Svenska gjuterierna ska bli fossilfria – men hur?

2021-03-05 07:00  

Gjuterier med koks och gasol som leder till koldioxidutsläpp kan snart vara ett minne blott. Om Rise forskningsprojekt lyckas ska den svenska gjuteribranschen bli fossilfri utan att tappa konkurrenskraft.

Tack vare den svenska elmix har den svenska gjuteriindustrin redan det lägsta koldioxidavtrycket i världen, på delad förstaplats med Norge. Men Rise forskningsprojekt som de kallar för ”Greta” (gjutna produkter med resurseffektiv tillverkning och affärsmodeller) siktar på att branschen i förlängningen ska kunna bli helt fossilfri.

I Sverige finns runt 100 gjuterier som tillsammans tillverkar drygt 300 000 ton gjutgods per år. Bland de stora gjuteriägarna finns industribolag som Volvo Powertrain, Scania, SKF och Husqvarna.

Forskningsprojektet drog igång vid årsskiftet. I första steget fokuserar man på hur energiförbrukningen kan minska.

– Kan man ta till vara på exempelvis spillvärme? Det är en stor fråga inom gjuterierna i och med att det är höga temperaturer och stora mängder gods som står och svalnar okontrollerat, säger Åsa Lauenstein, doktor i materialvetenskap och senior forskare på Rise till Ny Teknik.

Åsa Lauenstein, doktor i materialvetenskap och senior forskare på Rise. Foto: Rise

Gjuterierna har fortfarande en del processer som är beroende av koks eller gasol.

– Där är man mycket intresserad vad det skulle innebära med fossilfria alternativ – antingen att gå över till mer elanvändning eller biokoks/biokol, säger Åsa Lauenstein.

Läs mer: H2GS satsning på fossilfritt stål ”blixt från klar himmel” 

Återtillverkning ett nyckelord

Avseende den delen förväntar sig Rise att se resultat redan under projektets tre år. Projektet ska övervaka vad som pågår inom området på andra håll i världen, men också titta på om man kan överföra lösningar från exempelvis stålbranschen eller andra industrier till gjuterierna.

– Sedan kommer vi också att titta på resurseffektivitet mer brett, till exempel på de material som används, hur man hanterar skrot, gjuterisand, bindemedel till gjutformar och sådana saker.

Den sista delen i projektet handlar om hur framtiden för gjutna produkter ser ut, och där är återtillverkning ett viktigt nyckelord.

Åsa Lauenstein konstaterar att Sverige som land ligger mycket bra till i branschen. Sverige exporterar lika mycket gjutgods som importeras, men det som köps in är produkter i enklare legeringar – medan vi exporterar gjutgods med avancerade legeringar och av mycket hög kvalitet.

– Vi ligger i ett högkostnadssegment och det är där vi tävlar på marknaden. Så många av de mindre gjuterierna är världsledande inom sitt segment, även om de inte sysselsätter så många på hemorten.

Läs mer: När kommer spindeltrådens verkliga genombrott? 

Svensk gjuterinäring håller hög klass

Volvo och Scania är i dag de största gjuterierna i Sverige.

– De producerar för eget bruk, och Scania har ju valt att ta hem allt gjutgods och utvidgat gjuteriet kraftigt. De ska göra alla sina motorblock och annat gjutgods i Södertälje, eftersom den svenska gjuterinäringen håller en sådan hög klass, säger Åsa Lauenstein.

Projektet finansieras av Svenska Gjuteriföreningen och det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

John Edgren

Mer om: Gjuteri

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt