Det här vill riksdagens ingenjörer genomföra

2018-10-02 06:00  

De var tolv efter förra valet. Nu är det elva ingenjörer som tar plats i riksdagen. På deras att göra-lista: att rädda planeten och att justera energiöverenskommelsen.

(Artikeln har uppdaterats.)

I förra veckan öppnade riksdagen under ovanligt röriga former. Först blev det en utdragen omröstning om vilka som skulle axla talmansrollerna och sedan avsattes statsminister Stefan Löfven.

Ny Teknik har kartlagt hur många ingenjörer som tar plats i den nya riksdagen. Resultatet visar att de blir något färre än under förra mandatperioden. Från tolv är de nu elva ingenjörer.

Sverigedemokraterna är det parti som utmärker sig med flest ingenjörer. Fem SD-ledamöter har olika former av ingenjörsexamen.

Det tror civilingenjör Björn Söder, som har representerat partiet i riksdagen i åtta år, mest beror på tillfälligheter.

– Jag tror inte att någon av oss har kommit på valsedeln på grund av vår yrkestitel. Det handlar om att vi har visat framfötterna i det politiska arbetet, säger han.

Problemlösning och analysträning kommer till nytta

Fem av de elva ingenjörerna är nykomlingar i riksdagen: Helena Gellerman från Liberalerna, Anne Oskarsson och Mikael Strandman från Sverigedemokraterna, Lorena Delgado Varas från Vänsterpartiet och Ingemar Kihlström från Kristdemokraterna.

Ny Teknik har frågat de elva ingenjörerna vilka frågor de tycker är viktigast att jobba med i riksdagen. Svaren spretar åt olika håll.

Miljöpartiets Emma Hult vill rädda planeten och Moderaternas Lars Hjälmered hoppas kunna öka konkurrenskraften hos industrin och näringslivet.

Sverigedemokraternas Mattias Bäckström Johansson vill justera energiöverenskommelsen.

– Sverige går i allt snabbare takt mot effektbrist i kraftsystemet. Sverige behöver fortsatt även i framtiden en relativt stor andel planerbar kraftproduktion som ger förutsättningar för att kunna elektrifiera transportsektorn och fortsatt öka graden av elektrifiering inom industrin, säger han.

Riksdagsingenjörerna tycker generellt sett att de har haft nytta av sin utbildning i det politiska arbetet. Flera av dem lyfter fram vikten av att lära sig problemlösning och träningen i att analysera stora mängder komplext material.

Moderaterna har näst flest ingenjörer

Men vilket utskott som ledamot hamnar i avgör om ingenjörskunskaperna kommer till direkt användning, anser Björn Söder.

– Själv har jag suttit i utrikesutskottet, där har jag inte haft någon direkt nytta av min utbildning inom kemiteknik och livsmedel. Utan det handlar mer om ett strukturerat sätt att möta olika sorters problematik, säger han.

Byggingenjör Emma Hult, som har suttit i riksdagen för Miljöpartiet sedan 2014, var bostadspolitisk talesperson under förra mandatperioden. Det politiska arbetet hade då flera beröringspunkter med hennes utbildning och tidigare erfarenhet som bygglovshandläggare.

– När det gäller de förändringar vi har gjort i plan- och bygglagen, till exempel att ta bort bygglovskravet för solpaneler, har jag kunnat härleda det till arbete jag har gjort tidigare och kontakter med näringsliv och kommunala företrädare från mitt yrkesnätverk, säger hon.

Näst flest ingenjörer fick Moderaterna in i riksdagen: civilingenjör Lars Hjälmered och gymnasieingenjör Annicka Engblom.

Liberalerna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har en ingenjör vardera, medan Centerpartiet och Socialdemokraterna helt saknar ledamöter med ingenjörsutbildning i riksdagen.

Elva ingenjörer i riksdagen efter valet 2018:

Helena Gellerman, civilingenjör, Liberalerna, ny

Annicka Engblom, gymnasieingenjör, Moderaterna

Lars Hjälmered, civilingenjör, Moderaterna

Emma Hult, byggnadsingenjör, Miljöpartiet

Mattias Bäckström Johansson, driftingenjör, Sverigedemokraterna

Josef Fransson, högskoleingenjör, Sverigedemokraterna

Anne Oskarsson, civilingenjör, Sverigedemokraterna, ny

Björn Söder, civilingenjör, Sverigedemokraterna

Mikael Strandman, civilingenjör, Sverigedemokraterna, ny

Lorena Delgado Varas, högskoleingenjör, Vänsterpartiet, ny

Ingemar Kihlström, högskoleingenjör, Kristdemokraterna, ny

Mandatfördelning i riksdagen efter valet 2018:

Moderaterna: 70

Centerpartiet: 31

Liberalerna: 20

Kristdemokraterna: 22

Socialdemokraterna: 100

Vänsterpartiet: 28

Miljöpartiet: 16

Sverigedemokraterna: 62

Anne Oskarsson

Sverigedemokraterna

I riksdagen sedan 2018.

Vilken utbildning har du?

– Civilingenjör i kemi vid Lunds universitet

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, inom färgindustrin i många år. Jag var labbchef på Beckers i Västervik och satt i företagsledningen. Jag representerade också olika färgföretag i Sverige på olika europeiska arenor.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– Ja, det har man ju alltid. Man har en träning i logiskt tänkande och att ta in stora mängder material, det lönar sig ju alltid.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– Jag är väldigt mån om Öland och dess infrastruktur, samt landsbygdsfrågor och äldrefrågor. Jag är lite rädd för urbaniseringen. Affärer, banker och sjukvård försvinner, jag intresserar mig för att komma till rätta med det så att folk kan bo på landsbygden.

 

Mattias Bäckström Johansson

Sverigedemokraterna

I riksdagen sedan 2014.

Vilken utbildning har du?

– Jag läste på driftingenjörsprogrammet och med examen i energiteknik.

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, jag jobbade som reaktoroperatör på en av våra kärnkraftsreaktorer innan jag blev invald i riksdagen 2014.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– I allra högsta grad, då jag främst jobbar med energifrågor i riksdagen och näringsutskottet.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– För min del är det främst inom energiområdet där energiöverenskommelsen behöver justeras då Sverige i allt snabbare takt går mot effektbrist i kraftsystemet, vilket i hög grad är orsakat av politiken, och där vi håller på att försätta oss i en situation som hotar förutsättningarna för vår svenska basindustri samt vår välfärd. Sverige behöver fortsatt även i framtiden en relativt stor andel planerbar kraftproduktion som ger förutsättningar för att kunna elektrifiera transportsektorn och fortsatt öka graden av elektrifiering inom industrin.

 

Björn Söder

Sverigedemokraterna

I riksdagen sedan 2010.

Vilken utbildning har du?

– Civilingenjör inom kemiteknik med livsmedelsinriktning.

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, hos Skånemejerier och Unilever.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– Jag har varit ledamot i utrikesutskottet och där kanske jag inte har haft någon direkt politisk nytta av utbildningen då vi inte hanterar ämnen som jag är utbildad inom, men rent allmänt tror jag att man har nytta av utbildningen genom att man kanske har ett mer strukturerat sätt att tackla olika problemställningar.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– Det återstår att se vilket sakutskott man väljs in i, men jag fortsätter gärna med utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

 

Mikael Strandman

Sverigedemokraterna

I riksdagen sedan 2018.

Vilken utbildning har du?

– Jag är civilingenjör, maskinteknik, från KTH.

Har du jobbat som civilingenjör?

– Jag har jobbat som civilingenjör inom verkstadsindustrin, Ovako Steel och Tigerholm.

Har du haft nytta av din ingenjörsutbildning i politiken?

– Jag har nytta av min ingenjörsutbildning så till vida att jag tänker mer ingenjörsmässigt och logiskt i stället för att vara alltför styrd av känslor. Mina matematiska kunskaper gör det också lätt att förstå ekonomiska samband och budgetar.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba med i riksdagen?

– Kopplingen mellan välfärdssystem och medborgarskap skulle jag gärna vilja jobba med framöver.

 

Emma Hult

Miljöpartiet

I riksdagen sedan 2014

Vilken utbildning har du?

– Jag är högskoleingenjör i byggteknik från Jönköping.

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, på Halmstad, Mullsjö och Jönköpings kommuner med bygglov, detaljplaner och projektledning av byggprojekt.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– Absolut. Förra mandatperioden var jag bostadspolitisk talesperson, det var jättenyttigt att ha lite verklighetsförankring i det. Också när det gäller det klassiska ingenjörstänket, vi tänker inte likadant som alla andra och det är bra i en grupp om inte alla jobbar på samma sätt.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– Jag är miljöpartist och då handlar det mesta om att rädda planeten. Byggsektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp och för att få ner dem måste vi bli mer resurseffektiva och bygga med trä. Men det handlar också om vilka mål politiken sätter för att få människor att utbilda sig och få igång forskning inom byggsektorn. Vi måste göra uppföljningar så att vi lär oss av våra misstag.

 

Josef Fransson

Sverigedemokraterna

I riksdagen sedan 2010.

Vilken utbildning har du?

– Automatiseringsingenjör.

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, som serviceelektriker inom industrin.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– Ja, utan tvekan.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– Jag ställer upp där jag behövs.

 

Helena Gellerman

Liberalerna

I riksdagen sedan 2018

Vilken utbildning har du?

– Civilingenjör från Chalmers inom elektroteknik.

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, jag har jobbat i 15 år på Volvo personvagnar och i 12 år som projektledare på kompetenscentret Safer som handlar om trafiksäkerhet, bland annat självkörande bilar.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– Ja, absolut. Man är tränad till att analysera material, göra analyser av vad som kan gå fel och hur man förbättrar detaljerna. Det är det som är själva ingenjörskonsten.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– Jag vill öka förståelsen inom riksdagen för digitaliseringen, och dess påverkan på personlig integritet, samt för övergången till självkörande fordon inom transportsektorn. Självkörande fordon kommer att få en jättestor påverkan på samhället, men konsekvenserna diskuteras inte mycket.

 

Lars Hjälmered

Moderaterna

I riksdagen sedan 2006.

Vilken utbildning har du?

– Civilingenjör i maskinteknik från Chalmers.

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, innan jag blev invald i riksdagen arbetade jag med inköp på Volvo Aero i Trollhättan. AB Volvo har sedan sålt bolaget till det brittiska bolaget GKN. Jag är dock fortfarande anställd av GKN Aerospace, men är tjänstledig för mitt uppdrag i riksdagen.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– Ja. Ett exempel är att jag de senaste åren varit ansvarig för energipolitik för Moderaterna. På Chalmers lärde jag mig en hel del om viktiga saker som energisystem, hållbarhet och förbränningsteknik, men även övat upp en förmåga att snabbt sätta mig in i nya ämnen och frågor.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– Sverige möter flera stora problem och utmaningar de kommande åren. Det handlar bland annat om att förbättra integrationen av nyanlända, återta tryggheten hemma i Göteborg och övriga landet, men också att vi behöver jobba mer med frågor om konkurrenskraft för industri och näringsliv. Min ambition är att göra skillnad i dessa viktiga frågor.

 

Annicka Engblom

Moderaterna

I riksdagen sedan 2006.

Vilken utbildning har du?

– Gymnasieingenjör i maskinteknik, Marinens officershögskola samt ryska språket på Lunds universitet.

Har du jobbat som ingenjör?

– Inte i egentlig mening, förutom sommarjobb som teknikinformatör på dåvarande Fortifikationsförvaltningen och mitt examensarbete på ABB Engineering.

Har du haft politisk nytta av din ingenjörsutbildning?

– Jag har alltid haft nytta av min ingenjörsutbildning, då det gett mig kunskap om och förståelse för teknik, tekniska miljöer och industri samt behovet av teknisk utveckling, uppfinningar och innovationer. Särskilt har detta gällt i mitt politiska uppdrag och vid mina många besök på företag och ute i olika verksamheter.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba för i riksdagen?

– Jag tänker jobba för ett starkt försvar, innefattande bland annat satsningar på försvarsmateriel, friare företagande, forskning och innovation.

 

Ingemar Kihlström

Kristdemokraterna

I riksdagen sedan 2018.

Vilken utbildning har du?

– Högskoleingenjör från linjen för datorstyrda tillverkningssystem vid Högskolan i Borås 1988, gymnasieingenjör med inriktning på teknisk maskin 1986.

Har du jobbat som ingenjör?

– Jag har arbetat 25 år på Autoliv i Vårgårda, som utvecklar och tillverkar bilsäkerhetsprodukter. Jag har arbetat som konstruktör, projektledare och inköpare under min tid på Autoliv och använt mina ingenjörskunskaper i utvecklingsprojekt samt i arbete med serieproduktionsärenden.

Har du haft nytta av din ingenjörsutbildning i politiken?

– Mitt politiska arbete hittills har varit på kommunal nivå i Herrljungas kommun. Där har jag vid några tillfällen haft nytta av min bakgrund som ingenjör.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba med i riksdagen?

– Jag vill förbättra förutsättningarna för god utbildning för alla som studerar, oavsett ålder, men också främja trygghetsskapande åtgärder. Jag vill också arbeta för att skapa goda förutsättningar för stora och små företag så att de kan bibehålla och vidareutveckla sin ställning på en allt mer internationaliserad marknad. Jag vill utgå från mina egna erfarenheter från 25 år inom industrin bland annat genom att se vikten av och också främja innovation inom de svenska företagen på samma sätt som Autoliv gjort för att bli ett världsledande företag.

 

Lorena Delgado Varas

Vänsterpartiet

I riksdagen sedan 2018.

Vilken utbildning har du?

– Jag har pluggat till högskoleingenjör i kemiteknik. Jag har gjort examensarbetet men har sex högskolepoäng kvar till examen.

Har du jobbat som ingenjör?

– Ja, jag har jobbat som kemiingenjör inom läkemedelsindustrin, först som kvalitetsassistens i Fresenius Kabi, sedan som quality manager och material planner i Astra Zeneca. Totalt har jag jobbar åtta år i läkemedelsbranschen.

Har du haft nytta av din ingenjörsutbildning i politiken?

– Ja, i kunskapen kring miljö, forskning och det lösningsfokuserade. Men jag har haft mycket nytta av olika erfarenheter också, såsom att ha jobbat som konsult, och som städerska, restaurangbiträde och butiksbiträde.

Vilka är de viktigaste frågorna du vill jobba med i riksdagen?

– Politiskt kommer jag att jobba i näringsutskottet, med politiken inom life science och den enorma tekniska utveckling vi står inför. Men jag vill också jobba med frågan hur vi får en stabil arbetsmarknad med den kompetens vi behöver när utbildning inte sätts i främsta rummet. Hur får vi den kompetens vi behöver när skolor kan stänga från en dag till en annan eller när de inte håller måttet? Och hur tar vi hand om den kompetens som finns men som diskrimineras?

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer