Det här vet vi om vaccin mot covid-19

2021-01-15 09:37  

Över två miljoner människor i Israel har fått en första dos av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Det motsvarar mer än var femte invånare.

Texten uppdateras.

Senaste nytt:

  • Mer än var femte vaccinerad med första dos i Israel.
  • Regeringen vill satsa på vaccinforskning
  • Forskare: Kan inte lita på att Astra Zenecas vaccin ger flockimmunitet.

Läs mer om nyheterna längre ned i artikeln.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

Totalt 68 vaccin mot covid-19 genomgår just nu kliniska försök på människor, varav 20 är i fas 3, den sista fasen innan ett fullständigt godkännande. Detta enligt New York Times sammanställning. Åtta vaccin har godkänts för tidig eller begränsad användning . Två vaccin är fullständigt godkända. Ett vaccin har övergetts efter kliniska försök.

Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset

När kan vaccin finnas framme?

Den 27 december 2020 startade vaccinationerna mot covid-19 i Sverige, och i många andra av EU:s medlemsländer.

Den första leveransen till Sverige bestod av strax under 10 000 doser av Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot sjukdomen covid-19, som orsakas av det nya coronaviruset sars-cov-2.

Fram till den 10 januari 2021 hade cirka 80 000 personer i Sverige vaccinerats mot covid-19, enligt uppgifter från Folkhälsomyndigheten.

Norge, som inte är med i EU, har börjat vaccinera befolkningen med Pfizer-Biontechs vaccin. Landet köper vaccinet av EU, genom Sverige.

Storbritannien har i december 2020 godkänt Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19, och börjat vaccinera befolkningen. Äldre och vårdpersonal är först i prioriteringsordningen för vaccination, följt av övriga vuxna.

Ryssland inledde allmän vaccinering mot covid-19 med det ryska vaccinet Sputnik V lördagen den 5 december.

Även Kina, USA och Kanada har börjat vaccinera sina befolkningar mot covid-19.

Världens fattigare länder kan få de första leveranserna av vaccin mot covid-19 från slutet av januari till mitten av februari 2021. Detta meddelar Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterar nyhetsbyrån TT den 8 januari 2021.

Vilka slags vaccin är under utveckling?

Ny Teknik har gått igenom de fem huvudspåren för ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner. Flera av dessa tekniker har aldrig tidigare testats i stor skala. (Läs mer om de olika huvudspåren i faktarutan nedan).

I oktober 2020 befann sig 12 vaccin i fas 3 av kliniska försök, den sista fasen innan ett möjligt godkännande. Här kan du läsa om vaccinkandidaterna, och om vad fas 3 egentligen innebär:

Läs mer: 12 vaccinkandidater - kan någon av dem stoppa coronapandemin?

Kan vaccin mot covid-19 även stoppa smittan?

Bolag som har levererat resultat från sina storskaliga fas 3-försök av potentiella vaccin har fokuserat på hur bra dessa är på att ge ett skydd mot sjukdomen covid-19. Fokus har inte legat på hur bra vaccinen är på att förhindra oss från att smittas av sars-cov-2.

– Ambitionen med ett vaccin brukar vara att stoppa infektionen. Men det kan sluta med att det skyddar mot sjukdomen som infektionen orsakar, så du inte blir sjuk. Det innebär att du fortfarande kan få virus i kroppen och kanske vara smittsam, berättar Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, för Ny Teknik.

Läs mer här: 

Läs mer: Kan ett vaccin mot covid-19 även stoppa viruset sars-cov-2?

Vilka vaccin utvecklas i Sverige?

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca har utvecklat ett vaccin mot covid-19 i samarbete med Oxfords universitet. Det är ett adenovirusvektorvaccin, som är baserat på ett förkylningsvirus som försvagas för att inte orsaka sjukdom. I kroppen får vaccinet cellerna att tillverka virusproteiner. Immunförsvaret skapar då antikroppar mot detta.

Forskare på Karolinska Institutet utvecklar flera olika vaccinkandidater mot sars-cov-2, däribland ett dna-vaccin.

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein” som viruset använder för att invadera våra celler. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys som leder arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset vid Karolinska Institutet, är en av fördelarna med tekniken att vaccinet kan produceras i stor skala och är väldigt stabilt, vilket är en fördel vid massvaccinering. Nackdelen är att det inte räcker att lägga dna-vaccin i en spruta och injicera det. Det krävs ytterligare ett steg för att vaccinet ska tas upp av cellerna, till exempel en elektrisk stöt.

I en intervju med Sveriges Radio som publicerades tisdagen den 22 september 2020 berättade Matti Sällberg att man hoppas ha ett resultat från försöken som bekräftar att vaccinet, som kallas OC-007, fungerar i djur inom några veckor. Om allt går som det ska vill forskarna i oktober lämna över sin vaccinkandidat till ett svenskt företag som ska producera vaccinet. Om Läkemedelsverket sedan godkänner vaccinet kan de första försöken på människor inledas våren 2021. Den sista fasen, fas 3-studien, planeras till hösten 2021.

– Det innebär att vi under 2022 eller 2023 skulle kunna ha ett färdigt svenskt vaccin, både med ett bra antikroppssvar och ett T-cellssvar, som troligtvis bättre kan skydda oss mot framtida coronautbrott säger Matti Sällberg till Sveriges Radio.

Två miljoner vaccinerade i Israel

I Israel har vaccineringen mot covid-19 gått snabbt. Den 14 januari 2021 rapporterar TT att över två miljoner människor i landet har fått en första dos av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Detta motsvarar mer än var femte invånare.

En andra dos av vaccinet kan ges innan månadsskiftet är till ända.

Samtidigt uppges dock palestinier i Västbanken och Gazaremsan få vänta åtminstone två månader innan de kan få ett vaccin mot covid-19, något som väckt kritik från bland annat Amnesty International.

Förslag: 100 miljoner till svensk vaccinforskning

Vaccineringen mot covid-19 blir den största vaccinationsinsatsen som Sverige har gjort. Därför vill regeringen, Centerpartiet och Liberalerna satsa 100 miljoner kronor på forskning som följer upp massvaccinationen, bland annat om vaccinens effekt och kartläggning av ovanliga biverkningar, rapporterar nyhetsbyrån TT den 14 januari 2021.

Förslaget läggs fram som en del av en extra ändringsbudget. Det är riksdagen som tar beslut om förslaget ska bli verklighet. Pengarna skulle i så fall fördelas av Vetenskapsrådet under 2021, i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

Nya resultat för Sinovacs vaccin

Kliniska försök av kinesiska Sinovacs vaccin mot covid-19 i Brasilien visar att vaccinet har en effekt på 50,4 procent, rapporterar BBC den 13 januari 2021. För att kunna bli godkänt behöver effekten vara åtminstone 50 procent.

Brasilianska forskare har tidigare i januari uppgett att vaccinet visat en effektivitet på 78 procent när det gäller att förhindra milda till allvarliga fall av covid-19. Det har dock senare visat sig att uppgifter från en grupp som fått väldigt milda infektioner, som också fått vaccinet, inte ingick i beräkningen. Genom att ta med dessa i datan hamnar effektiviteten på 50,4 procent, enligt forskarna.

Forskare vill pausa vaccinering

Det australiska och nya zeeländska sällskapet för immunologi vill inte att regeringen rullar ut Astra Zenecas vaccin mot covid-19 brett i Australien. Skälet är att det kanske inte är tillräckligt effektivt, berättar The Sydney Morning Herald den 12 januari 2021.

– Astra Zenecas vaccin är inte något jag skulle använda i stor utsträckning på grund av den lägre effekten. Du kan inte lita på det för att skapa flockimmunitet, säger sällskapets ordförande professor Stephen Turner.

Flockimmunitet innebär att en tillräckligt stor andel av befolkningen är immun så att viruset inte kan spridas.

Fas 3-försök visar att Astra Zenecas vaccin har en effektivitet på 62 procent vid rekommenderad dos. Detta kan jämföras med Pfizer-Biontechs och Modernas vaccin som båda har uppnått drygt 95 procents effektivitet i samma fas.

Men hos en mindre grupp deltagare som fick en lägre dos av Astra Zenecas vaccin var effektiviteten högre. Därför finns en osäkerhet kring vaccinets verkliga effektivitet.

Forskningssällskapet tycker dock att Astra Zenecas vaccin kan användas för att minska de negativa effekterna av covid-19, tills andra vaccin kan ges brett.

Astra Zeneca ansöker om EU-godkännande

Astra Zenecas vaccin mot covid-19 kan bli det tredje som godkänns inom EU. Den svensk-brittiska läkemedelsjätten lämnat in en formell ansökan om att få vaccinet godkänt, meddelar EU:s läkemedelsmyndighet EMA den 12 januari 2021.

Enligt nyhetsbyrån Reuters kan ett beslut om godkännande komma den 29 januari.

Sedan tidigare har EMA godkänt Biontech och Pfizers gemensamma vaccin mot covid-19, samt Modernas. Båda dessa vaccin utgår från mRNA-teknik.

Astra Zenecas vaccin är utvecklat tillsammans med Oxford University. Basen är ett vanligt förkylningsvirus, som försvagas för att inte orsaka sjukdom.

10 januari: 80 000 svenskar vaccinerade

Cirka 80 000 personer i Sverige hade vaccinerats mot covid-19 till och med den 10 januari 2021. Det meddelar Folkhälsomyndigheten.

Siffran kan vara högre än så, eftersom statistiken inte var komplett. Uppgifter från tre regioner för vecka 1 saknades när siffran presenterades.

Moderna: Vaccin kan ge ett års immunitet

Moderna har utvecklat ett mRNA-vaccin mot covid-19. Det amerikanska bolaget har i januari 2021 meddelat att deras vaccin bör ge minst ett års immunitet mot sjukdomen, som orsakas av det nya coronaviruset sars-cov-2. Det berättar nyhetsbyrån TT den 12 januari 2021.

Modernas vaccin ges i två doser, och är godkänt inom EU.

Sverige har tecknat avtal om 3,6 miljoner doser från bolaget, vilket alltså räcker till 1,8 miljoner människor.

WHO: Vaccin på väg till fattigare länder

Vaccinationen mot covid-19 har redan börjat på flera håll i världen, men inte överallt. Världshälsoorganisationen, WHO, uppger att världens fattigare länder ska kunna få sina första vaccinleveranser från slutet av januari till mitten av februari. Det berättar nyhetsbyrån TT den 8 januari 2021.

Covax, en global vaccinallians, har säkrat två miljarder doser vaccin mot covid-19. Målet är att minst 20 procent av befolkningen i de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i programmet, i bland annat Afrika och Sydasien, ska vaccineras.

Sinovacs vaccin: 78 procent effektivt

Kinesiska Sinovac Biotechs vaccin mot covid-19 har en effektivitet på 78 procent. Det uppger forskare i Brasilien efter fas 3-försök, berättar New York Times den 7 januari 2021.

Vaccinet, som kallas Coronavac, ska också ha förhindrat alla deltagare i studien från att utveckla allvarliga och milda komplikationer av det nya coronaviruset. Totalt 12 476 frivilliga har ingått i försöken i fas 3 i Brasilien.

Sinovac har redan sålt över 300 miljoner doser av sitt vaccin mot covid-19, framför allt till låg- och medelinkomstländer.

Coronavac utgår från ett inaktiverat virus för att trigga kroppens immunsystem att producera antikroppar.

Den kinesiska staten godkände i slutet av 2020 ett vaccin mot covid-19 utvecklat av statligt ägda Sinopharm. I fas 3-försök uppges det här vaccinet ha en effektivitet på drygt 79 procent, men data från försöken har inte blivit offentliga och har därmed inte kunnat granskas av utomstående experter.

EU godkänner Modernas vaccin

Godkännandet från EMA kom strax efter lunchtid på onsdagen 6 januari, rapporterar nyhetsbyråerna Reuters och AFP. Därmed blir Modernas vaccin det andra vaccinet mot covid-19 att godkännas inom EU.

Totalt har Sverige nu tecknat avtal om 3,6 miljoner doser från Moderna, vilket räcker till 1,8 miljoner människor – eftersom vaccinet ska tas i två doser.

I och med onsdagens godkännande kommer Sverige få 11 000 doser från Moderna redan under nästa vecka.

Modernas vaccin är ett mRNA-vaccin. Läs mer här om hur det fungerar.

Storbritannien börjar använda Astra Zenecas vaccin

Den 4 januari inledde Storbritannien vaccinering med Astra Zenecas vaccin, som godkändes precis före nyår.

I och med att Astra-vaccinet inte har samma hållbarhetskrav vad gäller kyl- eller frys-förvaring som andra preparat säger premiärminister Johnson i BBC:s The Andrew Marr Show att Storbritannien är "första land att gå i bräschen med ett vaccin för rumstemperatur".

– Vi hoppas att vi kan ge tiotals miljoner doser under de närmaste tre månaderna, säger Johnson.

Astra Zenecas och Oxford-universitetets vaccin mot covid-19 är godkänt i Storbritannien, berättar Astra Zeneca den 30 december. Storbritannien är det första landet i världen att ha godkänt detta vaccin.

Astra Zenecas vaccin utgår från ett ofarligt förkylningsvirus. Det används för att leverera vaccinet med coronavirusets genkod in i kroppen.

Indien godkänner inhemskt vaccin

Indiens läkemedelsmyndighet har 3 januari snabbgodkänt det inhemskt framtagna Covaxin.

Landet väntas nu kunna inleda sin planerade massvaccinering inom en vecka. Man siktar på att ha vaccinerat 300 miljoner av de 1,3 miljarder invånarna till mitten av året.

Covaxin kommer till en början att ges i mer begränsad skala eftersom det ännu inte finns någon fullständig data om dess effektivitet. Vaccinet är utvecklat av indiska Bharat Biotech i samarbete med ett statligt forskningsinstitut.

Indien godkände Astra Zeneca och Oxforduniversitetets vaccin den 2 januari.

Indisk vårdpersonal har redan börjat öva inför landets planerade massvaccinering mot covid-19. Runt 100 000 personer har utbildats för att delta i genomförandet och på lördagen fick de öva på varandra med vaccinattrapper.

Serum Institute of India, världens största vaccintillverkare, har redan förberett tiotals miljoner doser av Astra Zenecas vaccin i väntan på grönt ljus.

Indien har sedan utbrottet startade rapporterat över 10 miljoner fall av covid-19. Smittspridningen har dock gått ner ordentligt sedan i mitten av september då den var som värst.

Novavax vaccin in i fas 3 i USA

Amerikanska Novavax vaccin mot covid-19 ska nu in i fas 3-försök i USA och Mexiko. Det uppger den amerikanska folkhälsomyndigheten NIH, den 28 december 2020.

I Novavax fas 3-försök ska drygt 30 000 frivilliga vuxna ingå.

Vaccinet fas 3-testas även i Storbritannien. Där ska 15 000 frivilliga ingå.

I dagsläget testas 19 vaccin mot covid-19 i fas 3-försök.

Siktar på 200 miljoner doser till september

Pfizer och Biontech planerar att ha levererat samtliga 200 miljoner doser av sitt gemensamma vaccin mot covid-19 som ingår i avtalet med EU till september 2021. Det berättar nyhetsbyrån TT den 28 december.

Det här är första gången som bolagen uppger en deadline för sina leveranser av vaccinet, som ges i två doser.

Svensk vaccination kör igång

Söndagen den 27 december 2020 genomfördes de första vaccinationerna mot covid-19 i Sverige. Platsen blev Bokens vårdboende i östgötska Mjölby.

Det vaccin som gavs var Pfixer-Biontechs gemensamma mRNA-vaccin mot covid-19. Vaccinet godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tidigare samma vecka.

Miljontals vaccindoser från Pfizer på väg till EU

Redan före årsslutet 2020 ska EU få 12,5 miljoner doser av Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19 levererat. Det meddelar Biontech tisdagen den 22 december 2020.

Detta ska räcka till strax över 6 miljoner européer, då vaccinet ges i två omgångar.

EU-kommissionen godkände Pfizer-Biontechs vaccin måndagen den 21 december, på inrådan av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Vaccineringsstart inom EU väntas bli den 27 december, så även i Sverige.

EMA godkänner Pfizer-Biontechs vaccin

Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19 har fått ett första godkännande av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Det rapporterar nyhetsbyrån TT måndagen den 21 december.

Det här innebär att allt går enligt tidplan. EU-kommissionen kan godkänna vaccinet de 23 december, och om så sker kommer Sverige kunna få de första doserna av vaccinet på julafton. Då kan vaccineringen starta redan på annandagen den 26 december, eller 27 december.

Nya råd i USA efter allergiska reaktioner

Personer i USA som har fått svåra allergiska reaktioner av andra vaccin uppmanas nu att rådfråga läkare innan de tar Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. De nya riktlinjerna kommer från USA:s smittskyddsmyndighet CDC.

De som har fått svåra allergiska reaktioner mot en ingrediens i vaccinet bör inte vaccinera sig, och de som reagerar kraftigt på den första sprutan av vaccinet avråds från att ta den andra sprutan.

I USA utreder läkemedelsmyndigheten FDA fem fall av allergiska reaktioner av Pfizer-Biontechs vaccin.

Sverige kan få 90 000 vaccindoser i december

Om allt går enligt plan kan Sverige omkring den 26 december få omkring 10 000 doser av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19. Med start den 28 december kan Sverige sedan få 80 000 doser av vaccinet i veckan. Det är mer än man tidigare har trott, säger Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström till TT.

Sverige fungerar också som inköpscentral åt Norge och Island.

USA godkänner Modernas vaccin

Natten till lördagen den 19 december, svensk tid, meddelade USA:s läkemedelsmyndighet FDA officiellt att man har godkänt det amerikanska läkemedelsbolaget Modernas mRNA-vaccin mot covid-19.

Det är det andra vaccinet mot covid-19 som fått ett godkännande i USA. Sedan tidigare har Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin blivit godkänt, och börjat användas för att vaccinera befolkningen mot covid-19.

Financial Times rapporterade den 18 december att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har beslutat att snabbgodkänna Modernas mRNA-vaccin mot covid-19.

Godkännandet kan träda i kraft de närmaste dagarna, och därefter kan sex miljoner doser av vaccinet distribueras i USA.

Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19, som också är ett mRNA-vaccin, fick godkänt i USA av FDA förra veckan. Detta vaccin har också fått ett godkännande i bland annat Storbritannien, Kanada och Mexiko.

Svensk vaccinstart den 27 december

Den svenska vaccineringen mot covid-19 kör igång den 27 december, eller kanske redan den 26 december. Det säger Sveriges vaccinsamordnare till Sveriges Radios Ekot.

En förutsättning för att tidplanen håller är att vaccinet godkänns av EU den 23 december, och börjar skeppas till alla medlemsländer dagen därpå.

Sjukvårdsanställd fick allergisk reaktion efter vaccin

En sjukvårdsanställd i den amerikanska delstaten Alaska vaccinerades mot covid-19 tisdagen den 15 december och fick sedan en allvarlig allergisk reaktion, berättar TT den 16 december.

Den sjukvårdsanställda vaccinerades med Pfizers vaccin, som bara en dryg vecka tidigare har kopplats till allergiska reaktioner hos två sjukvårdsanställda i Storbritannien. Båda av dessa individer har tidigare haft allvarliga allergiska besvär. De ska efter behandling må bra.

Pfizer har bekräftat att man samarbetar med lokala myndigheter för att undersöka händelsen i Alaska.

Pfizer ansöker om nödgodkännande

Pfizer-Biontech hoppas på ett snart nödgodkännande för sitt vaccin mot covid-19 i USA. Pfizer har gjort en ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, rapporterar TT den 16 december.

Pfizer-Biontechs vaccin har enligt en slutanalys av fas 3-försök visat att det är 95 procent effektivt i att förebygga covid-19.

Astra Zenecas vaccin visar lovande resultat

Resultat från pågående fas 2-studier tyder på att Astra Zenecas och Oxford-universitetets gemensamma vaccinkandidat mot covid-19 ger ett bra immunsvar även hos personer över 70 år. Det rapporterar nyhetsbyrån TT den 15 december.

Det här resultatet är viktigt, eftersom vaccin brukar ha sämre effekt hos äldre personer. Men för att styrka resultatet krävs mer forskning.

Pfizer-Biontech har sedan tidigare meddelat att deras vaccin mot covid-19 har en hög skyddseffekt för personer över 65 år. Enligt delresultat från de pågående fas 3-studierna ska skyddseffekten i denna grupp ligga på 94 procent, vilket innebär att 94 procent av dem som får vaccinet också fått ett skydd mot sjukdomen covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2.

Astra Zeneca genomför sina fas 2-studier parallellt med fas 3-försök.

Svensk vaccinering mot covid-19 kan börja i mellandagarna

EU:s läkemedelsmyndighet EMA tidigarelägger ett sammanträde där Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 kan godkännas, från den 29 december till den 21 december. Det berättar nyhetsbyrån TT den 15 december.

Om EMA godkänner vaccinet kan EU-kommissionen ge sitt godkännande två dagar senare, vilket innebär att vaccinet kan levereras till Sverige redan på julafton, enligt Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström.

Pfizer-Biontech ska efter ett godkännande vara redo att skicka 10 000 doser av sitt vaccin till varje EU-land. Om allt går enligt plan kan vaccinering då inledas i Sverige redan i mellandagarna.

Sverige väntas få 350 000 doser vaccin mot covid-19 i januari, från olika tillverkare.

USA börjar vaccinera

Före årsskiftet ska drygt 20 miljoner amerikaner vaccineras mot covid-19, enligt plan. I delstaten Kentucky kan de första personerna vaccineras redan under måndagen den 14 december. Det är bara två dygn efter att USA:s läkemedelsmyndighet FDA gett Pfizer-Biontechs vaccin ett nödgodkännande.

Storbritannien började vaccinera sina medborgare den 8 december med samma vaccin. Även i detta fall har vaccinet fått ett nödgodkännande. Det brittiska läkemedelsverket har bett personer som tidigare upplevt svåra allergiska reaktioner att vänta med att ta sprutan. Bakgrunden är att två vårdmedarbetare har drabbats av allergisk chock, och man behöver utreda vad som har hänt.

Pfizer-Biontechs vaccin får ett nödgodkännande

USA:s läkemedelsmyndighet FDA har den 12 december gett Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19 ett nödgodkännande. Målet är att börja vaccinera veckan därpå.

USA har köpt 100 miljoner doser av Pfizer-Biontechs vaccin.

Det amerikanska läkemedelsbolaget Modernas mRNA-vaccin mot covid-19 väntas få ett godkännande i USA senare i december.

Brittiska och ryska forskare samarbetar

Forskare i Storbritannien och Ryssland ska samarbeta om kring ett försök där Oxford-Astra Zenecas vaccin mot covid-19 ges i kombination med forskningsinstitutet Gamalejas vaccin mot samma sjukdom, Sputnik V. Syftet är att undersöka om en kombination av de båda vaccinen ger ett bättre immunförsvar mot coronavirus.

Försöken ska ske i Ryssland, på vuxna deltagare.

Både Oxford-Astra Zeneca och Gamaleja-institutet har utvecklat vaccin där man använder sig av ett ofarligt förkylningsvirus. Detta används för att leverera ett vaccin med coronavirusets genetiska kod i kroppen. Genom att använda två olika vaccin är tanken att man kan undvika att kroppen lär sig känna igen leveransviruset. Detta skapar bättre förutsättningar för att ge ett mer varaktigt skydd mot covid-19.

Vaccin blir försenade

Franska Sanofis och brittiska GSK:s vaccin mot covid-19 beräknas inte bli klara förrän tidigast i slutet av 2021. Detta beror på att deras vaccinstudie har visat dålig immunitet hos äldre, rapporterar nyhetsbyrån TT den 11 december 2020.

Vaccin mot covid-19 stoppat

Forskare vid University of Queensland har utvecklat ett vaccin mot covid-19 som testats i fas 1-försök på människor. Vaccinet använder en liten del hiv-protein, som ska vara ofarligt för deltagarna. Men den 11 december 2020 står det klart att arbetet har avbrutits och inte kommer att återupptas. Skälet är att vaccinet i kliniska försök har gett falska positiva resultat för hiv hos testpersoner. Australien ska nu i stället köpa in fler doser av Oxford-Astra Zenecas vaccin.

Vuxna i Sverige vaccineras första halvan av 2021

Under en pressträff den 8 december 2021 kom regeringens besked: alla vuxna över 18 år kommer att erbjudas vaccin mot covid-19 under första halvåret 2021. Sverige har genom avtal med EU säkrat vaccin för hela befolkningen.

De som först kan vaccineras är personer över 70 år, personer som tillhör någon annan riskgrupp samt personal inom vård och omsorg.

Oxford-Astra Zenecas vaccin säkert

Enligt en vetenskapligt granskad studie i tidskriften The Lancet är Oxford-Astra Zenecas vaccin mot covid-19 säkert. Det handlar om halvtidsresultat.

Vaccinet skyddseffekt mot symptomatisk covid-19 ska enligt studien vara i genomsnitt 70 procent. Man har inte observerat några svårare fall av covid-19 bland dem som har fått vaccinet.

Storbritannien och Ryssland börjar massvaccinera

Tisdagen den 8 december väntas Storbritannien inleda vaccinering med Pfizer-Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19. Först i prioriteringsordningen är personer över 80 år, medarbetare och inom sjukvården samt boende och anställda på äldreboenden. Till en början ska vaccineringen ske på 50 olika sjukhus i landet. Vaccination på vårdcentraler kan inledas i mitten av december.

Ryssland inledde allmän vaccinering mot covid-19 med det ryska vaccinet Sputnik V lördagen den 5 december. Ett nytt center för vaccination öppnade då också i huvudstaden Moskva. Först att få vaccinet är lärare, läkare och socialarbetare. Nyhetsbyrån TT uppger att över 100 000 personer redan har fått vaccinet, innan den allmänna vaccinationen börjat.

De kliniska försöken av Sputnik V pågår ännu i storskaliga fas 3-studier.

Modernas plan: 100 miljoner doser i början av 2021

Redan under första kvartalet 2021 planerar amerikanska Moderna att ha 100–125 miljoner doser av sitt covid 19-vaccin tillgängligt. Av detta ska majoriteten, 85–100 miljoner doser, distribueras inom USA.

Modernas vaccin, som är baserat på mRNA-teknik, kräver två doser per person.

Första godkännandet inom EU 29 december?

EU kan ta beslut om att godkänna Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 den 29 december 2020, rapporterar Sveriges Radio Ekot den 4 december 2020. När den europeiska läkemedelsmyndigheten har gett sitt godkännande är det EU-kommissionen som måste ta ett formellt beslut. Godkänns vaccinet kan det börja transporteras t i Sverige efter jul- och nyårshelgen.

The Wall Street Journal har rapporterat att Pfizer-Biontechs vaccin blir försenat på grund av problem i logistikkedjan. Planen var att skeppa över 100 miljoner vaccindoser i år, men nu väntas det bli hälften så mycket.

Astra Zeneca börjar tillverka vaccin i stor skala

Den 2 december 2020 rapporterar Sveriges Radio Ekot att Astra Zeneca redan inlett en storskalig produktion av sitt vaccin mot covid-19. Den svensk-brittiska läkemedelsjätten har ännu inte fått sitt vaccin godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten.

Bolaget uppger att man kan börja leverera vaccin i hundratals doser i januari 2021, om vaccinet blir godkänt.

Oväntat höga resultat för vaccin mot covid-19

Måndagen den 30 november har det amerikanska bioteknikbolaget Moderna släppt nya data kopplade till deras vaccin mot covid-19. Resultatet är att vaccinkandidaten är 94 procent effektivt. Det ska också skydda mot allvarlig sjukdom. Baserat på detta ska bioteknikbolaget nu ansöka om ett nödgodkännande hos amerikanska FDA. De första vacindoserna skulle kunna levereras inom ett par veckor.

Torsdag 26 november gick Astra Zeneca ut med att man sannolikt ska göra nya globala studier för att undersöka effektiviteten i företagets covid-19-vaccin, säger vd:n Pascal Soriot till Bloombergs.

Beskedet är ett svar på de frågor som ställts sedan företaget offentliggjorde resultat från sin fas 3-studie med tiotusentals deltagare. Resultatet väckte förvåning, eftersom det visade sig att vaccinet var 90 procent effektivt hos en grupp av deltagarna som vid första vaccinationstillfället fick en halv dos i stället för en hel dos. Den halverade dosen uppges ha givits av misstag, uppger nyhetsbyrån Dow Jones.

”Jag tänker inte låtsas som att det inte är ett intressant resultat, för det är det verkligen – men jag förstår det definitivt inte och det tror jag inte att någon av oss gör”, sa Mene Pangalos, forskningschef vid Astra Zeneca, när resultaten presenterades, enligt Dow Jones.

Det var en betydligt högre effektivitet än vad som sågs hos de deltagare som bara fått hela doser. En ny studie skulle i så fall på nytt utreda effektiviteten i den halverade dosen.

Tisdag 24 november meddelade ryska Gamaleja-institutet att vaccinet Sputnik V i preliminära resultat visar sig vara 95 procents effektivt. Det visar data som har inhämtats 42 dagar efter första vaccindosen.  (Läs mer om Sputnik V längre ned i artikeln.)

Måndag 23 november meddelade Astra Zeneca och Oxfords universitet att preliminära resultat för deras gemensamma vaccinkandidat visar 90 procents effektivitet när vaccinet ges i först en halv dos och efter en månad en full dos. När vaccinet ges med två fulla doser med en månad emellan har effektiviteten varit 62 procent. Sammantaget ger det en effektivitet på 70,4 procent.

Enligt pressmeddelandet uppvisade deltagarna i studien inga allvarliga biverkningar.

Onsdagen den 18 november presenterade läkemedelsföretagen Pfizer och Biontech i en slutanalys av fas 3-testerna att deras gemensamma vaccinkandidat visar 95 procents effektivitet. Det står också klart att för personer över 65 år har vaccinet en effektivitet på 94 procent.

Vaccinet ska enligt testerna inte heller ha några större bieffekter. Nu ska företagen ansöka om ett akutgodkännande från amerikanska myndigheter. (Läs mer om Pfizers vaccin längre ned i artikeln.)

Måndagen den 16 november 2020 meddelade amerikanska Moderna att deras vaccinkandidat i fas 3-försök varit 94,5 procent effektivt i att förebygga covid-19, enligt preliminära resultat.

Anthony Fauci, chef för amerikanska National Institute of Allergy and Infectious Diseases, uppger att resultaten är bättre än han hade kunnat hoppas på.

– Jag kunde inte ha väntat mig det, ärligt talat. Jag trodde att det var för mycket att hoppas på, säger han till Stat.

Han har upprepade gånger sagt att han skulle vara nöjd med vaccin mot covid-19 som uppnår 70 och 75 procents effektivitet.

Moderna respektive Pfizer och Biontech utvecklar båda mRNA-vaccin, där det är kroppens egna celler som triggas för att skapa ett skydd mot covid-19.

En viktig skillnad mellan de båda vaccinkandidaterna är temperaturkänslighet. Modernas vaccin ska kunna förvaras i kylskåpstemperatur i 30 dagar, och i -20 grader i ett halvår. Pfizer och Biontechs gemensamma vaccinkandidat klarar endast av att förvaras i kylskåpstemperatur i som mest fem dagar, och behöver annars förvaras i -70 grader.

Båda vaccinen ges i två doser med 28 dagars mellanrum. Hur länge vaccinkandidaterna ger ett skydd vet man ännu inte.

Moderna uppger att totalt 11 deltagare i fas 3 utvecklat allvarlig covid-19, alla i placebo-gruppen. Pfizer och Biontech ska inte ha några allvarliga fall.

Torsdagen den 19 november rapporterade TT att Astra Zenecas vaccinkandidat verkar ge ett bra immunsvar hos personer över 70 år. Det framgår av resultat från pågående fas 2-studier, som nu publiceras i tidskriften The Lancet. Astra Zeneca genomför parallellt kliniska fas 3-studier, som kommer att ge mer information.

Skyddseffekt hos äldre är ett av orosmolnen när det gäller vaccin mot covid-19, eftersom vaccin generellt sett har sämre effekt hos äldre personer.

Moderna, Pfizer och Biontech samt Astra Zeneca har alla lämnat in en ansökan om att få sina vaccin mot covid-19 godkända hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och svenska Läkemedelsverket, berättar DN. Detta innebär att granskningen av vaccinen kan ske löpande, i stället för att den inleds först när hela studien av vaccinen är klar. Kraven på säkerhet och effektivitet är dock desamma.

Ryssland: Lovande resultat för Sputnik V

Ryska Gamaleja-institutet och den statliga ryska fonden RDIF meddelade 24 november att vaccinet Sputnik V enligt preliminära data har en effektivitet på 95 procent 42 dagar efter första vaccindosen och sju dagar efter andra vaccindosen.

Beräkningen är gjord på data från nära 19 000 deltagare som har fått två doser var. 39 personer i studien har insjuknat i covid-19.

Totalt ingår 40 000 personer i fas 3-studien, och 22 000 av dem har endast fått en dos av vaccinet.

Enligt Gamaleja-institutet har inga oväntade biverkningar uppstått men de fortsätter att följas upp.

Tidigare preliminära resultat, 11 november, visade att vaccinet skulle förebygga sjukdomen i 92 procent av fallen.

Det resultatet var baserat på en analys som hade genomförts efter att 20 deltagare i fas 3-studien bekräftats med covid-19. Därefter har man tittat på hur många av dem som har fått vaccinet kontra placebo.

Data från studien är ännu inte offentliggjorda och har därför inte kunnat granskas av utomstående.

Sputnik V-vaccinet är baserat på försvagade förkylningsvirus, ad5 och ad26. Det godkändes för använding i landet redan i augusti.

EU vill köpa Pfizers vaccin

Under onsdagen den 11 november väntas EU-kommissionen ge sitt klartecken om köp av amerikanska Pfizer och tyska Biontechs gemensamma covid-19-vaccin, berättar nyhetsbyrån TT.

Beskedet kommer bara två dagar efter att Pfizer och Biontech meddelat att deras vaccin mot covid-19 uppnått 90 procents effektivitet, enligt en tidig analys av fas 3-försöken.

För EU:s del ska det handla om ett köp av minst 200 miljoner doser av Pfizer och Biontechs vaccin, med möjlighet att köpa 100 miljoner doser till, när och om vaccinet blir godkänt.

EU har avtalat om inköp av tre andra vaccin mot covid-19 sedan tidigare, däribland svensk-brittiska läkemedeljätten Astra Zenecas.

Brasilien stoppar fas 3-försök

Den brasilianska hälsomyndigheten Anvisa har stoppat fas 4-försöken av vaccinet Sinovac. Det berättar nyhetsbyrån TT den 10 november 2020.

Skälet är att det har inträffat en ”allvarlig skadlig händelse" under försöken. Om det har med vaccinet att göra står inte klart, och det inga andra detaljer om vad som har hänt är offentliggjorda.

São Paulos guvernör har beställt 120 000 doser av det aktuella vaccinet, för leverans i slutet av månaden. Landets president Jair Bolsonaro vill däremot köpa in Astra Zeneca och Oxford universitets vaccin.

Lovande resultat för Pfizers vaccinkandidat

Det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer och det tyska läkemedelsbolaget Biontech utvecklar ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten ska ha visat lovande resultat i kliniska fas 3-försök, uppger bolagen i ett pressmeddelande den 9 november 2020. I en slutanalys skrivs effektiviteten upp, något som bolagen meddelade 18 november.

– Studiens resultat markerar ett viktigt steg på denna historiska åtta månader långa resa för att utveckla ett vaccin som kan hjälpa oss att få ett slut på denna förödande pandemi, säger Albert Bourla, vd för Pfizer, i ett pressmeddelande.

Vad effektivitet för ett vaccin innebär kan du läsa närmare om här:

Läs mer: Vaccin mot covid-19: Vad innebär 90 procents effektivitet?

Pfizer och Biontech har konstaterat 170 bekräftade fall av covid-19 i testgruppen, varav 162 i den grupp som får placebo och 8 i vaccingruppen. Effektiviteten såg likadan oavsett kön eller demografiska grupper med undantag av personer över 65 år, där var effektiviteten 94 procent.

Enligt företagen har testerna i fas 3-studien inte visat att vaccinkandidaten har allvarliga biverkningar. En ansökan till amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att få ett akutgodkännande (emergency use authorization) ska göras inom några dagar, enligt pressmeddelandet.

Inom ramen för Pfizers och Biontechs fas 3-studie ingår över 43 000 deltagare.

Möjlig vaccineringsstart redan 2020?

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vd Pascal Soriot uppger att man kanske kan börja vaccinera mot covid-19 redan innan året är slut, eller i början av januari 2021. Detta säger han i en intervju med Dagens Nyheter publicerad den 7 november.

En förutsättning för att detta ska kunna ske är att man måste fastslå att vaccinet verkligen fungerar, samt att berörda myndigheter godkänner vaccinet.

EU har tecknat avtal med Astra Zeneca om 400 miljoner vaccindoser, varav 7,5 miljoner i Sverige, om vaccinet blir godkänt.

Astra Zenecas vaccin är ett vektorbaserat vaccin, där man utgår från ett vanligt förkylningsvirus för att ta sig in i cellerna och skapa ett skydd mot covid-19. Immunförsvaret reagerar på en sekvens för ett protein som kommer från coronavirusets yta, som finns i förkylningsvirusets arvsmassa.

Moderna förbereder sig för lansering

Den amerikanska läkemedelsjätten Moderna uppger att man förbereder sig för lansering av sitt vaccin mot covid-19, berättar nyhetsbyrån TT den 29 oktober 2020.

Moderna utvecklar ett vaccin mot covid-19 baserat på mRNA (budbärar-RNA). Deras vaccinkandidat är en av 12 som i oktober 2020 befann sig i fas 3, den sista fasen av kliniska försök som avgör om vaccinet kan bli godkänt eller inte.

Bekräftat att pausade försök återupptas

Fredagen den 23 oktober bekräftade både Astra Zeneca och Johnson & Johnson att de ska återuppta sina kliniska studier av vaccin mot covid-19.

Bolagen pausade sina försök under tiden som man utredde potentiella säkerhetsproblem med vaccinen. Bakgrunden var att deltagare drabbats av sjukdomsfall.

Utredningarna har inte kunnat koppla sjukdomsfallen till vaccinen och därför kan försöken nu återupptas.

Astra Zenecas fas 3-försök är fortsatt pausade i USA, men har fått okej att återupptas i Storbritannien.

Även det amerikanska läkemedelsbolaget Eli Lilly, som utvecklar en antikroppsmedicin mot covid-19, har fått pausa sina kliniska försök sedan ”eventuella säkerhetsrisker uppstått”.

Så ska Stockholm prioritera covid-vaccinering

Torsdagen den 15 oktober presenterade Region Stockholm sin strategi och förberedelse inför en storskalig vaccination mot covid-19 av regionens invånare. När ett vaccin blir tillgängligt kommer de invånare i regionen som är över 70 år gamla, riskgrupper och vårdpersonal att få det först. Den här gruppen utgör omkring 700 000 personer. Därefter kommer övriga invånare som är över 18 år att prioriteras, de som är lite äldre först. Sist i prioriteringsordningen blir barn och unga, som enligt Folkhälsomyndigheten löper mycket lägre risk att insjukna i covid-19.

Region Stockholm räknar med att kunna vaccinera mot covid-19 i början eller mitten av nästa år, om ett verksamt och godkänt vaccin finns tillgängligt.

Kinesisk vaccinkandidat lovande i tidiga försök

Beijing Institute of Biological Products utvecklar en vaccinkandidat mot covid-19 kallat BBIBP-CorV. Resultatet av de första två stadierna av kliniska försök på människor är lovande, enligt forskarna. Det berättar nyhetsbyrån Reuters den 16 oktober.

Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet ska vaccinet, som redan är godkänt för begränsad användning, inte ha orsakat några allvarliga bieffekter i den kombinerade fas 1 och fas 2-studien på över 600 friska individer.

Forskarna uppger också att vaccinet ska ha triggat immunförsvaret, så deltagarna har bildat antikroppar. Men huruvida vaccinkandidaten verkligen är effektiv mot covid-19 vet vi först efter fas 3-försöken, där vaccinet testas på en större grupp människor.

Johnson & Johnson inleder fas 3-studie

Den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson inleder en global fas 3-studie av en vaccinkandidat mot covid-19, berättade nyhetsbyrån TT den 23 september. I studien ska totalt 60 000 personer ingå.

Till skillnad från många andra av de vaccinkandidater som är under utveckling ska Johnson & Johnsons vaccinkandidat vara utvecklad för att ges i en dos, i stället för konkurrenternas två. Detta kan underlätta vaccineringsprocessen.

Johnsn & Johnsons fas 3-studie beräknas vara klar i slutet av 2020 eller i början av nästa år, uppger bolagets forskningschef.

FN begär nära 130 miljarder i vaccinstöd

FN och WHO ska tillsammans leda ett arbete för att försöka ta fram ett vaccin och läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Därför uppmanade FN i mitten av september sina medlemsländer att under de tre närmaste månaderna skänka motsvarande drygt 130 miljarder kronor till den mellanstatliga organisationen.

USA hoppas på snabbt vaccin

USA:s president Donalt Trump hoppas att ett vaccin mot covid-19 ska vara färdigt och kunna börja distribueras redan före det amerikanska presidentvalet i november i år. Landets smittskyddsmyndighet har bett delstaterna skyndsamt ordna tillstånd för vaccinationskliniker, berättar nyhetsbyrån TT. I första hand ska personer med samhällsviktiga uppdrag, pensionärer och särskilt drabbade grupper att prioriteras.

Samtidigt väljer Vita huset bort att delta i ett världsomfattande vaccinprojekt där syftet är påskynda utvecklingen av verksamma vaccin och säkra en jämn och rättvis fördelning globalt. Som skäl uppger Vita huset att man inte vill vara bunden "av multilaterala organisationer under påverkan av den korrupta Världshälsoorganisationen och Kina".

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca ska nu inleda den tredje och sista delen av kliniska studier av sin vaccinkandidat mot covid-19 i USA. Uppåt 30 000 vuxna ska ingå i försöket, som syftar till att undersöka om vaccinet är tillräckligt effektivt och säkert. Samtliga som testas kommer att övervakas i två år efter försöken.

Förhoppningen är att resultatet av fas 3-studien ska vara färdigt senare i år.

Svensk vaccinering kan börja tidigt nästa år

Om den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vaccin mot covid-19 godkänns kan Sverige börja dela ut de första doserna i början av nästa år. Det säger den svenska vaccinsamordnaren Richard Bergström till DN. Totalt beräknas Sverige få tillgång till uppåt 18 miljoner doser vaccin mot det nya coronaviruset, om allt går som planerat.

Troligast är att personer i riskgrupp och personer i vård och omsorg blir först att vaccineras mot covid-19 i Sverige.

Enligt vaccinsamordnaren Richard Bergström ska alla svenskar som vill kunna vaccinera sig mot smittan under 2021 elller 2022. Enligt en enkätundersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill dock mer än var femte svensk inte vaccinera sig mot den nya smittan.

Hur många vaccindoser man kommer att behöva för att få ett fullt skydd är ännu inte fastställt.

EU ingår avtal om Astra Zenecas vaccin

Bland annat den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19. I mitten av augusti 2020 stod det klart att bolaget ingår ett vaccinavtal med EU. Avtalet innebär att Astra Zeneca ska leverera 400 miljoner doser av vaccinet AZD1222 till medlemsländerna, till självkostnadspris. Förhoppningen är att de första doserna ska kunna levereras redan i slutet av 2020.

Läkemedelsbolaget har i augusti 2020 också fått klartecken att genomföra en fas 3-studie för sitt vaccin i Ryssland, där 150 personer ska delta.

Ryssland börjar tillverka vaccin

I augusti 2020 meddelade Ryssland att de har tagit fram världens första vaccin mot covid-19: ”Sputnik V”. Detta har också godkänts för användning i landet, efter mindre än två månaders testning. Vaccinet har inte genomgått en studie i fas 3, där normalt sett tusentals personer får testa vaccinet. Detta har väckt mycket kritik, då oron är att processen har gått för snabbt och vaccinet inte ska vara tillräckligt säkert. Rysslands hälsodepartement har i mitten av augusti 2020 också meddelat att tillverkningen av det nya vaccinet är igång. Massvaccinering ska enligt landet kunna påbörjas redan i oktober.

I oktober ska också en fas 3-studie inledas i landet, på över 40 000 personer som tillhör riskgrupper. Denna ska granskas av ett utländskt forskningsorgan, berättar nyhetsbyrån TT.

Kinesiska Cansino Biologics har också utvecklat ett vaccin som ska testas i fas 3. Kinesisk militär har redan godkänt vaccinet för begränsad användning.

För att Världshälsoorganisationen, WHO, ska ge ett vaccin sin kvalitetsstämpel krävs att organisationen får göra en noggrann granskning av vaccinets effektivitet och säkerhet under kliniska tester, berättar nyhetsbyrån TT.

Moderna gör fas 3-försök

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna ska från den 27 juli och tre månader framåt testa sitt vaccin i fas tre-försök. Försöken omfattar 30 000 personer i USA, som antingen ska få vaccinet eller placebo, berättar nyhetsbyrån TT. Syftet med försöket är framför allt att visa att vaccinet om säkert samt att om kan förhindra infektion eller hindra infekterade att utveckla symptom.

Vaccinstöd till sårbara grupper

Den 4 juni meddelade Cepi, en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling, att man ingår ett samarbete med den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca. Samarbetet går ut på att stötta tillverkningen av 300 miljoner vaccindoser mot covid-19 som om vaccinet visar sig vara säkert och effektivt ska göras tillgängliga för de mest sårbara grupperna globalt. Astra Zeneca ska inom ramen för samarbetet leverera vaccinet utan vinstintresse.

Cepi investerar totalt upp till 383 miljoner dollar i samarbetet, motsvarande drygt 3,5 miljarder svenska kronor.

Den 10 juni rapporterade Wall Street Journal att det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna kan inleda fas 3-försök av sitt vaccin mot covid-19 i juli. Detta innebär att bolaget då ska inleda storskaliga studier på den tilltänkta målgruppen. Bolaget skulle då hinna före den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca, som planerar att inleda sin fas 3-studie i september. (Läs mer om Modernas vaccinkandidat nedan).

I slutet av maj meddelade vaccinjätten MSD att de också vill försöka utveckla vaccin mot covid-19, två vektorbaserade varianter. MSD var först med vaccin mot påssjuka, röda hund och trippelvaccinet MPR, berättar nyhetsbyrån TT.

En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library

Internationell kraftsamling för vaccin mot covid-19

Den internationella organisationen Cepi har en nyckelroll i jakten på vaccin mot covid-19. För första gången testas ambitionerna mitt under en pågående pandemi: att rekordsnabbt få fram hundratals miljoner doser vaccin mot en smitta, inom 12 till 18 månader. Cepi har bidragit med medel till nio olika vaccinprojekt i världen.

Den 11 maj meddelade Cepi att man kommer att investera uppåt 384 miljoner amerikanska dollar till, motsvarande drygt 3,8 miljarder svenska kronor, för att påskynda Novavax utveckling och tillverkning av ett vaccin mot covid-19. Därmed uppgår Cepis investering i bioteknik-bolaget nu till upp till 388 miljoner amerikanska dollar.

De nya pengarna ska finansiera fas 1 och fas 2-studier samt storskalig tillverkning av bolagets vaccinkandidat, som utgår från ett nano-partikulärt protein, med målet att tillverka miljoner doser vid slutet av 2020.

Pengarna ska också användas för storskalig tillverkning av en adjuvans, en substans som förstärker effekten, till vaccinet som tillverkas bland annat i Uppsala.

Läs mer: Nu ska svenskarnas immunitet mot covid-19 undersökas

Moderna först med tester på människor

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna blev först ut med att börja testa en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset på människor. Den 16 mars påbörjade bolaget en fas 1-studie med 45 friska, frivilliga vuxna personer.

Den 7 maj meddelade Moderna att de har fått klartecken för att inleda fas 2-studier, som ska dra igång ”inom kort” med 600 deltagare. I sommar hoppas bolaget kunna inleda försök i fas 3, som omfattar storskaliga tester. Det är först efter fas 3-studien som vi kan veta om vaccinet verkligen kan skydda mot covid-19.

Den 18 maj rapporterade Moderna att de tidiga resultaten från fas 1-studien av deras vaccinkandidat tycks lovande. Enligt bolaget verkar vaccinet ha skapat ett immunsvar hos åtta individer på ett sätt som liknar det som en naturlig infektion orsakar.

Moderna utvecklar ett rna-vaccin. Det liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök och flera kandidatvacciner mot andra sjukdomar har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inga godkända rna-vaccin ännu.

Så här beskriver bolaget själva i en video hur deras vaccin fungerar:

Inovio inleder fas 1-studier

I början av april 2020 gick det amerikanska bolaget Inovio Pharmaceuticals ut med nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gett dem godkänt att påbörja en fas 1-studie av en potentiell vaccinkandidat mot sars-cov. Det innebär alltså att bolaget kan börja testa sin vaccinkandidat på frivilliga, vuxna och friska människor.

Inovio har valt att utgå från mers-vaccinet för att tillverka ett vaccin mot sars-cov-2. Därmed kunde bolaget dra i gång arbetet med det nya vaccinet så fort dna-sekvensen för det nya coronaviruset publicerades av kinesiska forskare i januari.

”När vi fick dna-sekvensen av viruset kunde vi bygga vårt vaccin på bara tre timmar” sa Inovios vd Joseph Kim när han deltog i ett möte i mars med USA:s president Donald Trump och hans särskilt tillsatta grupp, ("task force") för frågor om nya coronaviruset.

Bill och Melinda Gates stiftelse stöttar Inovios försök.

De första resultaten av Inovios kliniska försök väntas bli klara i slutet av sommaren.

Hela gensekvensen för sars-cov-2 publiceras

Helgen 10-11 januari publicerade kinesiska forskare det nya coronavirusets hela gensekvens. Det blir starten för utvecklingen av ett nytt vaccin mot viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Artikeln uppdateras

Så forskar man fram vaccin

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10–15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Detta beror bland annat på att det finns ett antal steg som arbetet måste gå igenom:

1. Grundforskning

I den här fasen har forskare sett att vaccinet kan vara användbart, och har hittat en lovande antigen. Nu vill forskarna undersöka vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.

2. Preklinisk utveckling

Här studerar forskarna det potentiella nya vaccinet i labbmiljö och gör en första bedömning av dess funktion och säkerhet. I normalfallet kan den här fasen vara i flera år. Det är också bara en liten andel av vaccinkandidaterna som klarar sig bortom denna fas.

3. Klinisk utveckling

Fas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagare

Efter den prekliniska delen ska vaccinet börja testas på människor. Det första steget är att testa vaccinet i liten skala på frivilliga. Här vill forskarna få svar på om vaccinet är säkert för människor och se vilket immunsvar det framkallar. Forskarna vill få en bild av hur vaccinet ska doseras och vilka biverkningar som kan förekomma. Det här stadiet kan ta ungefär ett år.

Fas 2: Studier i den verkliga målgruppen

När försöken på den frivilliga gruppen är klar och visar sig vara lovande är det dags att studera vaccinet i de verkliga målgrupperna. Här studerar forskarna bland annat immunsvaret på vaccinet i detalj, antalet doser och vad som är ett optimalt vaccinationsschema. Den här fasen kan vara i några månader eller i flera år.

Fas 3: Storskaliga vaccinstudier

När forskare har konstaterat att vaccinet är säkert och effektivt är det dags för storskaliga studier, på personer som hör den tilltänkta målgruppen. Resultatet ska analyseras och följas upp, och vaccinets säkerhet genomgå noggranna prövningar. Det gör att den här fasen i normalfallet kan ta månader eller år. Här kan man skicka in en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor.

Fas 4: Övervakning efter att försäljningen är godkänd

Vaccinet är nu godkänt och har börjat användas. Nu ska vaccinets effekt och säkerhet samt dess inverkan på befolkningsgruppen följas upp. Att titta på vaccinets effekt och säkerhet gör man så länge vaccinet används.

Fem olika vägar till vaccin mot covid-19

Virusvektorvaccin

Virusvektorer är virus som modifierats för att uttrycka antigener från det aktuella sjukdomsframkallande viruset, utan att vi blir sjuka. Vaccinet triggar alltså i gång en immunologisk reaktion som leder fram till bildandet av antikroppar.

Dna-vaccin

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin

Liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök, och flera kandidatvacciner mot till exempel hiv, zika och influensa har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inget godkänt rna-vaccin ännu.

Attenuerade vacciner

Här handlar det om att försvaga (attenuera) virus så att det både aktiverar kroppens immunsvar direkt men också tar sig in i cellerna och gör en kopia av sig själv där. Vaccinet orsakar en mild infektion, utan att vi blir sjuka, så att vi bildar antikroppar mot viruset. MPR-vaccinet, som ges mot mässling, påssjuka och röda hund, är ett sådant vaccin.

Proteinbaserade vaccin

Här utgår man från protein från det aktuella viruset och kombinerar det ofta med en adjuvans, som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar alltså i gång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer