Vilken av Sveriges storstäder blir smartast?

Sveriges tre största städer vill alla bli smarta – men på lite olika sätt. Gemensamt är att mjuka i stället för hårda värden nu tycks stå i fokus.

Det finns stora förhoppningar på vad digitalisering av städer kan erbjuda. Alltmer av samhällets funktioner kopplas upp, och när data delas mellan dem kan det skapa helt nya möjligheter.

Trafikstyrning för att minska köer är det kanske tydligaste exemplet. Energistyrning mellan olika fastigheter beroende på om de genererar eller har behov av värme är ett annat.

Läs mer: Expert: Måste förstå vad man ska mäta – och varför

Regeringen driver sedan 2016 frågan genom en samverkansgrupp bestående av representanter från politik, akademi och näringsliv. Den fokuserar bland annat på öppna data, digital planprocess och smarta gator. Men hur ser det ut i Sveriges tre största städer?

Stockholm har aggressivast inställning. Målsättningen är inte bara att bli Sveriges smartaste stad 2040 – utan världens.

– Det är en vision och den ska därför ligga långt in i framtiden. Vi kommer att ha kortare etappmål. Men visionen är också själva resan. Jag tänker att vi aldrig kommer att gå i mål. Det handlar mer om att ha ett visst mindset, säger Johanna Engman, it-direktör på Stockholms stad.

Hon inspireras av Amsterdams och delvis Helsingfors förmågor att redan i dag dra nytta av stora datamängder, av Singapores mångsidighet, av Dubais trafikstyrning och av New Yorks kommunikation med sina medborgare.

– Man måste hitta vilka städer som är duktiga på vilka områden. Jag tror på att kopiera goda exempel så mycket som möjligt, säger hon.

Johanna Engman tycker att begreppet ”smarta städer” delvis har ändrat betydelse, från att avse fysiska saker som trafik, luft och vatten till mjukare värden.

– En smart stad gör det enklare att vara invånare och stödjer dem som har störst behov. Det är där vi ser att digitaliseringen hjälper mest.

Hon nämner möjligheten för till exempel en äldre person med rörelsehinder att beställa hem matvaror via nätet och få dem hemburna och uppackade av hemtjänstpersonal.

– För den som inte kan gå till affären ger det ett större värde när man kan se hela utbudet. Och när vi får tillräcklig kvalitet på de självkörande bilarna ger det helt andra möjligheter för människor som inte kan transportera sig själva, säger Johanna Engman.

Sveriges tredje största stad, Malmö, har genom projektet Digitala Malmö försökt att bena ut hur man ska dra nytta av digitaliseringen för att förnya samhällsservicen.

Robert Lann, it-arkitekt i projektet, berättar att arbetet främst har kokat ner till hur informationsflödet ser ut genom och mellan de olika organisationerna.

– Vi har ägnat mycket tid åt att hitta rätt samarbetsformer. Hur gör vi för att undvika silos (där respektive organisation arbetar på sitt eget sätt, reds anm)? Jag är inte säker på att vi har knäckt nöten ännu, säger han.

Robert Lann tycker liksom Johanna Engman att det är lätt att fastna vid att fokusera på fysiska platser – sophämtning, smarta parkeringar och trafikflöden. Men enskilda satsningar behöver samordnas mer.

– Där har vi en massa initiativ. De är inte alltid koordinerade.

På frågan vad som är den smarta stadens största hinder nämner han flera saker, bland annat juridiken med fokus på avtal och vem som äger informationen. Men också att kommunen gärna hamnar i en bekväm position gentemot leverantörerna av färdiga systemlösningar.

– Det skapar inlåsningseffekter. Vi vill ha öppna system med öppna gränssnitt och standardiserade dataformat. Vi måste inte äga datan men vi vill ha rådighet över den. Där gäller det att ta matchen med systemleverantörerna så att också de förändrar sin affärsmodell, säger Robert Lann.

I Göteborg finns flera satsningar på smarta städer, men kommunens digitaliseringschef Ante Baric framhäver att man har en annan utgångspunkt. Siktet är inställt på att uppnå FN:s klimatmål, och då blir en smartare stad ett steg i rätt riktning.

– En smart stad är inget självändamål, den ska vara smart för medborgarna och hållbar. Det är ingenting du ska behöva fundera över, säger Ante Baric.

Ett av de första stora stegen är att skapa en digital kopia av hela staden, en så kallad digital tvilling, till Göteborgs 400-årsjublieum 2021.

– Där kan vi simulera stadsbyggnad och olika åtgärder och låta medborgarna tycka till. Då behöver vi inte bygga staden för att senare upptäcka något som inte fungerar, säger han.

En av de andra stora satsningarna är EU-projektet Iris där Göteborg, Nice och Utrecht ska bli tre förebilder för utvecklingen av framtidens hållbara och smarta städer.

I Göteborg kretsar projektet kring stadsdelen Johanneberg och Chalmers campus i samma område. Det görs flera satsningar framför allt inom nya energilösningar, bättre kollektivtrafik och medborgarengagemang.

Det nybyggda bostadskvarteret Viva, där de första inflyttningarna sker i höst, är en knutpunkt. Här undersöker man både smarta energilösningar där uttjänta bussbatterier från elbussarna i Göteborg kan lagra energi, hur huskropparna kan lagra värme och kyla, och privata parkeringsplatser har slopats till förmån för bland annat en elbils- och elcykelpool.

En annan viktig del av projektet är en gemensam plattform där städer kan utbyta data, främst kring byggnationer och stadsplanering.

– På sikt ska man ge privata aktörer åtkomst till viss data för att kunna skapa nya smarta tjänster för smarta städer som kan gynna medborgarna och leda till att fler startar företag, säger Eva Pavic som är projektkoordinator för Iris i Göteborg.

Rangordning av smarta städer

Ingen tycks ännu vara överens om en definition av vad som är en smart stad. Det finns dock ett antal initiativ för att rangordna städerna. Här är några:

Parkeringsföretaget Easy Park väger i sitt Smart Cities Index ihop 20 faktorer till ett betyg mellan 0 och 10. Överlägsen vinnare 2017 var Köpenhamn (8,24) följt av Singapore (7,83) och Stockholm (7,82). Övriga svenska städer på topp 100: Göteborg (7,23), Västerås (6,95), Helsingborg (6,64).

Trendanalysföretaget The Future Today listade i mars världens 29 smartaste städer 2018. Så väl Stockholm som Göteborg fanns med på listan. Kvällstidningen GT basunerade stolt ut att Göteborg var smartare än Stockholm – men missade det faktum att städerna endast var listade i bokstavsordning.

På trendanalysföretaget Juniper Researchs rankning Global Smart City Performance Index för 2017 fanns inga svenska städer med på topp 20. Toppade gjorde Singapore, London och New York.

Johan Kristensson

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt