Solceller på väggarna – då ska han nästan helt slippa köpa el

2022-11-03 11:13  

Bara i november och december räknar Carsten Hjelde med att familjens nya hus kommer att behöva el från nätet. Fasaden får vertikala solceller, åt alla väderstreck – men inga på taket.

På en höjd mellan Kolsåstoppen och Oslofjorden, i Høvik väster om Oslo, ligger en grå villa från 1920-talet. Flagnande färg och ett fönster med sprickor vittnar om något eftersatt underhåll. På östsidan har någon målat blå moln på väggpanelen.

– Mina döttrar blev uttråkade under pandemin, förklarar husägaren Carsten Hjelde.

– Men jag tycker det blev fint.

54-åringen berättar att han och familjen länge övervägde att behålla det gamla huset. Efter att ha gått igenom allt som behövde bytas ut kom de fram till att bara stommen skulle återstå om de skulle renovera ordentligt. Därför bestämde de sig för att riva och bygga nytt i stället.

– Det finns inte ens någon isolering i väggarna, bortsett från lite i den påbyggda delen, säger han och pekar på ett utbyggt vardagsrum på den sida av huset som har utsikt mot fjorden.

Läs mer: ”Förståeligt om folk är desperata – men gå inte på el-bluffarna” 

Inne i vardagsrummet står en värmepump och kippar efter andan. Hjelde påstår att den värmer upp hela huset alldeles själv. Samtliga element har kastats ut. Ändå kommer elkostnaderna minskas till en bråkdel när det nya huset står färdigt. Kanske kommer de klara sig med tio procent av det uppvärmningsbehov de har i dag.

– Bara under begränsade perioder kommer vi behöva köpa el från nätet, under sommaren kan vi sälja desto mer av överskottsproduktionen från solcellerna. I praktiken kan vi nog klara oss genom vintern även om strömmen går. Det blir ett varmt hus, säger Hjelde, som inte vill ha någon kamin eller rökrör i det nya huset.

Producerar för lite ström november december

Bara under de mörkaste månaderna, november och december, kommer solcellerna att producera för lite ström för att täcka den egna förbrukningen. Då kommer inte heller vattnet i geobrunnarna att vara så varmt längre.

– Huset ska isoleras med 40 centimeter halm i väggar och tak. Vi kommer att behöva minimalt med elvärme, konstaterar Hjelde.

Planeringen av huset har tagit fem år. Under tiden har den ursprungliga, rektangulära strukturen bytts ut mot en kvadratisk, som är en mer energieffektiv byggnadsform.

3d-modell av det nya huset, som får garage och simbassäng under marknivå. Men gult blir det inte. Foto: Knut Bjørheim

Panelen kommer att bestå av elproducerande fasadplattor, så kallade BIPV-paneler (Building Integrated Photo Voltaic). I Norge, där solen står lågt under stora delar av året, har det visat sig särskilt fördelaktigt med vertikala solceller.

– Och när snön lägger sig i januari genererar reflektionerna från marken också ljus till solcellerna, även om dagarna är korta, säger Hjelde.

Han berättar att de även övervägde solceller på taket, men att energirådgivarna ansåg att det var onödigt. I stället mjukar de upp den blanka solcellsfasaden med ett grönt torvtak, som dessutom ska få en böjd vågform.

– Fasaden blir något ljusare än den här, säger Hjelde och visar ett provexemplar av en blygrå fasadplatta med integrerade solceller.

Verkningsgraden för sådana plattor är inte mycket sämre än för vanliga solcellspaneler. Enligt den danska tillverkaren ligger verkningsgraden på 18 procent. Motsvarande för solcellspaneler för tak är ungefär 22 procent.

Hjelde ska installera solceller på alla husets fyra väggar, inte bara mot söder och väster. Tillsammans ska de ge över 17 000 kilowattimmar el om året, enligt en tidigare energisimulering från konsultföretaget Asplan Viak. Faktum är att fasaderna mot nordost och nordväst kommer att stå för nästan 40 procent av energiproduktionen.

Hade familjen utnyttjat hela potentialen och byggt pulpettak mot söder med solceller, kunde de ha fått ut 25 000 kWh om året, enligt energirådgivaren. Men då hade huset kommit att likna en isbit, menar Hjelde.

– Det hade sett alltför stramt och kallt ut, säger han.

Prov av fasadpaneler med solceller. Hjelde vill ha en ljusare grå färg. Foto: Carsten Hjelde

De aktuella solcellspanelerna produceras dock i olika färger. Hjelde visar oss en 3d-modell av huset på datorn. Där är väggarna gula. Han säger att de lutar mer åt att välja ljusgrå ytterväggar nu när de får grönt tak.

– Det kommer att ge huset ett diskret uttryck nedifrån vägen. Himlen kommer att spegla sig i de matta väggarna, förklarar han.

Husbyggaren berättar att energiberäkningarna behövde göras om när de fick avslag på sitt förra bygglov. De uppmanades att minska ned lite på höjden.

Hjelde är förvånad över att det uteslutande är tekniska krav som måste uppfyllas för att få bygglov, och inga klimatåtgärder.

– Det borde vara krav på klimatberäkningar för all nybyggnation, anser han.

För familjen Hjelde är det viktigt att bygga hållbart. Carsten Hjelde har varit involverad i hållbara företag inom flera branscher. När han skulle bli husbyggare överraskades han av hur långsamt utvecklingen har gått när det gäller hållbarhet i byggbranschen. Åtminstone i Norge, menar han.

– Det är inte många som har satt sig in i vad det innebär att bygga klimatneutralt, anser Hjelde.

Målet med hans eget hem är ett nollutsläppshus, det vill säga en byggnad som fångar upp minst lika mycket koldioxid som det släpper ut. I dagens livscykelanalyser börjar beräkningen av växthusgaser när råmaterialen utvinns och pågår tills bygget teoretiskt sett ska tas ned efter 60 år, vilket är den beräknade hållbarhetstiden för dagens byggen.

I nuvarande projekteringsfas ser ”Powerhouse Høvik” ut att bli koldioxidnegativt med god marginal.

– Vårt hus ska bli Paris-säkrat, slår han fast.

Det innebär att huset byggs i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Den norska Powerhouse-alliansen har utarbetat kriterier för att uppnå certifieringen ”Powerhouse Paris Proof”.

– Inte ens på leverantörssidan är vi så miljövänliga som vi vill tro i Norge, säger Hjelde och säger att han måste åka till Danmark och kontinenten för att hitta lösningar som är tillräckligt hållbara för villabygget.

”Massivt trä har inte särskilt bra klimatavtryck”

Mycket har handlat om att undvika mineralull, stål, betong och massivt trä, som han menar har ett oförtjänt gott rykte.

– Massivt trä har inte särskilt bra klimatavtryck. Det passar för vissa konstruktionsdelar, men det är vanligt att man använder för mycket material för att lösa ett problem, till exempel i horisontella bjälkar. Träd som huggs ned tar kanske 60 till 90 år att ersätta. Halm däremot, som är en avfallsprodukt, växer upp igen efter bara ett år. Det har dessutom lika god isoleringsförmåga som mineralull, argumenterar Hjelde.

Läs mer: De bygger en solcellspark på åkermark – odlar mellan panelerna

Halmen i de väggelement som ska användas på huset i Bærum har ramar av trä och skruvas samman som byggklossar. Av ett tårtdiagram från energirådgivaren framgår att ytterväggarna endast står för 16 procent av utsläppen av växthusgaser kopplade till materialanvändningen, trots att de upptar störst volym i bygget. Men så marknadsför också den slovakiska producenten halmelementen som ”ett material med ultralågt koldioxidutsläpp”.

På insidan av elementen blir det lerputs. Det ger också ultralåga utsläpp.

– Det blir lika slätt och fint som gips, säger Hjelde.

Halmväggarna är hygroskopiska. Det betyder att de tar upp och avger fukt till omgivningen. Därför blir det ingen plast i väggarna för att stänga inne luften.

– Det ger ett hälsosamt inomhusklimat och mindre behov av konstgjord ventilation, säger Hjelde.

Huset ligger på en höjd med utsikt över både Oslofjorden och Sørkedalen. Foto: Knut Bjørheim

På utsidan kommer halmelementen att kläs med vindspärr, läkt och de nämnda solcellspanelerna, som måttillverkas.

Villan på Høvik ska även förses med energi från brunnar för geoenergi. Bergvärme kombineras med en kompakt värmeåtervinningsanläggning för ventilationsluft. Vatten/vatten-värmepumpen ska inte bara generera värme i golvet och kylning av väggarna, utan också ge behaglig badtemperatur i källaren.

– Egen bassäng är en gammal dröm. Jag gillar att simma, men eftersom bassängen bara blir 4,5 m lång måste vi ha en motströmsbassäng, förklarar Hjelde.

Bassängen kommer också att fungera som värmelager.

– Där kan vi magasinera överskottsenergi från solcellerna och hålla en konstant temperatur över flera nätter. På så sätt lagrar vi el till uppvärmning, förklarar Hjelde.

Han betonar att huset inte är tänkt att bli en lyxvilla, även om de unnar sig både simbassäng och takterrass. Deras främsta mål är att bygga hållbart och att inspirera andra.

– Vi vill visa att det är möjligt att ha hög standard och ändå bygga klimatneutralt, förklarar han.

– Om vi bortser från alla pengar vi har lagt på arkitekter och konsulter så hoppas vi att huset inte blir mycket dyrare än motsvarande hus byggda med traditionella metoder. Koldioxidavtrycket blir åtminstone mindre än hälften, konstaterar Hjelde.

Han är tydlig med att familjen inte vill ha ett intelligent hus. Med eventuellt undantag för belysningen blir det ingen digital styrning eller ”prylar som kan hackas”.

Övriga planer för villan på Høvik utöver det som redan beskrivits är:

  • Koldioxidnegativ asfalt på uppfarten
  • Vattenburen grundvärme till is- och snösmältning
  • Massivt trä under marknivå
  • Materialsnåla etageavskiljare
  • Infällda LED-lampor
  • Ventilation med värmeåtervinning
  • Fönster med integrerade solskydd
  • Drivhus inomhus (”vertical farming”)
  • Grönt tak (med infälld takterrass)

 

Artikeln publicerades först i Tekniks Ukeblad, och görs tillgänglig för Ny Tekniks läsare genom ett samarbete mellan tidningarna.

Knut Bjørheim/TU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt