Det här vet vi om vaccin mot covid-19

Ett sjukdomsfall tvingade svensk-brittiska Astra Zeneca att pausa sina kliniska studier av ett vaccin mot covid-19. Läkemedelsbolaget väntas snart återuppta försöken i USA.

Texten uppdateras.

Senaste nytt:

  • Astra Zeneca kan snart återuppta sina vaccintest i USA
  • Äldre, riskgrupper och vårdpersonal ska prioriteras när Region Stockholm börjar vaccinera.
  • Läkemedelsbolagen Johnson & Johnson och Eli Lilly pausar sina vaccinförsök.

Läs mer om nyheterna  längre ned i artikeln.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa det nya coronaviruset sars-cov-2 samt covid-19, den sjukdom som viruset orsakar.

Totalt 48 vaccin mot covid-19 genomgår just nu kliniska försök på människor, vara 11 är i fas 3, den sista fasen innan ett godkännande. Detta enligt New York Times sammanställning. Sex vaccin har godkänts för tidig eller begränsad användning.

Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset

Vilka slags vaccin är under utveckling?

Ny Teknik har gått igenom de fem huvudspåren för ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner. Flera av dessa tekniker har aldrig tidigare testats i stor skala. (Läs mer om de olika huvudspåren i faktarutan nedan).

Vilka vaccin utvecklas i Sverige?

Forskare på Karolinska Institutet utvecklar flera olika vaccinkandidater mot sars-cov-2, däribland ett dna-vaccin.

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein” som viruset använder för att invadera våra celler. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys som leder arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset vid Karolinska Institutet, är en av fördelarna med tekniken att vaccinet kan produceras i stor skala och är väldigt stabilt, vilket är en fördel vid massvaccinering. Nackdelen är att det inte räcker att lägga dna-vaccin i en spruta och injicera det. Det krävs ytterligare ett steg för att vaccinet ska tas upp av cellerna, till exempel en elektrisk stöt.

I en intervju med Sveriges Radio som publicerades tisdagen den 22 september 2020 berättade Matti Sällberg att man hoppas ha ett resultat från försöken som bekräftar att vaccinet, som kallas OC-007, fungerar i djur inom några veckor. Om allt går som det ska vill forskarna i oktober lämna över sin vaccinkandidat till ett svenskt företag som ska producera vaccinet. Om Läkemedelsverket sedan godkänner vaccinet kan de första försöken på människor inledas i vår. Den sista fasen, fas 3-studien, planeras till hösten 2021.

– Det innebär att vi under 2022 eller 2023 skulle kunna ha ett färdigt svenskt vaccin, både med ett bra antikroppssvar och ett T-cellssvar, som troligtvis bättre kan skydda oss mot framtida coronautbrott säger Matti Sällberg till Sveriges Radio.

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19 i samarbete med University of Oxford. Det handlar om ett adenovirusvektorvaccin, som är baserat på ett förkylningsvirus som försvagas för att inte orsaka sjukdom. I kroppen får vaccinet cellerna att tillverka virusproteiner. Immunförsvaret skapar då antikroppar mot detta.

Astra Zeneca kan återuppta försök i USA

I september 2020 drabbades en av deltagarna i Astra Zenecas kliniska studier av ett vaccin av en potentiellt oförklarlig sjukdom. Försöken fick då pausas. Sjukdomsfallet har inte kunnat kopplas till vaccinkandidaten och försöken har därför återupptagits i Storbritannien. Men i USA har vaccintestet varit fortsatt pausat, i väntan på en utredning.

Den 21 oktober berättade nyhetsbyrån Reuters att den svensk-brittiska läkemedelsjätten väntas återuppta sina vaccintest även i USA, sannolikt inom den kommande veckan. Informationen kommer från en källa med god insyn.

Även de amerikanska läkemedelsbolaget Eli Lilly, som utvecklar en antikroppsmedicin mot covid-19, och Johnson & Johnson, som utvecklar ett vaccin, har fått pausa sina kliniska försök. Eli Lilly har gjort det sedan ”eventuella säkerhetsrisker uppstått” och Johnson & Johnson sedan en deltagare blivit oförklarligt sjuk.

Så ska Stockholm prioritera covid-vaccinering

Torsdagen den 15 oktober presenterade Region Stockholm sin strategi och förberedelse inför en storskalig vaccination mot covid-19 av regionens invånare. När ett vaccin blir tillgängligt kommer de invånare i regionen som är över 70 år gamla, riskgrupper och vårdpersonal att få det först. Den här gruppen utgör omkring 700 000 personer. Därefter kommer övriga invånare som är över 18 år att prioriteras, de som är lite äldre först. Sist i prioriteringsordningen blir barn och unga, som enligt Folkhälsomyndigheten löper mycket lägre risk att insjukna i covid-19.

Region Stockholm räknar med att kunna vaccinera mot covid-19 i början eller mitten av nästa år, om ett verksamt och godkänt vaccin finns tillgängligt.

Kinesisk vaccinkandidat lovande i tidiga försök

Beijing Institute of Biological Products utvecklar en vaccinkandidat mot covid-19 kallat BBIBP-CorV. Resultatet av de första två stadierna av kliniska försök på människor är lovande, enligt forskarna. Det berättar nyhetsbyrån Reuters den 16 oktober.

Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet ska vaccinet, som redan är godkänt för begränsad användning, inte ha orsakat några allvarliga bieffekter i den kombinerade fas 1 och fas 2-studien på över 600 friska individer.

Forskarna uppger också att vaccinet ska ha triggat immunförsvaret, så deltagarna har bildat antikroppar. Men huruvida vaccinkandidaten verkligen är effektiv mot covid-19 vet vi först efter fas 3-försöken, där vaccinet testas på en större grupp människor.

Två försök pausas

I mitten av oktober har två amerikanska läkemedelsbolag avbrutit de kliniska försöken relaterade till covid-19.

Eli Lilly utvecklar en antikroppsmedicin mot covid-19, och genomför en studie med hundratals deltagare. Bolaget har pausat sina försök efter att ”eventuella säkerhetsrisker uppstått” för deltagarna i studien, har New York Times berättat. Hur många deltagare som har påverkats är inte känt.

Efter att en deltagare blivit oförklarligt sjuk har även Johnson & Johnson pausat sina kliniska försök av ett vaccin mot covid-19.

”Vi håller på och lär oss mer om dennas sjukdom och det är viktigt att ha alla fakta innan vi lämnar mer information", skriver Johnson & Johnson i ett uttalande.

Nu ska deltagarens hälsa undersökas av bolaget samt en oberoende grupp.

Bolaget skriver att sjukdomsfall och illamående är normalt vid stora tester.

Astra Zeneca och Oxford University fick i september tillfälligt stoppa sina kliniska studier sedan en deltagare drabbats av sjukdom. Denna kunde dock inte kopplas till vaccinet och testerna har därför tagits upp igen.

Johnson & Johnson inleder fas 3-studie

Den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson inleder en global fas 3-studie av en vaccinkandidat mot covid-19, berättade nyhetsbyrån TT den 23 september. I studien ska totalt 60 000 personer ingå.

Till skillnad från många andra av de vaccinkandidater som är under utveckling ska Johnson & Johnsons vaccinkandidat vara utvecklad för att ges i en dos, i stället för konkurrenternas två. Detta kan underlätta vaccineringsprocessen.

Johnsn & Johnsons fas 3-studie beräknas vara klar i slutet av 2020 eller i början av nästa år, uppger bolagets forskningschef.

Sjukdomsfall kan ej kopplas till vaccinförsök

Läkemedelsjätten Astra Zeneca och Oxford University uppger att den deltagare i deras fas 3-studie som insjuknat troligen inte blev sjuk på grund av vaccinet. Deltagaren utvecklade neurologiska symptom, däribland svaghet i leder och förändrad känselförmåga.

Händelsen har genomgått en oberoende utredning. Slutsatsen är att deltagarens sjukdomar osannolikt kan kopplas till vaccinet eller att det inte finns tillräckligt med bevis för att slå fast om de var det eller ej. Detta rapporterar Bloomberg.

Astra Zenecas fas 3-försök är fortsatt pausade i USA, men har fått okej att återupptas i Storbritannien.

Det italienska biotekföretaget IRBM samarbetar med Astra Zeneca kring utvecklingen av ett vaccin mot covid-19. Matteo Luguori, vd för det italienska bolaget, säger till Reuters att de kan ha de första vaccindoserna i Italien färdiga redan i slutet av november, om testerna kan fortsätta och vaccinets verkan har bekräftats.

FN begär nära 130 miljarder i vaccinstöd

FN och WHO ska tillsammans leda ett arbete för att försöka ta fram ett vaccin och läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Därför uppmanade FN i mitten av september sina medlemsländer att under de tre närmaste månaderna skänka motsvarande drygt 130 miljarder kronor till den mellanstatliga organisationen.

Astra Zeneca återupptar pausad fas 3-studie

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca pausade den 6 september sina fas 3-försök av en vaccinkandidat mot covid-19, samma vaccin som Sverige slutit avtal om i augusti. Sex dagar senare meddelade bolaget att försöken återupptas i Storbritannien, sedan den brittiska läkemedelsmyndigheten har gett klartecken. I USA var försöken dock fortsatt pausade.

Bakgrunden till stoppet av fas 3-försöken var att en av deltagarna i studien oförklarligt insjuknat. Bolaget meddelade att man skulle göra en granskning av säkerheten, och reda ut om sjukdomsfallet kan ha koppling till försöken eller ej. Det är inte ovanligt att sjukdom inträffar slumpmässigt under så här omfattande försök, uppgav Astra Zeneca.

Den drabbade väntas återhämta sig, men Astra Zeneca kommer inte att offentliggöra någon ytterligare medicinsk information.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström säger i en intervju med nyhetsbyrån TT att ett sådant här stopp av kliniska studier inte är ovanliga. Han menar att det visar att man inte tar några allvarliga risker eller genvägar vid framtagandet av vaccin.

– Det visar även att det finns ett behov av att ha en bred portfölj av flera vacciner, säger han till TT.

Richard Bergström tror fortfarande på ett fungerande covidvaccin till början av 2021.

Astra Zenecas vaccinkandidat är en av nio som testas i fas 3, den sista av fasen av kliniska studier, där vaccinet testas i större skala.

Världshälsoorganisationen WHO uppger att inget av de vaccin som är i kliniska försök, över 30 stycken, har klarat mer än 50 procents effektivitet.

USA hoppas på snabbt vaccin

USA:s president Donalt Trump hoppas att ett vaccin mot covid-19 ska vara färdigt och kunna börja distribueras redan före det amerikanska presidentvalet i november i år. Landets smittskyddsmyndighet har bett delstaterna skyndsamt ordna tillstånd för vaccinationskliniker, berättar nyhetsbyrån TT. I första hand ska personer med samhällsviktiga uppdrag, pensionärer och särskilt drabbade grupper att prioriteras.

Samtidigt väljer Vita huset bort att delta i ett världsomfattande vaccinprojekt där syftet är påskynda utvecklingen av verksamma vaccin och säkra en jämn och rättvis fördelning globalt. Som skäl uppger Vita huset att man inte vill vara bunden "av multilaterala organisationer under påverkan av den korrupta Världshälsoorganisationen och Kina".

Den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca ska nu inleda den tredje och sista delen av kliniska studier av sin vaccinkandidat mot covid-19 i USA. Uppåt 30 000 vuxna ska ingå i försöket, som syftar till att undersöka om vaccinet är tillräckligt effektivt och säkert. Samtliga som testas kommer att övervakas i två år efter försöken.

Förhoppningen är att resultatet av fas 3-studien ska vara färdigt senare i år.

Svensk vaccinering kan börja tidigt nästa år

Om den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas vaccin mot covid-19 godkänns kan Sverige börja dela ut de första doserna i början av nästa år. Det säger den svenska vaccinsamordnaren Richard Bergström till DN. Totalt beräknas Sverige få tillgång till uppåt 18 miljoner doser vaccin mot det nya coronaviruset, om allt går som planerat.

Troligast är att personer i riskgrupp och personer i vård och omsorg blir först att vaccineras mot covid-19 i Sverige.

Enligt vaccinsamordnaren Richard Bergström ska alla svenskar som vill kunna vaccinera sig mot smittan under 2021 elller 2022. Enligt en enkätundersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill dock mer än var femte svensk inte vaccinera sig mot den nya smittan.

Hur många vaccindoser man kommer att behöva för att få ett fullt skydd är ännu inte fastställt.

EU ingår avtal om Astra Zenecas vaccin

Bland annat den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca utvecklar ett vaccin mot covid-19. I mitten av augusti 2020 stod det klart att bolaget ingår ett vaccinavtal med EU. Avtalet innebär att Astra Zeneca ska leverera 400 miljoner doser av vaccinet AZD1222 till medlemsländerna, till självkostnadspris. Förhoppningen är att de första doserna ska kunna levereras redan i slutet av 2020.

Läkemedelsbolaget har i augusti 2020 också fått klartecken att genomföra en fas 3-studie för sitt vaccin i Ryssland, där 150 personer ska delta.

Ryssland börjar tillverka vaccin

I augusti 2020 meddelade Ryssland att de har tagit fram världens första vaccin mot covid-19: ”Sputnik V”. Detta har också godkänts för användning i landet, efter mindre än två månaders testning. Vaccinet har inte genomgått en studie i fas 3, där normalt sett tusentals personer får testa vaccinet. Detta har väckt mycket kritik, då oron är att processen har gått för snabbt och vaccinet inte ska vara tillräckligt säkert. Rysslands hälsodepartement har i mitten av augusti 2020 också meddelat att tillverkningen av det nya vaccinet är igång. Massvaccinering ska enligt landet kunna påbörjas redan i oktober.

I oktober ska också en fas 3-studie inledas i landet, på över 40 000 personer som tillhör riskgrupper. Denna ska granskas av ett utländskt forskningsorgan, berättar nyhetsbyrån TT.

Kinesiska Cansino Biologics har också utvecklat ett vaccin som ska testas i fas 3. Kinesisk militär har redan godkänt vaccinet för begränsad användning.

För att Världshälsoorganisationen, WHO, ska ge ett vaccin sin kvalitetsstämpel krävs att organisationen får göra en noggrann granskning av vaccinets effektivitet och säkerhet under kliniska tester, berättar nyhetsbyrån TT.

Moderna gör fas 3-försök

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna ska från den 27 juli och tre månader framåt testa sitt vaccin i fas tre-försök. Försöken omfattar 30 000 personer i USA, som antingen ska få vaccinet eller placebo, berättar nyhetsbyrån TT. Syftet med försöket är framför allt att visa att vaccinet om säkert samt att om kan förhindra infektion eller hindra infekterade att utveckla symptom.

Vaccinstöd till sårbara grupper

Den 4 juni meddelade Cepi, en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling, att man ingår ett samarbete med den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca. Samarbetet går ut på att stötta tillverkningen av 300 miljoner vaccindoser mot covid-19 som om vaccinet visar sig vara säkert och effektivt ska göras tillgängliga för de mest sårbara grupperna globalt. Astra Zeneca ska inom ramen för samarbetet leverera vaccinet utan vinstintresse.

Cepi investerar totalt upp till 383 miljoner dollar i samarbetet, motsvarande drygt 3,5 miljarder svenska kronor.

Den 10 juni rapporterade Wall Street Journal att det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna kan inleda fas 3-försök av sitt vaccin mot covid-19 i juli. Detta innebär att bolaget då ska inleda storskaliga studier på den tilltänkta målgruppen. Bolaget skulle då hinna före den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca, som planerar att inleda sin fas 3-studie i september. (Läs mer om Modernas vaccinkandidat nedan).

I slutet av maj meddelade vaccinjätten MSD att de också vill försöka utveckla vaccin mot covid-19, två vektorbaserade varianter. MSD var först med vaccin mot påssjuka, röda hund och trippelvaccinet MPR, berättar nyhetsbyrån TT.

En illustration av ett coronavirus. Foto: Science Photo Library

Osäkerheter kring Astra Zenecas vaccin

Kommer den svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zenecas och Oxford-universitetets gemensamma vaccinprojekt gå att ro i hamn? Det har varit svårt att svara på. Den 23 maj rapporterade The Telegraph att Adrian Hill, chef på Jenner Institute vid Oxford universitet och en av dem som leder vaccinprojektet, att det är 50 procents chans att försöket lyckas. För samtidigt som frivilliga försökspersoner rekryteras i Storbritannien för att testa vaccinkandidaten minskar smittspridnigen. Därmed kan resultatet från studien riskera att bli värdelöst, enligt Adrian Hill.

Astra Zeneca har tidigare meddelat att bolaget vill ha 30 miljoner doser vaccin mot covid-19 tillgängliga redan i september. Vid årets slut ska antalet doser uppgå till 100 miljoner, rapporterar Bloomberg.

De första doserna ska gå till Storbritannien, som ska bidra med 65,5 miljoner pund (motsvarande drygt 780 miljoner kronor) till vaccinutvecklingen.

I Storbritannien finns planer på att öppna en fabrik för vaccintillverkning sommaren 2021. Den ska ha en kapacitet för 70 miljoner doser vaccin inom fyra till sex månader efter öppnandet.

Internationell kraftsamling för vaccin mot covid-19

Den internationella organisationen Cepi har en nyckelroll i jakten på vaccin mot covid-19. För första gången testas ambitionerna mitt under en pågående pandemi: att rekordsnabbt få fram hundratals miljoner doser vaccin mot en smitta, inom 12 till 18 månader. Cepi har bidragit med medel till nio olika vaccinprojekt i världen.

Den 11 maj meddelade Cepi att man kommer att investera uppåt 384 miljoner amerikanska dollar till, motsvarande drygt 3,8 miljarder svenska kronor, för att påskynda Novavax utveckling och tillverkning av ett vaccin mot covid-19. Därmed uppgår Cepis investering i bioteknik-bolaget nu till upp till 388 miljoner amerikanska dollar.

De nya pengarna ska finansiera fas 1 och fas 2-studier samt storskalig tillverkning av bolagets vaccinkandidat, som utgår från ett nano-partikulärt protein, med målet att tillverka miljoner doser vid slutet av 2020.

Pengarna ska också användas för storskalig tillverkning av en adjuvans, en substans som förstärker effekten, till vaccinet som tillverkas bland annat i Uppsala.

Läs mer: Nu ska svenskarnas immunitet mot covid-19 undersökas

Moderna först med tester på människor

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna blev först ut med att börja testa en vaccinkandidat mot det nya coronaviruset på människor. Den 16 mars påbörjade bolaget en fas 1-studie med 45 friska, frivilliga vuxna personer.

Den 7 maj meddelade Moderna att de har fått klartecken för att inleda fas 2-studier, som ska dra igång ”inom kort” med 600 deltagare. I sommar hoppas bolaget kunna inleda försök i fas 3, som omfattar storskaliga tester. Det är först efter fas 3-studien som vi kan veta om vaccinet verkligen kan skydda mot covid-19.

Den 18 maj rapporterade Moderna att de tidiga resultaten från fas 1-studien av deras vaccinkandidat tycks lovande. Enligt bolaget verkar vaccinet ha skapat ett immunsvar hos åtta individer på ett sätt som liknar det som en naturlig infektion orsakar.

Moderna utvecklar ett rna-vaccin. Det liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök och flera kandidatvacciner mot andra sjukdomar har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inga godkända rna-vaccin ännu.

Så här beskriver bolaget själva i en video hur deras vaccin fungerar:

Inovio inleder fas 1-studier

I början av april 2020 gick det amerikanska bolaget Inovio Pharmaceuticals ut med nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gett dem godkänt att påbörja en fas 1-studie av en potentiell vaccinkandidat mot sars-cov. Det innebär alltså att bolaget kan börja testa sin vaccinkandidat på frivilliga, vuxna och friska människor.

Inovio har valt att utgå från mers-vaccinet för att tillverka ett vaccin mot sars-cov-2. Därmed kunde bolaget dra i gång arbetet med det nya vaccinet så fort dna-sekvensen för det nya coronaviruset publicerades av kinesiska forskare i januari.

”När vi fick dna-sekvensen av viruset kunde vi bygga vårt vaccin på bara tre timmar” sa Inovios vd Joseph Kim när han deltog i ett möte i mars med USA:s president Donald Trump och hans särskilt tillsatta grupp, ("task force") för frågor om nya coronaviruset.

Bill och Melinda Gates stiftelse stöttar Inovios försök.

De första resultaten av Inovios kliniska försök väntas bli klara i slutet av sommaren.

Hela gensekvensen för sars-cov-2 publiceras

Helgen 10-11 januari publicerade kinesiska forskare det nya coronavirusets hela gensekvens. Det blir starten för utvecklingen av ett nytt vaccin mot viruset, som orsakar sjukdomen covid-19.

Artikeln uppdateras

Så forskar man fram vaccin

I vanliga fall brukar det ta i genomsnitt 10–15 år av forskning och utveckling innan ett vaccin kan börja användas. Detta beror bland annat på att det finns ett antal steg som arbetet måste gå igenom:

1. Grundforskning

I den här fasen har forskare sett att vaccinet kan vara användbart, och har hittat en lovande antigen. Nu vill forskarna undersöka vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.

2. Preklinisk utveckling

Här studerar forskarna det potentiella nya vaccinet i labbmiljö och gör en första bedömning av dess funktion och säkerhet. I normalfallet kan den här fasen vara i flera år. Det är också bara en liten andel av vaccinkandidaterna som klarar sig bortom denna fas.

3. Klinisk utveckling

Fas 1: Studier på frivilliga försöksdeltagare

Efter den prekliniska delen ska vaccinet börja testas på människor. Det första steget är att testa vaccinet i liten skala på frivilliga. Här vill forskarna få svar på om vaccinet är säkert för människor och se vilket immunsvar det framkallar. Forskarna vill få en bild av hur vaccinet ska doseras och vilka biverkningar som kan förekomma. Det här stadiet kan ta ungefär ett år.

Fas 2: Studier i den verkliga målgruppen

När försöken på den frivilliga gruppen är klar och visar sig vara lovande är det dags att studera vaccinet i de verkliga målgrupperna. Här studerar forskarna bland annat immunsvaret på vaccinet i detalj, antalet doser och vad som är ett optimalt vaccinationsschema. Den här fasen kan vara i några månader eller i flera år.

Fas 3: Storskaliga vaccinstudier

När forskare har konstaterat att vaccinet är säkert och effektivt är det dags för storskaliga studier, på personer som hör den tilltänkta målgruppen. Resultatet ska analyseras och följas upp, och vaccinets säkerhet genomgå noggranna prövningar. Det gör att den här fasen i normalfallet kan ta månader eller år. Här kan man skicka in en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor.

Fas 4: Övervakning efter att försäljningen är godkänd

Vaccinet är nu godkänt och har börjat användas. Nu ska vaccinets effekt och säkerhet samt dess inverkan på befolkningsgruppen följas upp. Att titta på vaccinets effekt och säkerhet gör man så länge vaccinet används.

Fem olika vägar till vaccin mot covid-19

Virusvektorvaccin

Virusvektorer är virus som modifierats för att uttrycka antigener från det aktuella sjukdomsframkallande viruset, utan att vi blir sjuka. Vaccinet triggar alltså i gång en immunologisk reaktion som leder fram till bildandet av antikroppar.

Dna-vaccin

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein”. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin

Liknar dna-vaccin, då man också använder sig av en del av den genetiska koden från delar av det aktuella viruset för att trigga i gång kroppens immunsvar. Rna injiceras och översätts till protein i cytoplasman. Det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Rna-vaccin har fungerat i djurförsök, och flera kandidatvacciner mot till exempel hiv, zika och influensa har genomgått mindre kliniska studier i människor. Men det finns inget godkänt rna-vaccin ännu.

Attenuerade vacciner

Här handlar det om att försvaga (attenuera) virus så att det både aktiverar kroppens immunsvar direkt men också tar sig in i cellerna och gör en kopia av sig själv där. Vaccinet orsakar en mild infektion, utan att vi blir sjuka, så att vi bildar antikroppar mot viruset. MPR-vaccinet, som ges mot mässling, påssjuka och röda hund, är ett sådant vaccin.

Proteinbaserade vaccin

Här utgår man från protein från det aktuella viruset och kombinerar det ofta med en adjuvans, som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar alltså i gång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar.

Linda Nohrstedt

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer