Risk för mer trängsel när de första självkörande bilarna kommer

2019-01-11 14:12  

Självkörande bilar kan på kort sikt innebära ökad trängsel på våra väger. Säkerhet och laglydighet är två av orsakerna, enligt en rapport i Volvos Drive Me-projekt.

Den dag uppkopplade datorer styr våra bilar kan en rad fördelar uppnås. Tänk bara på vad som i normala fall sker vid en kö på motorvägen. När bilen längst fram åter kan öka hastigheten sträcks kön ut som ett gummiband bakom den. Det brukar dröja innan sista bilen kan gasa på. Datorer kan däremot reagera omedelbart.

Men på vägen dit är risken snarare att vi får mer trängsel. Det är en av slutsatserna i en kommande rapport huvudförfattad av Torsten Bergh, civilingenjör och mångårig trafikanalytiker, numer seniorkonsult på Movea. Rapporten är finansierad av Vinnova och Trafikverket och är en del av Volvo Cars projekt Drive Me där självkörande bilar testas i Göteborg. Den presenterades på Transportforum i Linköping i torsdags.

Teknik för att effektivisera kökörning är på väg in i nya bilar. Den kallas för ACC efter engelskans adaptive cruise control men är så klart betydligt mer avancerad än de enklare versioner som redan finns sedan ett antal år. Tekniken innebär att bilar i teorin kan börja köra exakt samtidigt vid en liknande situation, och på så vis förbättra flödet.

Läs mer: Musk tror på full autonomi redan nästa år – testar ny mjukvara

Torsten Bergh påpekar att när det gäller Volvo och liknande företag prioriterar de säkerhet högt vid utveckling av ACC. Självkörande system agerar därför försiktigare än den genomsnittliga mänskliga föraren. Simuleringar på vägslingan som används i Drive Me-projektet har visat att autonoma bilar med de säkerhetsinställningar som i dag används inom ACC:

  • Accelererar långsammare,
  • Bromsar tidigare för framförvarande fordon,
  • Har ett något längre följeavstånd vid högre hastigheter.

Slutsatserna gäller jämfört med en normalförare. Detta medför att kapaciteten minskar. I rusningstrafik försämras även punktligheten.

– På längre sikt kan man tänka sig att det blir bättre. Men ingen vet när, säger han.

En annan typ av kösituation som lätt uppstår på motorvägar är när exempelvis tre filer blir två och trafiken samtidigt är tät. Det är omöjligt för bilförarna att veta när det är optimalt att utföra filbyte eftersom ingen har hela bilden. Resultatet blir oftast att hastigheten tillfälligt sänks och flödet stannar upp. Också sådana situationer kan självkörande och uppkopplade bilar i teorin hantera mycket effektivare än mänskliga förare.

Men system för filbyte i rusningstrafik är betydligt svårare att konstruera jämfört med ACC, konstaterar Torsten Bergh.

– Det finns prototyper som kan byta körfält vid lite trafik, men vi tror inte att någon har kommit så långt att de är nära körfältsväxlingar i rusningstrafik, säger han.

Han påpekar att tidigare rapporter kring körfältsväxlingar har präglats av kvalificerade gissningar i form av simuleringar.

– I framtiden tänker man sig att artificiell intelligens ska kunna lösa det. Kan en ai slå världsmästaren i schack borde den väl klara även det här, säger han.

Läs mer: Ny video visar hur Teslas Autopilot ser världen

En annan faktor som riskerar att sänka effektiviteten är det faktum att självkörande bilar programmeras att följa hastighetsreglerna. Den mesta fortkörningen sker i dag på storstädernas tre- eller fyrfiliga motorvägar. På en 70 väg begränsad till 70 kilometer per timme kan medelhastigheten vara 80.

– Om alla bilar plötsligt håller hastighetsgränsen skulle restiderna bli längre. Men om alla däremot kör på samma sätt blir punktligheten bättre. Det här får dock en mycket marginell betydelse vid trängsel i systemet, påpekar han.

Slutligen konstaterar han att ingen tycks veta hur de automatiserade fordonen till slut kommer att fungera. Klart är dock att de kommer följa trafikreglerna vilket på kort sikt leder till mer trängsel snarare än mindre, om än på marginalen. Men en positiv effekt i relativ närtid är att tekniken säkert kommer att minska antalet olyckor och incidenter och därmed många stopp och köer som annars uppstått.

– Det kommer att krävas avancerade algoritmer och samspel mellan fordonen, alternativt avancerade trafikledningscentraler för att uppnå högre kapacitet. Det kanske kommer men för en gammal man som jag kan det vara svårt att se när, säger han och skrattar till.

Drive Me

Drive Me är Volvos projekt för att testa självkörande bilar på allmän väg i Göteborgsområdet. En rad aktörer ingår i projektet, bland andra Trafikverket, Chalmers och Göteborgs stad.

Meningen var att 100 självkörande Volvobilar skulle börja rulla redan i början av 2018. Men projektet har försenats. Först i september gav Transportstyrelsen grönt ljus.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt