Test: Teknik från Titanics tid får Airtag att kännas som magi

2021-05-13 07:00  
Airtag används med fördel tillsammans med ett band eller en nyckelring. Foto: Peter Ottsjö

Apples Airtag är inte den första sakletarknappen på marknaden. Men med den speciella ultra wideband-tekniken och med ett världsomspännande nät av bluetooth-enheter känns den riktigt användbar, skriver Ny Tekniks Peter Ottsjö.

Texten är uppdaterad.

En notis trillar ner från skärmens överkant. Min hemnyckel sågs senast omkring 600 meter från min bostad. Det är ingen människa som hittat den, utan en Iphone, vars ägare inte har en aning om något av det här. Men på ägarens enhet är en bluetoothkrets aktiverad och en förbindelse har upprättats mellan den och min nyckel. Eller rättare sagt den Airtag som är fäst på nyckelringen. 

Airtag är Apples första helt nya produkt sedan smarta högtalaren Homepod, och kan beskrivas som en sakletarknapp. Man kan förvara den i exempelvis en ryggsäck eller – vilket kostar extra – fästa den på allehanda tillbehör, som nyckelringar och snören. 

Airtag mäter 31,9 millimeter i diameter, har en tjocklek på 8 millimeter och väger blott 11 gram. Det vita plasthöljet ger den ett lekfullt utseende. Den påminner om en kapsyl eller om en pin som man fäster på jackan. Det senare kan vara en lämplig liknelse på så sätt att man vid köp kan få sin sakletarknapp graverad.

Airtag sedd från undersidan. Foto: Peter Ottsjö

Vänd åt andra hållet, med sin underdel i rostfritt stål, är det enklare att se att det här är en Apple-produkt, och inte bara för den centrerade äpplelogotypen. Jämfört med konkurrenter som Tile känns Airtag något dyrare, något mer exklusiv, och därmed helt on-brand. 

Några fler specifikationer? Jo, knappen är IP67-klassad vilket betyder att du kan sänka ner den i en meter djupt vatten i upp till 30 minuter utan att den ska ta skada. Den drivs av ett vanligt knappcellsbatteri (CR2032) som, ovanligt nog för att vara Apple, är utbytbart. Batteriet sägs räcka i ett år (och dess status är enkel att följa med Ios-appen Hitta).

Läs mer: Glöm 5g – 6g blir starten för en helt ny värld

En sak som verkligen inte är uppenbar vid en första anblick är att det vita höljet är ett högtalarelement under vilket en magnet driven av en röstspole tar upp mycket av innandömet. Prylobudktionssajten Ifixits teori är att Apple helt enkelt inte stod ut med ljudet från de billigare och enklare högtalare som finns på marknaden. Så en Airtag kvittrar vackert ut sin position och så länge man är någorlunda nära – och det inte är alltför bullrigt i övrigt – så är det inga problem att lokalisera den med öronen.

Har koll på väskan. Foto: Peter Ottsjö

Ett mer uppseendeväckande sätt att spåra en Airtag är med den säregna radioteknik som kallas ultra wideband (uwb). Rent fysikaliskt är det förstås inget avvikande med den, men den skiljer sig åt från de frekvens-, amplitud- och effektmodulerade sinusvågor vi brukar associera med mobilkommunikation.

Nanosekundspulser

Som namnet skvallrar om skickas en rejält bredbandig puls – vanligtvis 500 MHz, men det kan röra sig om så mycket som 1,3 GHz – i snabba, korta, stötar. Med kort avses i det här fallet pulser som varar i under 2 nanosekunder. Bredbandigheten och kortvarigheten hänger ihop: fysikens lagar stipulerar att tid och frekvens är vinkelräta mot varandra, där en oändligt kort tidspulssignal ger en oändligt stor bandbredd, och vice versa.

Ultra wideband har också tack vare detta en mycket låg spektraltäthet, under 1 milliwatt, så även om den skulle överlappa med smalbandiga tillämpningar stör den inte annan kommunikation. 

Genom att exempelvis skicka pulserna i tidsbestämda mönster kan uwb användas som informationsbärare och är ganska potent i det avseendet, med riktigt höga datatakter på korta avstånd. Men Apple är i det här fallet mest intresserade av en annan uwb-egenskap: extremt precis spårning. Ultra wideband använder flygtiden (time-of-flight) mellan sändare och mottagare för att ner på centimeternivå kunna avståndsbestämma något, som till exempel en Airtag.

Bara ungefärligt med bluetooth

Via appen Hitta går det att testa det här i praktiken. På skärmen visas en pil i riktning mot spårbrickan och byter jag position anpassar sig pilen i vad som förefaller vara realtid. Med flygtid som mätmetod kan uwb-utrustade enheter ta reda på mer eller mindre exakt var ett föremål befinner sig. Så när jag är precis intill min Airtag visas meddelandet ”här” i Hitta-appen på telefonen. Det är bara fysik, och inte magi, men det känns nästan mer som det senare.

Med bluetooth – som ju förlitar sig på signalstyrka – får man aldrig mer än ett ungefär.

Brickan vid namn Airtag kan fästas på exempelvis en väska. Om den sedan tappas bort går det att hitta den via telefonen. Foto: Apple

Fördelarna med ultra wideband har varit kända i många årtionden men tekniken har aldrig riktigt fått det fotfäste som den nog förtjänar. När nu både Apple, Samsung och andra gjort rum åt uwb i sina kommersiella produkter tror många att ett genombrott står för dörren. Ultra wideband har utöver sin förmåga till spårning av föremål potential att ersätta nycklar och passerkort (en extra bonus här är att tekniken gör det extremt svårt att genomföra ”mannen-i-mitten”-attacker). Vidare bedöms uwb få betydelse för exempelvis geobaserade tjänster (som att reservera säten på teatern, eller augmented reality-upplevelser). 

På ett sätt är det en cirkel som sluts. Det var James Maxwell som formulerade de första teorierna om elektromagnetisk strålning, det var Heinrich Hertz som med experiment gav Maxwell rätt, och det var Guglielmo Marconi som stod på dessa båda giganters axlar när han uppfann den första radiosändaren. Marconis så kallade gnistsändare har många paralleller med dagens ultra wideband-teknik.

Läs mer: Tack för isvägarna – men se upp för isberg 

Efter att Titanic kolliderat med ett isberg strax före midnatt den 14 april 1912 var det en gnistsändare som användes för att skicka en nödsignal. Efter att mina nycklar hamnat under soffdynan kan den U1-krets som är inbakad i min Iphone med liknande teknik leta rätt på dem. 

U1-kretsen sitter i Iphone 11- och 12-familjerna så någon av senare års modeller krävs alltså för precisionsspårning. Har man en annan modell så är det bara bluetooth som gäller, men det kräver att enheten har stöd för Ios 14.5.

Enormt Apple-nätverk

Bluetooth är dock en omistlig del av Airtag-funktionaliteten. Med hundratals miljoner Iphone-, Ipad- och Mac-enheter i omlopp har Apple byggt ett världsomspännande Hitta-nätverk. Så länge bluetooth är aktiverat kan var och en av Apples enheter bistå med information om var ett Hitta-anslutet föremål är beläget. Det var så jag fick reda på att min nyckel (i ett högst kontrollerat test, ska sägas) befann sig på en gata en dryg halvkilometer bort. Eftersom jag bor i glesbygd tog det en stund för någon med en Ios-enhet att fånga upp signalen, men i tätbefolkade områden finns det nog fog för att hoppas på ett snabbt förlopp.

Läs mer: Storbråket där Apple kan få bita i det sura äpplet

Kommunikationen mellan min enhet, min Airtag, de enheter som assisterat med att hitta min sakletarknapp i det vilda och Hitta-nätverket är anonym och krypterad från ändpunkt till ändpunkt. Jag vet inte, Apple vet inte och andra Hitta-anslutna användare vet inte vilken eller vilka Apple-enheter som pingats av en Airtag. Min telefon skulle kunna användas för att spåra någon annans knapp utan att jag någonsin får någon kännedom om det. Apple uppger också att företaget använder roterande krypterade bluetooth-nycklar för att minska risken för att en illvillig aktör försöker spåra en Airtag över tid och från plats till plats.

Apple har inte lyckats bygga bort riskerna

Dessvärre finns det fortfarande risker, som dessutom kan drabba vem som helst. Det vore till exempel ganska enkelt att smyga ner en Airtag bland en annan persons tillhörigheter. Absurt nog måste den drabbade ha en Iphone med senaste operativsystemet (Ios 14.5) för att få ett någotsånär adekvat skydd mot sådana angrepp. Då kommer användaren inom några timmar att få en notis på telefonen om att någons Airtag hamnat bland ägodelarna.  

För alla andra står ett betydligt sämre skydd till buds: efter tre dagar kommer Airtag-brickan att meddela sin närvaro med hjälp av högtalaren. Det är en avvägning som knappast kan ha varit enkel att landa i (och som kan komma att ändras), eftersom det finns gott om situationer där en snävare tidsgräns skulle kunna ge en hel del onödiga falsklarm.

Läs mer: Svensken hittade säkerhetsbrist i Mac OS: ”Allvarligt av flera skäl”

Samtidigt är det angeläget att tillverkarna av smarttelefoner och dess operativsystem kommer överens om en gemensam standard där risken minimeras oavsett vilket märke man har på telefonen. För en förövare räcker tre dagar väldigt långt. 

För egen del känns dock Airtag som ett viktigt komplement i Apples ekosystem. I vårt hem är vi notoriskt dåliga på att hålla ordning på nycklar, så att hela tiden kunna spåra dem med en Airtag är inte en dag för tidigt. Samtidigt är den stora stjärnan här ultra wideband, som ju kan komma att ersätta nycklar helt och hållet. Förhoppningsvis kan tekniken, med draghjälp från sådana som Apple och Samsung, realisera den potential och ge de tillämpningar som annan radioteknik inte riktigt kan erbjuda.

Uppdatering 4 juni 2021: Som noterat i vårt test kan en Airtag spela upp ljud om den varit separerad från dess ägare i tre dagar, vilket jag hade invändningar mot. Med en nära förestående Airtag-uppdatering, rapporterar Cnet, kommer tidsspannet att ändras från tre dagar till mellan 8 och 24 timmar. Det är oklart när i det spannet en Airtag kommer att börja ljuda (och varför det är så stort), men det ger en potentiell förövare något mindre tid att agera.

Dessutom sägs en app för Android-användare vara på gång, för att ge dem verktyg att minska risken för att bli spårade.

Det eliminerar inte riskerna som jag tar upp i testet, men det är ett litet steg i rätt riktning.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt