Volvos gamla elbussbatterier ger el i prestigebygget Vivahusen

2018-12-06 07:43  

I de nybyggda Vivahusen i Göteborg används uttjänta bussbatterier för att lagra solel och kapa effekttoppar. Men den största utmaningen var att över huvud taget få in batterierna i huset.

Tina Mårlind, projektledare på Göteborg Energi, är märkbart road över att projektets problem inte handlade om teknik utan om logistik.

– Det var jättespännande att ens få in batterierna i huset. En bro blev försenad, så det fanns ett åttametershål mellan vägen och fastigheten. Vi fick bygga en provisorisk bygghiss och beställa en specialbuss med lyftkran på, berättar hon.

Vivahusen är Riksbyggens prestigeprojekt med målsättningen att bli Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt. Husens stomme har byggts med en särskild betong och parkeringsplatser saknas.

Energilagret som har installerats består av 14 litiumjonbatterier som tidigare har tjänat i Volvos elektriska bussar på linje 55 i Göteborg. Lagret har en kapacitet om 200 kWh och kan ge en maximal uteffekt om 70 kW.

"Vi tror att batterierna kommer att klara sig väldigt bra"

Batterierna har varit i drift i bussarna på linje 55 i ungefär tre år innan de kom till Vivahusen. Men det berodde mest på att testprojektet kring linje 55 tog slut då. Enligt Ylva Olofsson, projektkoordinator på Volvo, kunde de ha drivit bussarna betydligt längre. När de kom till Vivahusen hade de ungefär 80 procent av sin lagerkapacitet kvar.

Hur lång livslängd batterierna kommer att ha som stationärt energilager i Vivahusen är osäkert. Det är något som projektdeltagarna ska undersöka.

– Vi kommer att utvärdera under fem år för att se hur batterierna åldras och kapaciteten förändras och avgöra om det är dags att byta ut dem då. Men vi tror att batterierna kommer att klara sig väldigt bra eftersom de här utsätts för låg strömstyrka och färre cykler jämfört med på busslinjen, säger Ylva Olofsson.

Vivahusen håller på att färdigställas och inflyttning har nyligen påbörjats i en etapp. Än så länge är inte alla solcellspaneler färdigmonterade på taken. Men alla batterier är på plats och har tagits i drift. Intrimning av styrsystemet pågår och beräknas vara klart i maj, när alla boende har flyttat in.

Armaturer satte stopp för hus med bara likström

För att minska energiförlusterna har ett internt likströmsnät byggts från solcellerna till batterierna. Systemet styrs av teknik från den svenska leverantören Ferroamp, som Ny Teknik har berättat om flera gånger.

Genom att likström från solcellerna inte behöver omvandlas till växelström innan batterierna laddas sparar man ett omvandlingssteg som ger energiförluster. Men när batterierna laddas ur och ström ska användas i huset omvandlas den till växelström.

I början av byggprojektet diskuterades frågan om husen enbart skulle förses med likströmsnät.

– Men det föll på armaturer. Tekniken är inte framme där än, berättar Anders Johansson, biträdande marknadsområdeschef på Riksbyggen.

Ska effektivisera elnätet i Göteborg

Vivahusen består av 132 lägenheter och förvaltas av en bostadsrättsförening. Anders Johansson poängterar att energilagret har ett värde för de boende.

– Energilagret är en rätt stor pjäs och de boende får leva med att vi är många som utvärderar detta och rör oss i deras boendemiljö i fem år. Men om man kan öka egenanvändningen av solel så slipper de köpa el externt och då blir det en besparing för dem, säger han.

Under projektets fem år ska styrsystemet för energilagret optimeras så att bostadsrättsföreningen sparar kostnader och minskar sin miljöpåverkan. Men förhoppningen är också att energilagret ska kunna effektivisera det omgivande elnätet i Göteborg.

– En stor del av forskningen kommer att handla om systemet i Göteborg med värme och el och hur vi kan utnyttja de resurser som finns för att kapa topparna. Vi vill undersöka hur vi kan implementera det här på andra platser, säger Helena Nordström på Göteborg Energi.

Volvo vill lära sig matcha batterier med nya applikationer

I arbetet med att skapa Sveriges mest hållbara och innovativa bostadsprojekt deltar förutom Riksbyggen även bland andra Göteborg Energi, Chalmers, Göteborg stad, Göteborgs universitet och forskningsinstitutet Rise.

Projektdeltagarna hoppas framför allt att energilagret i Vivahusen ska ge nya kunskaper.

– Många av våra projekt har solceller som en naturlig komponent, men lagring är än så länge ingen naturlig del. Vi vill följa projektet och möjligen testa andra batterier på sikt. Det är ett stort lärande och inspiration, säger Anders Johansson.

Volvo har i dag 4 000 elektrifierade fordon på marknaden. En del är helelektrifierade medan andra är hybrider. Nu håller företaget på att undersöka olika typer av återanvändning av batterierna. Därför är Volvo främst intresserat av att lära sig om hur begagnade batterier presterar i andra applikationer, samt vilka batterityper som kan matchas med vilka nya användningsområden.

– Man kan tänka sig ups:er, reservkraftsanläggningar, som använder begagnade batterier, till exempel på sjukhus, säger Ylva Olofsson.

"Vi är först i Sverige och förmodligen i Europa"

Hembatterier finns redan på marknaden och i en del fall kan de även bestå av begagnade fordonsbatterier. Men projektgruppen bakom energilagret i Vivahusen tror sig vara först med att återanvända bussbatterier i en bostadsfastighet i så här stor skala.

– Vi är ganska säkra på att vi är först i Sverige och förmodligen i Europa med den här applikationen, säger Ylva Olofsson.

Energilager kommer sannolikt att spela en viktigare roll i framtiden när omställningen till förnybar elproduktion innebär att väderberoende energikällor blir mer dominerande. Projektdeltagarna tror därför på goda möjligheter framöver för att återanvända begagnade fordonsbatterier på liknande sätt som i Vivahusen.

– Det är faktiskt jätteviktigt ur resurs- och miljösynpunkt. Har vi kapacitet kvar i batteriet ska vi försöka använda det en gång till, säger Ylva Olofsson.

Resultat från forskning

Formellt heter byggprojektet Brf Viva.

Det är resultatet av forsknings- och utvecklingsprojektet Positive Footprint Housing, som involverar bland andra Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborg stad, Göteborgs universitet och Göteborg Energi.

Energilagret har byggts med stöd från EU-projektet Iris Smart Cities.

Batterierna lagrar 200 kWh

Energilagret består av 14 begagnade elbussbatterier från linje 55 av typen litiumjon.

Batterierna kan laddas av el från solcellerna på taket eller från det omgivande elnätet.

Energilagret används till att kapa fastighetens effekttoppar. Den egenproducerade solelen kan användas, lagras eller säljas beroende på vad som är mest fördelaktigt för tillfället.

Energilagret om 200 kWh innebär att endast fyra procent av den egenproducerade solelen behöver säljas, jämfört med 20 procent utan energilager.

Ett fullt energilager räcker till att ladda ungefär 4,5 elbilar (à 40 kWh), 30 elcyklar (à 0,5 kWh) och köra fem tvättmaskiner (à 1 kWh).

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt