SSM: Slutförvarets kapslar korroderar ”i linje med tidigare kunskap”

2021-03-11 15:15  

Resultaten från det simulerade slutförvaret för kärnavfall, de så kallade LOT-försöken, är i linje med vad som kan förväntas. Det anser Strålsäkerhetsmyndigheten.

Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, har genomfört ett 20-årigt försök som ska simulera slutförvaret för använt kärnbränsle. Flera testpaket med kopparkapslar och bentonitlera, mini-versioner av den föreslagna metoden för det riktiga slutförvaret, stoppades ned på 450 meters djup vid Oskarshamn.

Hösten 2019 plockades två testpaket upp och undersöktes. SKB har studerat förekomst av korrosion på koppar och arbetar även med en analys av hur bentonitleran har påverkats.

Nu är Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, klar med sin granskning av SKB:s korrosionsanalys. Myndigheten anser att resultaten är i linje med vad som kan förväntas baserat på etablerad kunskap kring korrosionsprocesser för koppar i slutförvarsmiljön.

Paketen är ett slags miniversioner av det riktiga slutförvaret och har legat på 450 meters djup i Oskarshamn i 20 år. Foto: SKB

Resultaten skiljer sig inte heller från andra vetenskapliga studier och experiment som myndigheten tidigare har vägt in sin granskning av SKB:s förslag till slutförvar, skriver SSM i ett pressmeddelande.

– Resultaten av granskningen är i linje med etablerad kunskap kring korrosionsprocesser för koppar i den slutförvarsmiljö som skulle råda tiden direkt efter slutlig förslutning, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på SSM, i pressmeddelandet.

I januari 2018 tillstyrkte myndigheten SKB:s ansökningar om att få bygga ett slutförvar i Forsmark och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. Granskningen av LOT-försöket förändrar inte myndighetens inställning.

Små bitar av koppar hade placerats i bentonitleran. Foto: Daniel Svensson

Betydligt mer kritiska till LOT-försökets resultat är de två korrosionsforskarna från KTH, Peter Szakálos och Christofer Leygraf. De anser att metoden som SKB har använt för att mäta korrosion var alltför indirekt och grov.

Dessutom har Leygraf och Szakálos påtalat att SKT inte har gjort metallografiska undersökningar av de varmaste delarna av kopparrören, som misstänks ha blivit mest angripna av korrosion. Det har även miljörörelsen kritiserat.

”De har inte gjort några lyckade försök”

KTH-forskarna drar slutsatsen att LOT-försöken visar att korrosionshastigheten hos koppar i svenskt grundvatten är ”katastrofal” för den slutförvarsmetod som SKB planerar att använda.

– Det finns väldigt mycket data som visar att koppar korroderar betydligt mer under de omständigheterna än vad SKB anger. Och om man tittar på de prototypförsök som SKB har gjort så har korrosionen alltid varit 100 till 1 000 gånger högre än vad som anges av modellen för slutförvar. De har inte gjort några lyckade försök där korrosionen har kommit ner till de låga nivåer de pratar om, säger Peter Szakálos till TT.

Slutförvaret för använt kärnbränsle planeras i Forsmark, Östhammars kommun. Foto: Lasse Modin

Bo Strömberg, korrosionsexpert på Strålsäkerhetsmyndigheten, menar dock att det är en feltolkning. Den korrosion som sker den allra första tiden är inte representativ för hur det sedan kommer att vara i flera årtusenden, menar han. Det beror bland annat på att det alltid följer med lite syre ned i underjorden då experimentkapslarna sänks ned, samt att den buffert av lera som ska skydda kopparkapslarna inte hunnit mättas av vatten och bli tillräckligt tät.

– De här försöken täcker ju självklart inte hela den tidsskala som måste beaktas i säkerhetsanalysen, utan täcker bara ett inledande skede, säger Bo Strömberg till TT.

Anser Strålsäkerhetsmyndigheten att frågan om kopparens beständighet under de här omständigheterna är färdigutredd?

– Man kan ju aldrig säga att nu är det färdigforskat för all framtid, men jag skulle säga att det är en grundligt utredd fråga, säger Bo Strömberg till TT.

Beslutet om slutförvaret ska byggas i Forsmark eller inte ligger på regeringens bord, men hittills har inte någon tidsplan presenterats. Regeringen har pressats både från riksdagsutskott och från kärnkraftsindustrin på frågan om när ett beslut kan väntas.

Det svenska kärnavfallet ska placeras i kapslar av gjutjärn (till höger) och koppar (till vänster). Foto: Anna Orring

Vattenfallchefen Torbjörn Wahlborg, som även är styrelseordförande för SKB, varnade i en intervju med Dagens Nyheter i februari i år för att mellanlagret för kärnavfall i Oskarshamn börjar bli fullt. Han sa då att regeringen behöver fatta beslut om slutförvaret senast i sommar, annars kan kärnkraftsdriften hotas till 2024.

Det var något som miljörörelsen reagerade kraftigt på. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kallade Torbjörn Wahlborgs utspel för utpressning mot regeringen och påtalade att det även finns plats för lagring av använt kärnbränsle även vid reaktorerna.

Vägen mot ett slutförvar

2011 ansökte SKB om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark.

2017 hölls miljöprövning i Mark- och miljödomstolen i Nacka.

2018 meddelade Strålsäkerhetsmyndigheten sin bedömning att SKB har förutsättningar för att uppfylla kärnteknikens krav på en strålsäker slutförvaring.

Samma dag 2018 meddelade Mark- och miljödomstolen sin bedömning om osäkerheter kring hur mycket kopparkapslarna kan korrodera.

2019 kompletterade SKB sitt underlag.

2020 sa Östhammar ja till slutförvaret.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt