Det här vet vi om vaccin mot covid-19

Forskare vid Imperial College London påbörjar kliniska försök av en möjlig vaccinkandidat mot covid-19. I studien ingår 300 frivilliga, friska personer.

Texten uppdateras.

Senaste nytt:

  • Brittiska Imperial College London påbörjar kliniska försök av vaccinkandidat mot covid-19.
  • Amerikanska Moderna kan inleda fas 3-försök av sin vaccinkandidat mot covid-19 i juli.

Läs mer om nyheterna  längre ned i artikeln.

WHO: Över 120 vaccinkandidater

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

För närvarande är över 120 vaccin under utveckling och flera testas redan inom ramen för kliniska studier.

Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset

Den 16 juni berättar brittiska The Guardian att forskare vid Imperial College London samma vecka ska inleda kliniska försök av ett potentiellt vaccin mot covid-19. I studien ingår 300 frivilliga, friska, vuxna människor mellan 18 och 70 år gamla. De ska alla få två doser av vaccinet under de kommande veckorna. Om resultatet är lovande är förhoppningen att forskarna i ett nästa steg kan testa vaccinkandidaten på 6 000 frivilliga.

Den 10 juni rapporterade Wall Street Journal att det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna kan inleda fas 3-försök av sitt vaccin mot covid-19 redan i juli. Detta innebär att bolaget då ska inleda storskaliga studier på den tilltänkta målgruppen. Bolaget skulle då hinna före den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca, som planerar att inleda sin fas 3-studie i september. (Läs mer om Modernas vaccinkandidat nedan).

I slutet av maj meddelade vaccinjätten MSD att de också vill försöka utveckla vaccin mot covid-19, två vektorbaserade varianter. MSD var först med vaccin mot påssjuka, röda hund och trippelvaccinet MPR, berättar nyhetsbyrån TT.

Även om det har gått mycket snabbt att ta de första stegen mot ett vaccin mot det nya coronaviruset är det inte lika säkert att det kommer gå snabbt att nå ända fram till en godkänd variant.

En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library

Vilka slags vaccin är under utveckling?

Ny Teknik har gått igenom de fem huvudspåren för ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner. Flera av dessa tekniker har aldrig tidigare testats i stor skala. (Läs mer om de olika huvudspåren i faktarutan nedan).

Vilka vaccin utvecklas i Sverige?

Forskare på Karolinska Institutet utvecklar flera olika vaccinkandidater mot sars-cov-2, däribland ett dna-vaccin.

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein” som viruset använder för att invadera våra celler. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys som leder arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset vid Karolinska Institutet, är en av fördelarna med tekniken att vaccinet kan produceras i stor skala och är väldigt stabilt, vilket är en fördel vid massvaccinering. Nackdelen är att det inte räcker att lägga dna-vaccin i en spruta och injicera det. Det krävs ytterligare ett steg för att vaccinet ska tas upp av cellerna, till exempel en elektrisk stöt.

Det finns ännu inga dna-vaccin som har godkänts för människor.

300 miljoner vaccindoser till de mest sårbara

Den 4 juni meddelade Cepi, en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling, att man ingår ett samarbete med den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca. Samarbetet går ut på att stötta tillverkningen av 300 miljoner vaccindoser mot covid-19 som om vaccinet visar sig vara säkert och effektivt ska göras tillgängliga för de mest sårbara grupperna globalt. Astra Zeneca ska inom ramen för samarbetet leverera vaccinet utan vinstintresse.

Det aktuella vaccinet, AZD1222, testas nu på en större grupp människor i Storbritannien. Om det visar sig vara säkert och effektivt kan de första vaccindoserna inom ramen för samarbetet vara tillgängliga tidigt nästa år.

Cepi investerar totalt upp till 383 miljoner dollar i samarbetet, motsvarande drygt 3,5 miljarder svenska kronor.

Forskare i Kina genomför första provfas

Totalt 108 personer, där ingen var smittad av det nya coronaviruset, har inom ramen för en Fas 1-studie injicerats med olika doser av en potentiell vaccinkandidat mot covid-19. Enligt resultatet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet, ska vaccinet i detta skede ha gett få biverkningar och framkallat ett snabbt immunförsvar. Men resultaten ska ändå tolkas med försiktighet. Att immunförsvaret aktiveras behöver inte betyda att vaccinet skyddar människor mot covid-19, säger professor Wei Chen, en av forskarna bakom studien, i tidskriften. Mer forskning och studier behövs.

Osäkerheter kring Astra Zenecas vaccin

Kommer den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas och Oxford-universitetets gemensamma vaccinprojekt gå att ro i hamn? Det är högst osäkert just nu. Den 23 maj rapporterade The Telegraph att Adrian Hill, chef på Jenner Institute vid Oxford universitet och en av dem som leder vaccinprojektet, att det är 50 procents chans att försöket lyckas. För samtidigt som frivilliga försökspersoner rekryteras i Storbritannien för att testa vaccinkandidaten minskar smittspridnigen. Därmed kan resultatet från studien riskera att bli värdelöst, enligt Adrian Hill.

Astra Zeneca har tidigare meddelat att bolaget vill ha 30 miljoner doser vaccin mot covid-19 tillgängliga redan i september. Vid årets slut ska antalet doser uppgå till 100 miljoner, rapporterar Bloomberg.

De första doserna ska gå till Storbritannien, som ska bidra med 65,5 miljoner pund (motsvarande drygt 780 miljoner kronor) till vaccinutvecklingen.

I Storbritannien finns planer på att öppna en fabrik för vaccintillverkning sommaren 2021. Den ska ha en kapacitet för 70 miljoner doser vaccin inom fyra till sex månader efter öppnandet.

Internationell kraftsamling för vaccin mot covid-19

Den internationella organisationen Cepi har en nyckelroll i jakten på vaccin mot covid-19. För första gången testas ambitionerna mitt under en pågående pandemi: att rekordsnabbt få fram hundratals miljoner doser vaccin mot en smitta, inom 12 till 18 månader. Cepi har bidragit med medel till nio olika vaccinprojekt i världen.

Den 11 maj meddelade Cepi att man kommer att investera uppåt 384 miljoner amerikanska dollar till, motsvarande drygt 3,8 miljarder svenska kronor, för att påskynda Novavax utveckling och tillverkning av ett vaccin mot covid-19. Därmed uppgår Cepis investering i bioteknik-bolaget nu till upp till 388 miljoner amerikanska dollar.

De nya pengarna ska finansiera fas 1 och fas 2-studier samt storskalig tillverkning av bolagets vaccinkandidat, som utgår från ett nano-partikulärt protein, med målet att tillverka miljoner doser vid slutet av 2020.

Pengarna ska också användas för storskalig tillverkning av en adjuvans, en substans som förstärker effekten, till vaccinet som tillverkas bland annat i Uppsala.

Läs mer: Nu ska svenskarnas immunitet mot covid-19 undersökas

Moderna först med tester på människor

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna blev först ut med att börja testa en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset på människor. Den 16 mars påbörjade bolaget en fas 1-studie med 45 friska, frivilliga vuxna personer.

Den 7 maj meddelade Moderna att de har fått klartecken för att inleda fas 2-studier, som ska dra igång ”inom kort” med 600 deltagare. I sommar hoppas bolaget kunna inleda försök i fas 3, som omfattar storskaliga tester. Det är först efter fas 3-studien som vi kan veta om vaccinet verkligen kan skydda mot covid-19.

Den 18 maj rapporterade Moderna att de tidiga resultaten från fas 1-studien av deras vaccinkandidat tycks lovande. Enligt bolaget verkar vaccinet ha skapat ett immunsvar hos åtta individer på ett sätt som liknar det som en naturlig infektion orsakar.

Moderna utvecklar ett rna-vaccin. Det liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök och flera kandidatvacciner mot andra sjukdomar har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inga godkända rna-vaccin ännu.

Så här beskriver bolaget själva i en video hur deras vaccin fungerar:

Inovio har inlett fas 1-studier

I början av april gick det amerikanska bolaget Inovio Pharmaceuticals ut med nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gett dem godkänt att påbörja en fas 1-studie av en potentiell vaccinkandidat mot sars-cov. Det innebär alltså att bolaget kan börja testa sin vaccinkandidat på frivilliga, vuxna och friska människor.

Inovio har valt att utgå från mers-vaccinet för att tillverka ett vaccin mot sars-cov-2. Därmed kunde bolaget dra i gång arbetet med det nya vaccinet så fort dna-sekvensen för det nya coronaviruset publicerades av kinesiska forskare i januari.

”När vi fick dna-sekvensen av viruset kunde vi bygga vårt vaccin på bara tre timmar” sa Inovios vd Joseph Kim när han deltog i ett möte i mars med USA:s president Donald Trump och hans särskilt tillsatta grupp, ("task force") för frågor om nya coronaviruset.

Bill och Melinda Gates stiftelse stöttar Inovios försök.

De första resultaten av Inovios kliniska försök väntas bli klara i slutet av sommaren.

Hela gensekvensen för sars-cov-2 publiceras

Helgen 10-11 januari publicerade kinesiska forskare det nya coronavirusets hela gensekvens. Det blir starten för utvecklingen av ett nytt vaccin mot viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Artikeln uppdateras

Så forskar man fram vaccin

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10–15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Detta beror bland annat på att det finns ett antal steg som arbetet måste gå igenom:

1. Grundforskning

I den här fasen har forskare sett att vaccinet kan vara användbart, och har hittat en lovande antigen. Nu vill forskarna undersöka vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.

2. Preklinisk utveckling

Här studerar forskarna det potentiella nya vaccinet i labbmiljö och gör en första bedömning av dess funktion och säkerhet. I normalfallet kan den här fasen vara i flera år. Det är också bara en liten andel av vaccinkandidaterna som klarar sig bortom denna fas.

3. Klinisk utveckling

Fas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagare

Efter den prekliniska delen ska vaccinet börja testas på människor. Det första steget är att testa vaccinet i liten skala på frivilliga. Här vill forskarna få svar på om vaccinet är säkert för människor och se vilket immunsvar det framkallar. Forskarna vill få en bild av hur vaccinet ska doseras och vilka biverkningar som kan förekomma. Det här stadiet kan ta ungefär ett år.

Fas 2: Studier i den verkliga målgruppen

När försöken på den frivilliga gruppen är klar och visar sig vara lovande är det dags att studera vaccinet i de verkliga målgrupperna. Här studerar forskarna bland annat immunsvaret på vaccinet i detalj, antalet doser och vad som är ett optimalt vaccinationsschema. Den här fasen kan vara i några månader eller i flera år.

Fas 3: Storskaliga vaccinstudier

När forskare har konstaterat att vaccinet är säkert och effektivt är det dags för storskaliga studier, på personer som hör den tilltänkta målgruppen. Resultatet ska analyseras och följas upp, och vaccinets säkerhet genomgå noggranna prövningar. Det gör att den här fasen i normalfallet kan ta månader eller år. Här kan man skicka in en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor.

Fas 4: Övervakning efter att försäljningen är godkänd

Vaccinet är nu godkänt och har börjat användas. Nu ska vaccinets effekt och säkerhet samt dess inverkan på befolkningsgruppen följas upp. Att titta på vaccinets effekt och säkerhet gör man så länge vaccinet används.

Fem olika vägar till vaccin mot covid-19

Virusvektorvaccin

Virusvektorer är virus som modifierats för att uttrycka antigener från det aktuella sjukdomsframkallande viruset, utan att vi blir sjuka. Vaccinet triggar alltså i gång en immunologisk reaktion som leder fram till bildandet av antikroppar.

Dna-vaccin

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin

Liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök, och flera kandidatvacciner mot till exempel hiv, zika och influensa har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inget godkänt rna-vaccin ännu.

Attenuerade vacciner

Här handlar det om att försvaga (attenuera) virus så att det både aktiverar kroppens immunsvar direkt men också tar sig in i cellerna och gör en kopia av sig själv där. Vaccinet orsakar en mild infektion, utan att vi blir sjuka, så att vi bildar antikroppar mot viruset. MPR-vaccinet, som ges mot mässling, påssjuka och röda hund, är ett sådant vaccin.

Proteinbaserade vaccin

Här utgår man från protein från det aktuella viruset och kombinerar det ofta med en adjuvans, som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar alltså i gång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar.

Linda Nohrstedt

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer