Det här vet vi om vaccin mot covid-19

2020-11-27 07:35  

Efter de överraskande resultaten meddelar Astra Zeneca att företaget siktar på att genomföra nya studier globalt av sitt coronavaccin. Enligt nyhetsbyrån Dow Jones var det ett misstag som låg bakom den halverade vaccindosen som i preliminär resultat gav över 90 procents effektivitet.

Texten uppdateras.

Senaste nytt:

  • Astra Zeneca ska genomföra nya globala studier för att undersöka effektiviteten av sitt covid-19-vaccin efter det oväntade resultatet av fas 3-studierna.
  • Ryska vaccinet Sputnik V har enligt preliminära resultat en effektivitet på 95 procent.
  • Astra Zenecas och Oxford universitets vaccinkandidat har enligt preliminära resultat visat 70,4 procents effektivitet när test med två olika typer av doseringar vägs samman. En lägre dos gav högre effektivitet. Den lägre dosen var ett misstag, uppger källor.

Läs mer om nyheterna  längre ned i artikeln.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

Totalt 54 vaccin mot covid-19 genomgår just nu kliniska försök på människor, vara 12 är i fas 3, den sista fasen innan ett godkännande. Detta enligt New York Times sammanställning. Sex vaccin har godkänts för tidig eller begränsad användning.

Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset

När kan vaccin finnas framme?

I USA, Tyskland och Storbritannien planerar man för att dra igång vaccinering för covid-19 redan i december.

I USA hoppas man på att vaccinera 20–30 miljoner människor per månad, med start någon gång kring 11–12 december, om allt går enligt planerna.

Liknande tidsplan ritas upp i Tyskland, uppger hälsominister Jens Spahn, skriver TT. Han har bett delstaterna att ha sina vaccinationscenter redo i mitten av december, och räknar med att de 300 miljoner doser av covid-19-vaccinet som landet säkrat ska räcka och bli över.

I Storbritannien förväntas man godkänna Pfizers variant av vaccinet redan i slutet av november. Därefter kan äldre och vårdpersonal börja vaccineras i december, följt av övriga vuxna i januari, enligt The Telegraph. I april kan alla vuxna i landet vara vaccinerade, enligt utkastet till vaccinationsprogrammet.

Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kan den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, godkänna två vaccin ”så tidigt som andra halvan av december om allt fortskrider utan några problem”, rapporterar TT. Det handlar om de två vaccinkandidater som utvecklas av företagen Pfizer/Biontech och Moderna.

Sedan oktober har EMA granskat vaccinkandidaterna från Pfizer/Biontech och Astra Zeneca genom så kallad "rolling review", löpande granskning. Det innebär att genomgångar görs innan alla studier är färdiga. Nyligen inleddes även granskningen av vaccinet från företaget Moderna.

Vilka slags vaccin är under utveckling?

Ny Teknik har gått igenom de fem huvudspåren för ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner. Flera av dessa tekniker har aldrig tidigare testats i stor skala. (Läs mer om de olika huvudspåren i faktarutan nedan).

I oktober 2020 befann sig 12 vaccin i fas 3 av kliniska försök, den sista fasen innan ett möjligt godkännande. Här kan du läsa om vaccinkandidaterna, och om vad fas 3 egentligen innebär:

Läs mer: 12 vaccinkandidater - kan någon av dem stoppa coronapandemin?

Vilka vaccin utvecklas i Sverige?

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19 i samarbete med Oxfords universitet. Det handlar om ett adenovirusvektorvaccin, som är baserat på ett förkylningsvirus som försvagas för att inte orsaka sjukdom. I kroppen får vaccinet cellerna att tillverka virusproteiner. Immunförsvaret skapar då antikroppar mot detta.

Forskare på Karolinska Institutet utvecklar flera olika vaccinkandidater mot sars-cov-2, däribland ett dna-vaccin.

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein” som viruset använder för att invadera våra celler. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys som leder arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset vid Karolinska Institutet, är en av fördelarna med tekniken att vaccinet kan produceras i stor skala och är väldigt stabilt, vilket är en fördel vid massvaccinering. Nackdelen är att det inte räcker att lägga dna-vaccin i en spruta och injicera det. Det krävs ytterligare ett steg för att vaccinet ska tas upp av cellerna, till exempel en elektrisk stöt.

I en intervju med Sveriges Radio som publicerades tisdagen den 22 september 2020 berättade Matti Sällberg att man hoppas ha ett resultat från försöken som bekräftar att vaccinet, som kallas OC-007, fungerar i djur inom några veckor. Om allt går som det ska vill forskarna i oktober lämna över sin vaccinkandidat till ett svenskt företag som ska producera vaccinet. Om Läkemedelsverket sedan godkänner vaccinet kan de första försöken på människor inledas våren 2021. Den sista fasen, fas 3-studien, planeras till hösten 2021.

– Det innebär att vi under 2022 eller 2023 skulle kunna ha ett färdigt svenskt vaccin, både med ett bra antikroppssvar och ett T-cellssvar, som troligtvis bättre kan skydda oss mot framtida coronautbrott säger Matti Sällberg till Sveriges Radio.

Oväntat höga resultat för vaccin mot covid-19

Torsdag 26 november gick Astra Zeneca ut med att man sannolikt ska göra nya globala studier för att undersöka effektiviteten i företagets covid-19-vaccin, säger vd:n Pascal Soriot till Bloombergs.

Beskedet är ett svar på de frågor som ställts sedan företaget offentliggjorde resultat från sin fas 3-studie med tiotusentals deltagare. Resultatet väckte förvåning, eftersom det visade sig att vaccinet var 90 procent effektivt hos en grupp av deltagarna som vid första vaccinationstillfället fick en halv dos i stället för en hel dos. Den halverade dosen uppges ha givits av misstag, uppger nyhetsbyrån Dow Jones.

”Jag tänker inte låtsas som att det inte är ett intressant resultat, för det är det verkligen – men jag förstår det definitivt inte och det tror jag inte att någon av oss gör”, sa Mene Pangalos, forskningschef vid Astra Zeneca, när resultaten presenterades, enligt Dow Jones.

Det var en betydligt högre effektivitet än vad som sågs hos de deltagare som bara fått hela doser. En ny studie skulle i så fall på nytt utreda effektiviteten i den halverade dosen.

Tisdag 24 november meddelade ryska Gamaleja-institutet att vaccinet Sputnik V i preliminära resultat visar sig vara 95 procents effektivt. Det visar data som har inhämtats 42 dagar efter första vaccindosen.  (Läs mer om Sputnik V längre ned i artikeln.)

Måndag 23 november meddelade Astra Zeneca och Oxfords universitet att preliminära resultat för deras gemensamma vaccinkandidat visar 90 procents effektivitet när vaccinet ges i först en halv dos och efter en månad en full dos. När vaccinet ges med två fulla doser med en månad emellan har effektiviteten varit 62 procent. Sammantaget ger det en effektivitet på 70,4 procent.

Enligt pressmeddelandet uppvisade deltagarna i studien inga allvarliga biverkningar.

Onsdagen den 18 november presenterade läkemedelsföretagen Pfizer och Biontech i en slutanalys av fas 3-testerna att deras gemensamma vaccinkandidat visar 95 procents effektivitet. Det står också klart att för personer över 65 år har vaccinet en effektivitet på 94 procent.

Vaccinet ska enligt testerna inte heller ha några större bieffekter. Nu ska företagen ansöka om ett akutgodkännande från amerikanska myndigheter. (Läs mer om Pfizers vaccin längre ned i artikeln.)

Måndagen den 16 november 2020 meddelade amerikanska Moderna att deras vaccinkandidat i fas 3-försök varit 94,5 procent effektivt i att förebygga covid-19, enligt preliminära resultat.

Anthony Fauci, chef för amerikanska National Institute of Allergy and Infectious Diseases, uppger att resultaten är bättre än han hade kunnat hoppas på.

– Jag kunde inte ha väntat mig det, ärligt talat. Jag trodde att det var för mycket att hoppas på, säger han till Stat.

Han har upprepade gånger sagt att han skulle vara nöjd med vaccin mot covid-19 som uppnår 70 och 75 procents effektivitet.

Moderna respektive Pfizer och Biontech utvecklar båda mRNA-vaccin, där det är kroppens egna celler som triggas för att skapa ett skydd mot covid-19.

En viktig skillnad mellan de båda vaccinkandidaterna är temperaturkänslighet. Modernas vaccin ska kunna förvaras i kylskåpstemperatur i 30 dagar, och i -20 grader i ett halvår. Pfizer och Biontechs gemensamma vaccinkandidat klarar endast av att förvaras i kylskåpstemperatur i som mest fem dagar, och behöver annars förvaras i -70 grader.

Båda vaccinen ges i två doser med 28 dagars mellanrum. Hur länge vaccinkandidaterna ger ett skydd vet man ännu inte.

Moderna uppger att totalt 11 deltagare i fas 3 utvecklat allvarlig covid-19, alla i placebo-gruppen. Pfizer och Biontech ska inte ha några allvarliga fall.

Torsdagen den 19 november rapporterade TT att Astra Zenecas vaccinkandidat verkar ge ett bra immunsvar hos personer över 70 år. Det framgår av resultat från pågående fas 2-studier, som nu publiceras i tidskriften The Lancet. Astra Zeneca genomför parallellt kliniska fas 3-studier, som kommer att ge mer information.

Skyddseffekt hos äldre är ett av orosmolnen när det gäller vaccin mot covid-19, eftersom vaccin generellt sett har sämre effekt hos äldre personer.

Moderna, Pfizer och Biontech samt Astra Zeneca har alla lämnat in en ansökan om att få sina vaccin mot covid-19 godkända hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och svenska Läkemedelsverket, berättar DN. Detta innebär att granskningen av vaccinen kan ske löpande, i stället för att den inleds först när hela studien av vaccinen är klar. Kraven på säkerhet och effektivitet är dock desamma.

Ryssland: Lovande resultat för Sputnik V

Ryska Gamaleja-institutet och den statliga ryska fonden RDIF meddelade 24 november att vaccinet Sputnik V enligt preliminära data har en effektivitet på 95 procent 42 dagar efter första vaccindosen och sju dagar efter andra vaccindosen.

Beräkningen är gjord på data från nära 19 000 deltagare som har fått två doser var. 39 personer i studien har insjuknat i covid-19.

Totalt ingår 40 000 personer i fas 3-studien, och 22 000 av dem har endast fått en dos av vaccinet.

Enligt Gamaleja-institutet har inga oväntade biverkningar uppstått men de fortsätter att följas upp.

Tidigare preliminära resultat, 11 november, visade att vaccinet skulle förebygga sjukdomen i 92 procent av fallen.

Det resultatet var baserat på en analys som hade genomförts efter att 20 deltagare i fas 3-studien bekräftats med covid-19. Därefter har man tittat på hur många av dem som har fått vaccinet kontra placebo.

Data från studien är ännu inte offentliggjorda och har därför inte kunnat granskas av utomstående.

Sputnik V-vaccinet är baserat på försvagade förkylningsvirus, ad5 och ad26. Det godkändes för använding i landet redan i augusti.

EU vill köpa Pfizers vaccin

Under onsdagen den 11 november väntas EU-kommissionen ge sitt klartecken om köp av amerikanska Pfizer och tyska Biontechs gemensamma covid-19-vaccin, berättar nyhetsbyrån TT.

Beskedet kommer bara två dagar efter att Pfizer och Biontech meddelat att deras vaccin mot covid-19 uppnått 90 procents effektivitet, enligt en tidig analys av fas 3-försöken.

För EU:s del ska det handla om ett köp av minst 200 miljoner doser av Pfizer och Biontechs vaccin, med möjlighet att köpa 100 miljoner doser till, när och om vaccinet blir godkänt.

EU har avtalat om inköp av tre andra vaccin mot covid-19 sedan tidigare, däribland svensk-brittiska läkemedeljätten Astra Zenecas.

Brasilien stoppar fas 3-försök

Den brasilianska hälsomyndigheten Anvisa har stoppat fas 4-försöken av vaccinet Sinovac. Det berättar nyhetsbyrån TT den 10 november 2020.

Skälet är att det har inträffat en ”allvarlig skadlig händelse" under försöken. Om det har med vaccinet att göra står inte klart, och det inga andra detaljer om vad som har hänt är offentliggjorda.

São Paulos guvernör har beställt 120 000 doser av det aktuella vaccinet, för leverans i slutet av månaden. Landets president Jair Bolsonaro vill däremot köpa in Astra Zeneca och Oxford universitets vaccin.

Lovande resultat för Pfizers vaccinkandidat

Det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer och det tyska läkemedelsbolaget Biontech utvecklar ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten ska ha visat lovande resultat i kliniska fas 3-försök, uppger bolagen i ett pressmeddelande den 9 november 2020. I en slutanalys skrivs effektiviteten upp, något som bolagen meddelade 18 november.

– Studiens resultat markerar ett viktigt steg på denna historiska åtta månader långa resa för att utveckla ett vaccin som kan hjälpa oss att få ett slut på denna förödande pandemi, säger Albert Bourla, vd för Pfizer, i ett pressmeddelande.

Vad effektivitet för ett vaccin innebär kan du läsa närmare om här:

Läs mer: Vaccin mot covid-19: Vad innebär 90 procents effektivitet?

Pfizer och Biontech har konstaterat 170 bekräftade fall av covid-19 i testgruppen, varav 162 i den grupp som får placebo och 8 i vaccingruppen. Effektiviteten såg likadan oavsett kön eller demografiska grupper med undantag av personer över 65 år, där var effektiviteten 94 procent.

Enligt företagen har testerna i fas 3-studien inte visat att vaccinkandidaten har allvarliga biverkningar. En ansökan till amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att få ett akutgodkännande (emergency use authorization) ska göras inom några dagar, enligt pressmeddelandet.

Inom ramen för Pfizers och Biontechs fas 3-studie ingår över 43 000 deltagare.

Möjlig vaccineringsstart redan 2020?

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vd Pascal Soriot uppger att man kanske kan börja vaccinera mot covid-19 redan innan året är slut, eller i början av januari 2021. Detta säger han i en intervju med Dagens Nyheter publicerad den 7 november.

En förutsättning för att detta ska kunna ske är att man måste fastslå att vaccinet verkligen fungerar, samt att berörda myndigheter godkänner vaccinet.

EU har tecknat avtal med Astra Zeneca om 400 miljoner vaccindoser, varav 7,5 miljoner i Sverige, om vaccinet blir godkänt.

Astra Zenecas vaccin är ett vektorbaserat vaccin, där man utgår från ett vanligt förkylningsvirus för att ta sig in i cellerna och skapa ett skydd mot covid-19. Immunförsvaret reagerar på en sekvens för ett protein som kommer från coronavirusets yta, som finns i förkylningsvirusets arvsmassa.

Moderna förbereder sig för lansering

Den amerikanska läkemedelsjätten Moderna uppger att man förbereder sig för lansering av sitt vaccin mot covid-19, berättar nyhetsbyrån TT den 29 oktober 2020.

Moderna utvecklar ett vaccin mot covid-19 baserat på mRNA (budbärar-RNA). Deras vaccinkandidat är en av 12 som i oktober 2020 befann sig i fas 3, den sista fasen av kliniska försök som avgör om vaccinet kan bli godkänt eller inte.

Bekräftat att pausade försök återupptas

Fredagen den 23 oktober bekräftade både Astra Zeneca och Johnson & Johnson att de ska återuppta sina kliniska studier av vaccin mot covid-19.

Bolagen pausade sina försök under tiden som man utredde potentiella säkerhetsproblem med vaccinen. Bakgrunden var att deltagare drabbats av sjukdomsfall.

Utredningarna har inte kunnat koppla sjukdomsfallen till vaccinen och därför kan försöken nu återupptas.

Astra Zenecas fas 3-försök är fortsatt pausade i USA, men har fått okej att återupptas i Storbritannien.

Även det amerikanska läkemedelsbolaget Eli Lilly, som utvecklar en antikroppsmedicin mot covid-19, har fått pausa sina kliniska försök sedan ”eventuella säkerhetsrisker uppstått”.

Så ska Stockholm prioritera covid-vaccinering

Torsdagen den 15 oktober presenterade Region Stockholm sin strategi och förberedelse inför en storskalig vaccination mot covid-19 av regionens invånare. När ett vaccin blir tillgängligt kommer de invånare i regionen som är över 70 år gamla, riskgrupper och vårdpersonal att få det först. Den här gruppen utgör omkring 700 000 personer. Därefter kommer övriga invånare som är över 18 år att prioriteras, de som är lite äldre först. Sist i prioriteringsordningen blir barn och unga, som enligt Folkhälsomyndigheten löper mycket lägre risk att insjukna i covid-19.

Region Stockholm räknar med att kunna vaccinera mot covid-19 i början eller mitten av nästa år, om ett verksamt och godkänt vaccin finns tillgängligt.

Kinesisk vaccinkandidat lovande i tidiga försök

Beijing Institute of Biological Products utvecklar en vaccinkandidat mot covid-19 kallat BBIBP-CorV. Resultatet av de första två stadierna av kliniska försök på människor är lovande, enligt forskarna. Det berättar nyhetsbyrån Reuters den 16 oktober.

Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet ska vaccinet, som redan är godkänt för begränsad användning, inte ha orsakat några allvarliga bieffekter i den kombinerade fas 1 och fas 2-studien på över 600 friska individer.

Forskarna uppger också att vaccinet ska ha triggat immunförsvaret, så deltagarna har bildat antikroppar. Men huruvida vaccinkandidaten verkligen är effektiv mot covid-19 vet vi först efter fas 3-försöken, där vaccinet testas på en större grupp människor.

Johnson & Johnson inleder fas 3-studie

Den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson inleder en global fas 3-studie av en vaccinkandidat mot covid-19, berättade nyhetsbyrån TT den 23 september. I studien ska totalt 60 000 personer ingå.

Till skillnad från många andra av de vaccinkandidater som är under utveckling ska Johnson & Johnsons vaccinkandidat vara utvecklad för att ges i en dos, i stället för konkurrenternas två. Detta kan underlätta vaccineringsprocessen.

Johnsn & Johnsons fas 3-studie beräknas vara klar i slutet av 2020 eller i början av nästa år, uppger bolagets forskningschef.

FN begär nära 130 miljarder i vaccinstöd

FN och WHO ska tillsammans leda ett arbete för att försöka ta fram ett vaccin och läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Därför uppmanade FN i mitten av september sina medlemsländer att under de tre närmaste månaderna skänka motsvarande drygt 130 miljarder kronor till den mellanstatliga organisationen.

USA hoppas på snabbt vaccin

USA:s president Donalt Trump hoppas att ett vaccin mot covid-19 ska vara färdigt och kunna börja distribueras redan före det amerikanska presidentvalet i november i år. Landets smittskyddsmyndighet har bett delstaterna skyndsamt ordna tillstånd för vaccinationskliniker, berättar nyhetsbyrån TT. I första hand ska personer med samhällsviktiga uppdrag, pensionärer och särskilt drabbade grupper att prioriteras.

Samtidigt väljer Vita huset bort att delta i ett världsomfattande vaccinprojekt där syftet är påskynda utvecklingen av verksamma vaccin och säkra en jämn och rättvis fördelning globalt. Som skäl uppger Vita huset att man inte vill vara bunden "av multilaterala organisationer under påverkan av den korrupta Världshälsoorganisationen och Kina".

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca ska nu inleda den tredje och sista delen av kliniska studier av sin vaccinkandidat mot covid-19 i USA. Uppåt 30 000 vuxna ska ingå i försöket, som syftar till att undersöka om vaccinet är tillräckligt effektivt och säkert. Samtliga som testas kommer att övervakas i två år efter försöken.

Förhoppningen är att resultatet av fas 3-studien ska vara färdigt senare i år.

Svensk vaccinering kan börja tidigt nästa år

Om den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vaccin mot covid-19 godkänns kan Sverige börja dela ut de första doserna i början av nästa år. Det säger den svenska vaccinsamordnaren Richard Bergström till DN. Totalt beräknas Sverige få tillgång till uppåt 18 miljoner doser vaccin mot det nya coronaviruset, om allt går som planerat.

Troligast är att personer i riskgrupp och personer i vård och omsorg blir först att vaccineras mot covid-19 i Sverige.

Enligt vaccinsamordnaren Richard Bergström ska alla svenskar som vill kunna vaccinera sig mot smittan under 2021 elller 2022. Enligt en enkätundersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill dock mer än var femte svensk inte vaccinera sig mot den nya smittan.

Hur många vaccindoser man kommer att behöva för att få ett fullt skydd är ännu inte fastställt.

EU ingår avtal om Astra Zenecas vaccin

Bland annat den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19. I mitten av augusti 2020 stod det klart att bolaget ingår ett vaccinavtal med EU. Avtalet innebär att Astra Zeneca ska leverera 400 miljoner doser av vaccinet AZD1222 till medlemsländerna, till självkostnadspris. Förhoppningen är att de första doserna ska kunna levereras redan i slutet av 2020.

Läkemedelsbolaget har i augusti 2020 också fått klartecken att genomföra en fas 3-studie för sitt vaccin i Ryssland, där 150 personer ska delta.

Ryssland börjar tillverka vaccin

I augusti 2020 meddelade Ryssland att de har tagit fram världens första vaccin mot covid-19: ”Sputnik V”. Detta har också godkänts för användning i landet, efter mindre än två månaders testning. Vaccinet har inte genomgått en studie i fas 3, där normalt sett tusentals personer får testa vaccinet. Detta har väckt mycket kritik, då oron är att processen har gått för snabbt och vaccinet inte ska vara tillräckligt säkert. Rysslands hälsodepartement har i mitten av augusti 2020 också meddelat att tillverkningen av det nya vaccinet är igång. Massvaccinering ska enligt landet kunna påbörjas redan i oktober.

I oktober ska också en fas 3-studie inledas i landet, på över 40 000 personer som tillhör riskgrupper. Denna ska granskas av ett utländskt forskningsorgan, berättar nyhetsbyrån TT.

Kinesiska Cansino Biologics har också utvecklat ett vaccin som ska testas i fas 3. Kinesisk militär har redan godkänt vaccinet för begränsad användning.

För att Världshälsoorganisationen, WHO, ska ge ett vaccin sin kvalitetsstämpel krävs att organisationen får göra en noggrann granskning av vaccinets effektivitet och säkerhet under kliniska tester, berättar nyhetsbyrån TT.

Moderna gör fas 3-försök

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna ska från den 27 juli och tre månader framåt testa sitt vaccin i fas tre-försök. Försöken omfattar 30 000 personer i USA, som antingen ska få vaccinet eller placebo, berättar nyhetsbyrån TT. Syftet med försöket är framför allt att visa att vaccinet om säkert samt att om kan förhindra infektion eller hindra infekterade att utveckla symptom.

Vaccinstöd till sårbara grupper

Den 4 juni meddelade Cepi, en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling, att man ingår ett samarbete med den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca. Samarbetet går ut på att stötta tillverkningen av 300 miljoner vaccindoser mot covid-19 som om vaccinet visar sig vara säkert och effektivt ska göras tillgängliga för de mest sårbara grupperna globalt. Astra Zeneca ska inom ramen för samarbetet leverera vaccinet utan vinstintresse.

Cepi investerar totalt upp till 383 miljoner dollar i samarbetet, motsvarande drygt 3,5 miljarder svenska kronor.

Den 10 juni rapporterade Wall Street Journal att det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna kan inleda fas 3-försök av sitt vaccin mot covid-19 i juli. Detta innebär att bolaget då ska inleda storskaliga studier på den tilltänkta målgruppen. Bolaget skulle då hinna före den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca, som planerar att inleda sin fas 3-studie i september. (Läs mer om Modernas vaccinkandidat nedan).

I slutet av maj meddelade vaccinjätten MSD att de också vill försöka utveckla vaccin mot covid-19, två vektorbaserade varianter. MSD var först med vaccin mot påssjuka, röda hund och trippelvaccinet MPR, berättar nyhetsbyrån TT.

En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library

Internationell kraftsamling för vaccin mot covid-19

Den internationella organisationen Cepi har en nyckelroll i jakten på vaccin mot covid-19. För första gången testas ambitionerna mitt under en pågående pandemi: att rekordsnabbt få fram hundratals miljoner doser vaccin mot en smitta, inom 12 till 18 månader. Cepi har bidragit med medel till nio olika vaccinprojekt i världen.

Den 11 maj meddelade Cepi att man kommer att investera uppåt 384 miljoner amerikanska dollar till, motsvarande drygt 3,8 miljarder svenska kronor, för att påskynda Novavax utveckling och tillverkning av ett vaccin mot covid-19. Därmed uppgår Cepis investering i bioteknik-bolaget nu till upp till 388 miljoner amerikanska dollar.

De nya pengarna ska finansiera fas 1 och fas 2-studier samt storskalig tillverkning av bolagets vaccinkandidat, som utgår från ett nano-partikulärt protein, med målet att tillverka miljoner doser vid slutet av 2020.

Pengarna ska också användas för storskalig tillverkning av en adjuvans, en substans som förstärker effekten, till vaccinet som tillverkas bland annat i Uppsala.

Läs mer: Nu ska svenskarnas immunitet mot covid-19 undersökas

Moderna först med tester på människor

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna blev först ut med att börja testa en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset på människor. Den 16 mars påbörjade bolaget en fas 1-studie med 45 friska, frivilliga vuxna personer.

Den 7 maj meddelade Moderna att de har fått klartecken för att inleda fas 2-studier, som ska dra igång ”inom kort” med 600 deltagare. I sommar hoppas bolaget kunna inleda försök i fas 3, som omfattar storskaliga tester. Det är först efter fas 3-studien som vi kan veta om vaccinet verkligen kan skydda mot covid-19.

Den 18 maj rapporterade Moderna att de tidiga resultaten från fas 1-studien av deras vaccinkandidat tycks lovande. Enligt bolaget verkar vaccinet ha skapat ett immunsvar hos åtta individer på ett sätt som liknar det som en naturlig infektion orsakar.

Moderna utvecklar ett rna-vaccin. Det liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök och flera kandidatvacciner mot andra sjukdomar har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inga godkända rna-vaccin ännu.

Så här beskriver bolaget själva i en video hur deras vaccin fungerar:

Inovio inleder fas 1-studier

I början av april 2020 gick det amerikanska bolaget Inovio Pharmaceuticals ut med nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gett dem godkänt att påbörja en fas 1-studie av en potentiell vaccinkandidat mot sars-cov. Det innebär alltså att bolaget kan börja testa sin vaccinkandidat på frivilliga, vuxna och friska människor.

Inovio har valt att utgå från mers-vaccinet för att tillverka ett vaccin mot sars-cov-2. Därmed kunde bolaget dra i gång arbetet med det nya vaccinet så fort dna-sekvensen för det nya coronaviruset publicerades av kinesiska forskare i januari.

”När vi fick dna-sekvensen av viruset kunde vi bygga vårt vaccin på bara tre timmar” sa Inovios vd Joseph Kim när han deltog i ett möte i mars med USA:s president Donald Trump och hans särskilt tillsatta grupp, ("task force") för frågor om nya coronaviruset.

Bill och Melinda Gates stiftelse stöttar Inovios försök.

De första resultaten av Inovios kliniska försök väntas bli klara i slutet av sommaren.

Hela gensekvensen för sars-cov-2 publiceras

Helgen 10-11 januari publicerade kinesiska forskare det nya coronavirusets hela gensekvens. Det blir starten för utvecklingen av ett nytt vaccin mot viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Artikeln uppdateras

Så forskar man fram vaccin

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10–15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Detta beror bland annat på att det finns ett antal steg som arbetet måste gå igenom:

1. Grundforskning

I den här fasen har forskare sett att vaccinet kan vara användbart, och har hittat en lovande antigen. Nu vill forskarna undersöka vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.

2. Preklinisk utveckling

Här studerar forskarna det potentiella nya vaccinet i labbmiljö och gör en första bedömning av dess funktion och säkerhet. I normalfallet kan den här fasen vara i flera år. Det är också bara en liten andel av vaccinkandidaterna som klarar sig bortom denna fas.

3. Klinisk utveckling

Fas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagare

Efter den prekliniska delen ska vaccinet börja testas på människor. Det första steget är att testa vaccinet i liten skala på frivilliga. Här vill forskarna få svar på om vaccinet är säkert för människor och se vilket immunsvar det framkallar. Forskarna vill få en bild av hur vaccinet ska doseras och vilka biverkningar som kan förekomma. Det här stadiet kan ta ungefär ett år.

Fas 2: Studier i den verkliga målgruppen

När försöken på den frivilliga gruppen är klar och visar sig vara lovande är det dags att studera vaccinet i de verkliga målgrupperna. Här studerar forskarna bland annat immunsvaret på vaccinet i detalj, antalet doser och vad som är ett optimalt vaccinationsschema. Den här fasen kan vara i några månader eller i flera år.

Fas 3: Storskaliga vaccinstudier

När forskare har konstaterat att vaccinet är säkert och effektivt är det dags för storskaliga studier, på personer som hör den tilltänkta målgruppen. Resultatet ska analyseras och följas upp, och vaccinets säkerhet genomgå noggranna prövningar. Det gör att den här fasen i normalfallet kan ta månader eller år. Här kan man skicka in en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor.

Fas 4: Övervakning efter att försäljningen är godkänd

Vaccinet är nu godkänt och har börjat användas. Nu ska vaccinets effekt och säkerhet samt dess inverkan på befolkningsgruppen följas upp. Att titta på vaccinets effekt och säkerhet gör man så länge vaccinet används.

Fem olika vägar till vaccin mot covid-19

Virusvektorvaccin

Virusvektorer är virus som modifierats för att uttrycka antigener från det aktuella sjukdomsframkallande viruset, utan att vi blir sjuka. Vaccinet triggar alltså i gång en immunologisk reaktion som leder fram till bildandet av antikroppar.

Dna-vaccin

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin

Liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök, och flera kandidatvacciner mot till exempel hiv, zika och influensa har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inget godkänt rna-vaccin ännu.

Attenuerade vacciner

Här handlar det om att försvaga (attenuera) virus så att det både aktiverar kroppens immunsvar direkt men också tar sig in i cellerna och gör en kopia av sig själv där. Vaccinet orsakar en mild infektion, utan att vi blir sjuka, så att vi bildar antikroppar mot viruset. MPR-vaccinet, som ges mot mässling, påssjuka och röda hund, är ett sådant vaccin.

Proteinbaserade vaccin

Här utgår man från protein från det aktuella viruset och kombinerar det ofta med en adjuvans, som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar alltså i gång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer