, eller substrategiska, kärnvapen. I exemplet nämns mål som hamnar, flygbaser, militäranläggningar och mobiliseringsplatser.

– De här fallen var valda med tanke på att det är mål som skulle kunna vara tänkbara. Sedan vet man ju förstås inte hur en kärnvapenstat exakt har planerat att använda den här typen av vapen, säger han.

När det gäller hamnarna kan det handla om att slå ut örlogsfartyg.

– Det skulle också kunna vara så att man vill bryta försörjningslinjer generellt till Sverige.

Ett annat potentiellt mål han nämner är viktiga broar, om den som anfaller har svårt att slå ut bron med konventionella vapen. Öresundsbron har tidigare pekats ut som ett möjligt mål.

Attacker mot Sverige med kärnvapen är inte sannolikt men i totalförsvaret måste det ändå planeras för den typen av anfall.

”Inte jordens undergång”

Några som börjat planera för en kärnvapenattack är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I en broschyr informeras brandmän hur de ska agera vid en kärnvapenexplosion.

– Det är ju 30 år sedan vi pratade om det här. Det är ju ett sätt att få bort gravrosten, säger Henrik Larsson, enhetschef för ledning och räddningstjänst under höjd beredskap, vid MSB.

Tipsen till brandmännen är bitvis enkla, på gränsen till banala: ta skydd i ett dike, titta inte direkt på eldklotet, vänta tills splittret har slutat falla innan du avlägsnar dig till områden med lägre strålning.

– Ett kärnvapen som detonerar är inte jordens undergång. Det är en fruktansvärd katastrof. Men man måste ju komma ihåg att det här är en bomb, och som en bomb så får det olika effekter, säger han.

Svampmolnet från den första atombombsexplosionen vid testplatsen Alamagordo i amerikanska New Mexico.

Den färska broschyren ska bland annat användas när civilpliktiga brandmän utbildas från och med i höst, och även i kommande chefsutbildningar.

– Eftersom det är en uppgift enligt lagstiftningen att kommunal räddningstjänst ska kunna hantera det här i krig, då behöver ju vi öka kunskapen, säger han.

Även om kärnvapen seglat upp på agendan tror han inte att vi kommer att gå tillbaka till klassrumsövningar, som när amerikanska skolbarn fick öva på "duck and cover" när de såg ljuset från en kärnvapenexplosion.

– Jag hoppas att jag har rätt där. Däremot så skulle jag nog inte vara förvånad om man har med en del om kärnvapen i den nya broschyren "Om krisen eller kriget kommer" när den går ut, säger han.

En angripare skulle antagligen försöka slå ut Sveriges flygvapen, då blir flottiljerna mål. På bilden Skaraborgs flygflottilj F 7 i Såtenäs. Arkivbild.

”Inte mycket att göra”

Natomedlemskapet gör inte att Sveriges insatsförband mot kärnvapen kan slappna av, enligt översten Thomas Lamke, chef för Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå.

– Vi har ju inga indikationer på att det finns vapen riktade mot oss. Men det finns en retorik från Ryssland och Putin som inte har varit så uppenbar på länge, egentligen sedan kalla kriget, säger han.

I Umeå utbildas CBRN-kompaniet, försvarets spetskompetens mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Kemiska och biologiska stridsmedel är huvudfokus, för frågan är vad ett enda kompani kan göra för skillnad vid en atombombsexplosion.

– När det gäller kärnvapen så är det – det låter konstigt att säga det – men det är inte så vansinnigt mycket att göra, säger Lamke och fortsätter:

– Har det väl hänt så kan ju inte vi reducera effekten så mycket, säger han och betonar att alla svenska förband har en grundförmåga att agera i ett kontaminerat område.

Beredskapsövning i somras där en CBRN-enhet från Totalförsvarets skyddscentrum deltog. Pressbild.

”Kan inte slappna av”

Han tycker inte att Natomedlemskapet innebär att man kan tona ned beredskapen.

– Det finns inga överresurser någon annanstans i Nato och därför behöver vi fortsatt vara på tå och vi kan absolut inte slappna av, säger han.

Även om en attack med kärnvapen är osannolik, så måste man planera för det, enligt Martin Goliath.

– Om man tänker sig att man har valt bort att planera för det, då blir det ju nästan större effekt av att använda just det vi inte har planerat för.

fakta

CBRN

CBRN är en förkortning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. CBRN kallades tidigare ABC eller NBC, och förkortningen används både militärt och civilt.

Radioaktiva ämnen sänder ut strålning som kan ge direkta skador (som brännskador) eller indirekta hälsoeffekter (exempelvis cancer).

Nukleära ämnen kan genomgå kärnklyvningar, då stora mängder energi frigörs samtidigt som radioaktiva ämnen bildas.

Källa: Försvarsmakten, MSB

Fakta: Kärnvapenexplosion

fakta

Kärnvapenexplosion

Det är svårt att tänka sig något mer förödande än en kärnvapenexplosion. Explosionen består av ett eldklot och ett svampliknande moln.

De omedelbara effekterna är stöt- och tryckvågor, värme och en elektromagnetisk puls (EMP), liksom initialstrålning. De närmaste kilometerna från explosionen är chansen att överleva obefintliga.

Byggnader och raseras, det börjar brinna och EMP:n slår ut elektronik. Det kan bildas radioaktiva gaser som sprids i vindriktningen.

Källa: MSB