Svenskt inträde i Nato – vad blir kostnaden?

2022-05-17 11:36  

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att medföra krav på investeringar i form av rustade hamnar, flygfält och nya förråd. ”Det springer lätt i väg några hundra miljoner”, säger en expert.

Sveriges inträde i militäralliansen Nato närmar sig med stormsteg. Men vad notan kommer att landa på är oklart, enligt Krister Pallin, forskningsledare på Foi, Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det finns ingen samlad bild av kostnaden, säger han.

En del av kostnaden är dock känd. Till exempel förväntas Sverige bidra med ett par hundra personer som ska tjänstgöra i Natos politiska och militära strukturer. Dessutom ska Sverige varje år betala omkring 600 miljoner kronor till Natos gemensamma budget.

Norska Nato-soldater på plats i militäralliansens multinationella stridsgrupp i Litauen. Arkivbild. Foto: Lise Åserud/NTB/TT

Väl känt är också önskemålet att Natos medlemmar ska lägga två procent av sin BNP på försvaret. Sverige har som ambition att nå den nivån 2028 efter att i flera år ha legat på runt en procent.

– Men ingen har haft uppgiften att ta reda på den totala kostnaden för ett Nato-medlemskap. Frågan om vilken infrastruktur som kommer att krävas är en av de större posterna. Det springer lätt iväg några hundra miljoner utspritt över ett antal år, säger Krister Pallin.

Troliga investeringar i flygbaser och hamnar

Om Sverige går med i försvarsalliansen ska Sverige och Nato göra en gemensam försvarsplanering. Det handlar bland annat om att kartlägga vilken typ av styrkor som skulle lämpa sig att sätta in vid olika tillfällen.

Eftersom den gemensamma försvarsplaneringen ännu inte är gjord är mycket därför oklart.

– När ett land blir medlem så beror investeringarna ganska mycket på vad man väljer att komma överens om vad gäller ambition och roller för egna och andras styrkor i planeringen, säger Krister Pallin.

Statsminister Magdalena Andersson meddelar att Socialdemokraterna har svängt och nu säger ja till Nato. Arkivbild. Foto: Fredrik Persson/TT

Vissa Natomedlemmar tillåter att styrkor från andra länder placeras på deras territorium även i fredstid. Men Sverige kommer troligen inte att tillåta permanenta baser eftersom det är Socialdemokraternas hållning.

Däremot är det troligt att investeringar krävs för att Sverige ska kunna ta emot militärt stöd i händelse av angrepp eller spänt läge.

– Det skulle kunna handla om att förbereda hamnar och flygbaser för att förbättra möjligheterna att transportera, försörja och skydda utländska förband som kommer till Sverige. Och om vi skulle vilja ha förhandslagring av material från andra länder skulle det kräva investeringar i förråd och annat. Potentiellt sett kan det bli ganska omfattande, säger Krister Pallin.

Sverige i ett värdlandsavtal med Nato sedan 2016

De platser där utländska förband eller utländskt material placeras kan också behöva förstärkt skydd. Kanske i form av svenska förband.

Vilka investeringar som kommer att krävas blir i praktiken en förhandlingsfråga mellan Nato och Sverige, menar Krister Pallin. Han exemplifierar med Polen, som har varit angeläget om att USA ska basera fler trupper i landet, och har erbjudit sig att betala för en del av det som amerikanerna ska använda.

Här finns de 30 medlemsländerna i militäralliansen Nato. Foto: Anders Humlebo

Sedan 2016 har Sverige ett värdlandsavtal med Nato. Det är ett avtal som förtydligar Sveriges roll om Nato bistår med stöd i kris eller krig.

– Där beskrivs en del som behövs. Men långt ifrån allt där är klarlagt och åtgärdat. Resurserna är inte skapade, säger Krister Pallin.

Redan innan ett svenskt Natomedlemskap blev aktuellt var det känt att Nato kan vilja använda svenska flygbaser i händelse av ett spänt utrikespolitiskt läge. Nato-ländernas stridskrafter är normalt baserade längre västerut. Om utländska flygförband kan utgå från svenska flygbaser ger det en kortare flygväg vid insatser österut.

– Det har man tänkt en del på, men alla åtgärder som inkluderar skydd, bevakning och försörjning av utländska flygförband på våra flygbaser är inte ordnade, säger Krister Pallin.

Östersund kan rustas upp

Särskilt Östersund skulle kunna vara aktuellt att rusta upp, tror Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I Östersund var Jämtlands flygflottilj baserad fram till 2004 och orten ligger strategiskt till i ett scenario där Finland angrips av Ryssland.

– Östersund ligger skyddat från ryskt luftvärn, medan många av de finska krafterna kan angripas direkt av ryska krafter. I ett inledande skede skulle det finska luftvapnet kunna lyfta till Östersund, säger Jacob Westberg.

Arkivbild från 2015 från en rysk militärparad med robotsystemet Iskander. Foto: TT / AP Photo / Alexander Zemlianichenko

I Natodebatten har frågan lyfts ifall Sverige kommer att bli tvunget att förvara kärnvapen på sitt territorium vid ett inträde i alliansen. Krister Pallin tror inte att det kommer att ske.

– Vi kommer troligen inte heller tillåta att någon större mängd trupp baseras här i fredstid. När det gäller förhandslagring av material får vi väl se. Det kan vara så att vi inte tar det beslutet heller utan avvaktar i den frågan, säger han.

Vad får det kosta för att säkerställa att USA kommer?

Norge har varit Natoland sedan 1949 och har försökt att lägga sina försvarsinvesteringar på sådant som stärker både den egna försvarsförmågan och förmågan att ta emot militärt stöd från andra Natomedlemmar.

Men Krister Pallin menar att diskussionen om vad pengarna ska satsas på dyker upp återkommande i Norge.

– I de länder som har varit medlemmar ett tag är det där en stor fråga, hur man på bästa sätt ska använda de tillgängliga medlen. Om man satsar 50 miljarder kronor varje år, hur mycket får det kosta att säkerställa att exempelvis amerikanerna kommer hit, och vad måste vi ta bort av investeringen i den egna förmågan, säger han.

KNM Skjut kör förbi KNM Otto Sverdrup under en Nato-övning i Norge 2018. Foto: Kallestad, Gorm

Sverige har redan samarbetat med Nato och deltagit i militäralliansens övningar sedan slutet av 1990-talet. Därför är en hel del lednings- och kommunikationssystem redan samordnade.

– Men hela jobbet är inte gjort vad gäller teknisk interoperabilitet. Alla delar av Försvarsmakten kan inte prata med utländska förband. Och inom logistik måste samma standarder vara på plats för transportteknik, förnödenhetsförsörjning och sjukvård, med mera. De där kraven kommer att öka, säger Krister Pallin.

Fakta: Här är länderna i Nato

Medlemsländer i Nato: Albanien, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien, Turkiet, Storbritannien, USA.

Europeiska länder som inte är med i Nato: Andorra, Azerbajdzjan, Belarus, Bosnien-Hercegovina, Cypern, Finland, Irland, Kosovo, Malta, Moldavien, Monaco, Ryssland, San Marino, Schweiz, Serbien, Sverige, Ukraina, Österrike (ibland brukar även Armenien räknas in, trots att det geografiskt ligger i Asien).

Fakta: Nato

Nato bildades 1949 och består i dag av 30 medlemsländer.

Senast att ansluta sig var Nordmakedonien (2020), Montenegro (2017), Kroatien (2009) och Albanien (2009).

Militäralliansen äger inga kärnvapen utan det gör medlemsländerna USA, Storbritannien och Frankrike. En utplacering av kärnvapen kräver därför bilaterala avtal.

I dag bedöms cirka 150 bomber vara utplacerade vid baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet. Arrangemanget bygger på att dessa länder tillhandahåller stridsflyg som kan bestyckas med kärnvapen.

Källa: Nato, TT

Linda Nohrstedt

Mer om: Nato Försvaret

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt