Utmaningen: Hur ska elnäten räcka till för hela Sverige?

2020-08-18 06:00  

Det är trångt i elnäten, både runt storstäderna och mellan olika landsändar. Här är sju artiklar om Sveriges kapacitetsutmaning – med några lösningar.

Elnäten kring storstäderna räcker inte till

Svenska kraftnät tvingas säga nej när industrier och företag vill öka sin elanvändning. Värst är det i Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö.

I dag bedömer Svenska kraftnät att kapacitetsbrist råder i Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö.

– Runt de storstäderna har vi nått taket i dag, säger Tobias Edfast, som jobbar med nätutveckling på Svenska kraftnät.

Här är artikeln om trängseln i det svenska stamnätet.

Instrument för att mäta temperatur och nedhäng har monterats på en ledning i norra Stockholm. Foto: Svenska kraftnät

Svenska kraftnäts nya grepp ger näten mer kapacitet

Storstäderna behöver mer effekt, men det tar lång tid att bygga nya elledningar. För att snabbt lösa problemet testar Svenska kraftnät därför två nya grepp: högtemperaturlinor och dynamisk ledningskapacitet.

Det kan ta upp till tio år – ibland längre – att bygga nya elledningar. För att ändå snabbt kunna möta önskemål om ökat effektuttag i storstäderna ska stamnätsägaren Svenska kraftnät i pilotprojekt använda sig av två tekniker som är nya för det svenska stamnätet.

Läs artikeln om högtemperaturlinor och dynamisk ledningskapacitet här.

Ställverk. I Uppsala slår de största kommunala elanvändarna i taket 160 timmar per år – framför allt vid kallt väder. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

”Effektbehovet är den stora utmaningen”

När ett företag i Uppsala ville öka sin elanvändning fick regionnätsägaren nej till att öka effektuttaget från stamnätet. Det blev startskottet för kommunens jakt på att minska sitt effektbehov.

Tidigare hade kommunen fokuserat på effektiviseringar för att minska sin energianvändning. Nu blev det i stället ett skifte mot ett minskat effektbehov.

– Vi ser att effektbehovet är den stora utmaningen. I nuläget är effekttillgången ganska begränsande för utvecklingen här lokalt och i hela Mälardalen, säger Kristina Starborg, huvudansvarig för effektprojektet på kommunen.

De 34 största elanvändarna i den kommunala verksamheten behöver i dag tillsammans ungefär 9 MW under effekttopparna. En analys som kommunen har låtit göra visar att det borde gå att få ner topparna med ungefär 1 MW. Men då krävs energilager och aktiv styrning av elanvändning.

Läs artikeln om Uppsalas jakt på minskat effektbehov här.

Ett nytt parkeringsgarage som byggs i Uppsala utformas för att belastningen på elnätet ska bli så låg som möjligt.Foto: Tengbom

Nytt parkeringsgarage laddar elbilar – men ökar inte stadens effektbehov

Ett nytt parkeringshus i Uppsala ska förses med solceller, batterier och superkondensatorer. Syftet är att kunna erbjuda elbilsladdning utan att öka effektbehovet från stamnätet.

För att inte förvärra problemet med effektbrist i Uppsala ska parkeringshuset utrustas med solceller på taket och energilager i form av batterier och superkondensatorer.

– Vi vill kunna tillhandahålla laddning även under effekttopparna. Därför har vi börjat se oss omkring för att avgöra hur vi kan bidra i arbetet med att minska behovet från stamnätet. Så vi ser på hur vi kan producera ström med hjälp av solceller och lagra energin i batterier, eftersom vi gör bedömningen att solelsproduktionen är som störst när bilarna troligen inte är där, berättar Gustav Törnquist, bygg- och fastighetschef på Uppsala Parkering.

Här kan du läsa artikeln om parkeringshuset i Uppsala.

Ellevios elnät på Ekerö. Foto: Mikael Silkeberg

Trångt i elnäten – Ellevio och Vattenfall ber kunderna om hjälp

Det är ont om överföringskapacitet i elnäten på flera håll i landet. I Stockholm testar därför Ellevio och Vattenfall ett nytt grepp – de ber kunderna att flytta sin elanvändning.

Tanken är dels att få information om möjliga tekniska lösningar för att styra elanvändning och dels att få kontakt med kunder som vill minska eller flytta sin elanvändning. Främst handlar det om större elkunder, till exempel företag eller organisationer.

– Något liknande har inte gjorts i stor skala i Sverige tidigare vad vi vet. Så vilka förslag på lösningar som kommer att komma in vet vi inte, säger Bengt Johansson, affärsutvecklare på Ellevio.

Läs artikeln om Ellevio och Vattenfalls ny grepp här.

Omriktarstationen Hurva i Hörby kommun. Här ska omvandlingen ske mellan likström och växelström. Foto: Svenska Kraftnät

Bakslaget: 570 skarvar i miljardlänken måste bytas ut

Jätteprojektet Sydvästlänken ska minska risken för elunderskott i södra Sverige. Nu har den problemfyllda satsningen drabbats av nya fel. Tidigast 5,5 år efter utsatt tid kan länken vara i drift.

Sjumiljardersprojektet Sydvästlänken är den största stamnätsinvesteringen någonsin. Syftet är att öka överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige med upp till 25 procent.

Men projektet har kantats av problem. Särskilt svårt har det varit att få delen med högspänd likström att fungera. Ny Teknik har skrivit flera artiklar om svårigheterna, som har lett till upprepade förseningar.

Under sommaren 2019 provkördes den ena av de två likströmslänkarna, men då inträffade flera skarvfel i markkabeln. Därför har stamnätsägaren Svenska kraftnät beslutat att alla 570 skarvar på likströmslänkarna ska bytas ut. Kabelleverantören ABB ansvarar för att arbetet blir gjort.

Läs artikeln om Sydvästlänken här.

Markkabeln har legat på plats sedan 2015. Foto: Svenska Kraftnät

Professor om Sydvästlänken: ”Pinsamt att ingen förutsåg problemet”

Bristerna i stamnätets jätteprojekt Sydvästlänken får experter att ifrågasätta kunskapsnivån inom Elkraftssverige.

Math Bollen, professor i elkraftsteknik vid Luleå tekniska universitet, reagerar på att bristerna i skarvarna inte upptäcktes innan kablarna lades plats.

– Det är pinsamt att ingen förutsåg problemet. Någonstans borde det ha funnits kunskap i Elkraftssverige som talade för att skarvarna borde göras om. Uppenbarligen har kunskapen inte funnits på rätt ställe. Vi på högskolor och universitet får ta ett visst ansvar för att kunskap inte kommer ut, säger han.

Här är artikeln om vad flera forskare säger om de stora problemen med Sydvästlänken.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt