Skyhögt elpris och bränsleskada i reaktor – då hopar sig problemen i elnätet 

2021-12-02 14:51  
Oskarshamn 3 ser ut att få den dyraste lösningen för oberoende härdkylning. Foto: OKG

Det är kallt, importbehovet spås till 1 600 MW, flera utlandskablar har begränsad överföring och Oskarshamnreaktorn har en bränsleskada. Läget i elsystemet inför vintern är ansträngt.  

I måndags nådde elpriset rekordnivåer. Nu hopar sig fler orosmoln i elsystemet. 

Bränsleskadan i Oskarshamn 3 upptäcktes den 15 november och hålls sedan dess under kontinuerlig uppsikt.  

– Det är en sekundär bränsleskada och inget konstigt. Bränsleskador uppkommer då och då, i regel handlar det om gammalt skräp, till exempel en metallflisa, som hamnar i reaktorvattnet och kan skava hål på bränsleinkapslingen, säger Désirée Liljevall, kommunikationschef på kärnkraftsägaren OKG. 

Men exakt vad den här skadan beror på vet inte kärnkraftsägaren ännu. Det ska man ta reda på när bränslet undersöks i samband med revisionen i april nästa år.  

Skadan har dock inte påverkat driften av reaktorn. Den fortsätter att leverera på full effekt, 1 450 MW. 

Svenska kraftnät: Skulle påverka neråt

Men skadan är ändå ett orosmoment. Oskarshamn 3 är Nordens största elproduktionsanläggning. 

– Skulle den bränsleskada som finns på Oskarshamn 3 bli värre och blocket behöver ställas av tappar vi 1 450 MW elproduktion i södra Sverige, vilket i sin tur påverkar kapaciteterna i snitt 2 och snitt 4 till det lägre, säger Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré.  

Snitt 2 och snitt 4 är gränserna vid de två sydligaste elprisområdena i Sverige. Kärnkraftsproduktionen i Oskarshamn hjälper till att stabilisera spänningen i området. Så om reaktorn faller ifrån blir det svårare att hålla driftsäkerheten över snitten. 

Men exakt hur mycket Svenska kraftnät räknar med att behöva sänka överföringskapaciteten i en sådan händelse vill Pontus de Maré inte svara på.  

– Vi har en uppfattning om hur mycket det handlar om, men vi får se mer exakt när det väl inträffar. Men det skulle ju påverka neråt, säger han. 

Energiföretagens kärnkrafts- och elnätsexpert Carl Berglöf ser absolut en risk i att Oskarshamn 3 behöver tas ur drift i upp till fem dagar under vintern för att åtgärda skadan. 

– Man kan köra reaktorer ofta under flera månader utan att skadan utvecklas, under förutsättning att man kör på konstant effekt. Men ibland blir skadan värre och då måste man ta hand om den. Om det ska bli så den här gången går inte att säga, säger han.

Oljeeldade Karlshamsnverket upp i beredskap

Under den kalla årstiden stiger behovet av el. Dessutom har både vindkraften och vattenkraften producerat på låga nivåer under de senaste dagarna. I måndags begärde Svenska kraftnät därför att det oljeeldade reservkraftverket Karlshamnsverket skulle gå upp i beredskap. Det betyder att kraftverket kan dra igång med två timmars varsel.  

Under onsdagsmorgonen begärde Svenska kraftnät sedan att anläggningen skulle gå igång på låg produktionsnivå. Den nivån låg kvar i fyra timmar.  

– Det var inte för att stötta elsystemet effektmässigt utan för att kunna dra på snabbt om det behövs, säger Pontus de Maré.  

Under torsdagen är Karlshamnsverket tillbaka i beredskapsläge igen. 

Prognos för topplasttimme: 1 600 MW om blir normalvinter

Inför varje vinter beräknar Svenska kraftnät hur stort importbehovet bedöms vara under den timme när elbehovet är som störst, den så kallade topplasttimmen. Den här vintern bedömdes underskottet till 1 600 MW om vintern blir en normalårsvinter. Blir det en så kallad tioårsvinter, som statistiskt sett inträffar en gång på tio år, landar underskottet i stället på 2 800 MW i prognosen. 

Underskottet brukar lösas genom import av el från utlandet. Men just nu är möjligheten att importera el från Norge begränsade.  

Svenska kraftnäts motsvarighet i Norge, Statnett, har surnat till på överföringsbegränsningar på den svenska sidan och har svarat med samma mynt. 

– Vi har nu cirka 1 000 MW lägre överföringskapacitet från förbindelsen NO1 i Norge jämfört med drygt en vecka sedan och det är ett exempel på att det kan komma situationer där vår importförmåga är reducerad, vilket höjer priserna, säger Pontus de Maré. 

Även förbindelsen från Finland till mellersta Sverige har begränsad överföringskapacitet fram till årsskiftet. I stället för 1 200 MW är bara 400 MW tillgängligt. 

Dessutom ökar andelen väderberoende elproduktion både i Sverige och närliggande länder. Det kan leda till att flera länder har ont om el samtidigt, vilket kan göra det svårt att importera el till Sverige vid tillfällen med underskott.  

– Variationerna i tillgänglig elproduktion blir större och vi får svårare att prognosticera systemets obalanser, säger Pontus de Maré.

Sista åtgärden: manuell frånkoppling

När elpriserna stiger kan vissa industrier och stora elkonsumenter dra ner sin elkonsumtion. Men om det inte räcker har Svenska kraftnät en sista åtgärd att ta till: Manuell frånkoppling.  

Det innebär att elen helt enkelt stängs av i en del av elsystemet.  

– Vi har aldrig behövt göra det. Men skulle det bli nödvändigt är det en åtgärd för att hindra hela systemet från att gå ner. Genom att koppla bort vissa delar kan stabiliteten upprätthållas i hela systemet tills situationen har förbättrats och vi kan återställa elen, säger Pontus de Maré. 

Svenska kraftnät har beräknat hur stor risken är för att manuell frånkoppling ska bli nödvändig. Enligt den senaste beräkningen, med de kända överföringsbegränsningarna inkluderade, finns en sådan risk under några minuter per helår. 

– Risken har ökat lite från den tidigare beräkningen om sex minuter per helår, men inte särskilt mycket. Hur mycket kan vi inte säga för vi är inte färdiga med alla analyser ännu, säger Pontus de Maré. 

Så det ser inte ut att bli i vinter som manuell frånkoppling behövs? 

– Troligtvis inte. Men det är inte uteslutet, säger Pontus de Maré. 

Analytiker: Små marginaler

Elmarknadsanalytiker Christian Holtz konstaterar att det börjar bli tunna marginaler i elsystemet. 

– Jag skulle inte säga att det är någon stor risk för frånkoppling, men visst är det större risk än det har varit tidigare, säger han.  

Carl Berglöf karaktäriserar elsystemet som skört. 

– Vi går in i vintern med blottlagda risker. Elsystemet håller ihop, men det är skört, säger han. 

Fakta: Antal reaktorer

Oskarshamns kärnkraftverk ägs av OKG Aktiebolag, som i sin tur ägs till 54,5 procent av Uniper och 45,5 procent av Fortum.

Av de tre ursprungliga reaktorerna i Oskarshamn är bara en kvar i drift. De övriga har stängts permanent.

Övriga reaktorer i Sverige är två i Ringhals och tre i Forsmark. Sammanlagt alltså sex stycken i Sverige.

Som mest hade Sverige tolv reaktorer innan Barsebäck stängde helt och Ringhals mer nyligen stängt två.

(TT)

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt