Provkörning: MG ZS – ”Ruskar om svenska elbilsmarknaden rejält”

2021-09-11 07:00  

Sveriges billigaste elbil – en undermålig budgetmodell eller årets förnuftigaste köp? Ny Teknik har provkört MG ZS som lockar med ett privatleasingpris på 1 990 kr/mån.

Jag satt på presslunch under en provkörning och junisiffrorna från Bil Sweden skulle presenteras. Det var stor spänning, inte minst då representanter för den tillverkare vars bil jag just rattade hade förhoppningar om att de skulle toppa listan.

Men icke, när siffrorna trillade in visade det sig att vi hade en nykomling på tronen – MG ZS kom från ingenstans och kunde nu titulera sig ”Sveriges mest populära elbil”.

Så hur är då bilen – vad är det som har lockat de normalt så trygga svenskarna att våga satsa på ett oprövat kort? 

Design

ZS kommer i den så moderiktiga crossoverkarossen. Och det första som slår mig är att den är rätt oförarglig. Designen håller sig inom råmärkena för vad man förväntar sig och det finns egentligen ingenting förutom MG-emblemet som ger en indikation om vad det skulle vara för märke. 

Visst, tillverkaren har ju inte hunnit återetablera sig i Sverige – men den som hade hoppats på något inspirerande i stil med MGA/MGB lär bli besviken. Men med det sagt, bilen är inte anskrämlig – bara anonym.

Bakom ratten (som dessvärre inte är justerbar i längsled) i ZS är känslan dock solid. Det är mörka färger och materialvalen känns helt ok. Vi pratar ju ändå om en bil med uppseendeväckande låg kostnad för privatleasing. Den modell vi sitter i är dock inte indragaren för under 2 000 kronor – utan ”Luxury-varianten” som är mer välutrustad. 

Instrumenteringen är analog, med en liten skärm mellan hastighetsmätaren och ”power-mätaren”.

Insidan av MG ZS. Foto: Felix Björklund

Det kanske är enkelt, men fungerar bra. Herregud, BMW kör ju fortfarande det i sina mindre bilar. 

Växelvredet påminner en hel del om den typ av vred som Ford använder. Men istället för pianosvart lack är den här i en gråsilvrig plast. 

Vid växelväljaren sitter det tre vippbrytare för regenerering, körläge samt ”batteri”. De två första är ganska lätta att förklara, bromskraftåtervinning går att ställa i tre steg. Körlägena är Eco, Normal och Sport. Den sista av brytarna har jag dock svårt att se nyttan av… varför? Jo, när man drar i den så är det enda som händer att kvarvarande räckvidd en kort stund visas i lite större grad i instrumenteringen 

Så här långt är det egentligen inget att anmärka på. Men när man skrapar lite på ytan så märks skillnader mot vad konkurrenterna erbjuder.

Läs mer: Provkörning: Långresa med elbilen Audi Q4 E-tron

Till att börja med – klimatanläggningen är inte automatisk, den har inte heller någon indikation om vilken temperatur den ger. Utan man får i blindo ställa in den på en blå/röd skala och fläkten på en skala 0-5. Resultatet är att man ganska ofta får justera den. Och under vårt test är det ofta som bilen immar igen, eller blir för varm/kall. 

Förvisso är det mekaniska vred, vilket är en lisa för själen. Hade det varit så att man tvingats gå in i en meny på skärmen så hade det varit än mer irriterande. 

Men ta exempel på att det är lite mer ”light” i en MG. Grundversionen har inte sätesvärme… vilket en hel del nyblivna ZS-ägare som valde detta lär bli varse i vinter. Men vi sitter i luxurymodellen där det finns med ombord. Dock är den inte ställbar. Nej, här är det on/off som gäller och det krävs en van bastu-stjärt för att kunna åka runt med den påslagen – för den blir brännhet.

När vi ändå är inne på säten så är de väldigt flata, inte minst i ryggen. Det innebär att man halkar runt en del när det svänger. 

I baksätet är utrymmet helt ok för den här typen av bil och överlag är det bra utrymmen för packning. 448 liter ska man få plats med i bagaget innan det är dags att fälla, och det är grymt bra för den här storleken.

Insidan av en MG ZS. Foto: Felix Björklund

En lite underlig prioritering man gjort, men som kanske skvallrar om att MG inte främst sneglar på de nordiska marknaderna är panoramaglastaket. Inte nog med att det kommer med i den lite dyrare varanten – det tillhörande solskyddet är steglöst justerbart. Och det hela är rätt lyxigt utfört.

Med högsta sannolikhet kommer de flesta ägare dock förbanna sätesvärme och kupéklimatet – snarare än skrocka nöjsamt åt den fina solskyddslösningen. 

Laddning sker i nosen och för att synliggöra när bilen laddar – så lyses MG-märket upp. Effektfull och snygg lösning om jag får säga så. Dock är det bara det på håll. Placeringen rätt jobbig när det är dags för att ladda, det krävs att man niger rejält för att man ska se vad man håller på med.

Teknik

Drivlinan består av en permanentmagnetmotor om 105 kW/143 hästkrafter och de går ner på framhjulen. Batteripacket ombord är på 44,5 kWh och officiellt ska det räcka till 263 kilometer vid försiktig körning. Nu är ju ZS inte avsedd att vara en bil man tar på interkontinentalkörning – men den ska gå att snabbladda, och 10-80 procent uppges ta 40 minuter. 

Infotainmenten är väldigt långsam och i de flesta fall så lär ägare trycka in mobiltelefonen för att ta musik och navigation därigenom. Men med det sagt, systemet är ganska enkelt och utan krusiduller. Här är det tydligt att ZS inte tillhör den nya generationens elbilar. MG har inte heller lanserat någon app till sina bilar, vilket innebär att saker som förklimatisering inte finns med som alternativ. 

Sen kan jag även tycka att det är nonchalant från MG att man inte ens orkar översätta sina meddelanden – utan kör nån form av översättningsprogram som får meddelandet att låta som nått phishing-försök via mail. Eller vad tycks om: 

”Varning, vi kallar er uppmärksamhet med stort eftertryck…” som kommer när man sätter på navigationen.

På vägen

När det kommer till prestanda så är ZS helt ok avseende rapphet. Visst, 8,5 sekund för 0-100 km/h är kanske inget att skryta med – men å andra sidan lär det vara en siffra de flesta som är på jakt efter en billig kompakt crossover rycker på axlarna inför. 

Däremot är den även rätt mycket av en axelryckning när det kommer till övriga köregenskaper. Styrningen är förvisso helt ok, men upplevelsen är högst artificiell och ger inte någon större känsla för vad som händer nere vid hjulen. Själva trögheten i ratten går att justera med hjälp av körlägesväljaren, men i sport så blir den bara tyngre – inte bättre.

Läs mer: Provkörning: Seat Tarraco E-hybrid – ”Styrningen är bra – utan stora dödszoner”

Nej, dessvärre är allt som rör köregenskaper och chassi inte något MG lagt något större krut på. Fjädring och dämpning är mjuk och gungig när det kommer svängar, men har svårt att hantera ojämnheter och skarvar i vägen. Småvibrationer letar sig också in.

Bromsar och bromskraftåtervinning är ett intressant kapitel i elbilar. Dels för att det finns många sätt att lösa det - och dels för att känslan olika modeller/märken emellan är så stor. Så hur har MG gjort det?

Jo, man har skippat att koppla ihop bromspedal med energiregenerering. Ett val vars baksida är att man förlorar lite i energieffektivitet – men vinner i att bromspedalskänslan är klassiskt mekanisk.

Det här skulle vara härligt – om det även översattes till hur bilen beter sig.

MG ZS. Foto: Felix Björklund

Men om du har bromskraftåtervinning påslagen så bryter den in och gör att det inte blir konsekvent. Hurdå? Jo, den kliver in och bromsar… om inte batteriet är nära fullt. Under vårt test så upplevde vi att när vi körde från garaget (där bilen laddat) så var det noll bromskraftåtervinning på vägen ut och upp på motorvägen. När vi sedan kör av och ska bromsa inför en korsning – så kliver den på, vilket blir lite överraskande. En annan sak är att när man kör på farthållare så regenererar inte bilen när den bromsar. Kanske ingen dealbreaker – men lite förvirrat.

Räckvidd är en viktig historia för elbilar och i ZS fall så ska man ju officiellt kunna ta sig lite drygt 26 mil på fullt batteri. Skrämmande kort enligt vissa, fullt tillräckligt för vardagsbehov enligt andra.

Så för att åskådliggöra det: Så här körde jag ”tomt” ett batteri, vilket kanske visar hur en bil används under en eller två dagar. Det var ett par ärenden, en handling samt skjutsning till och från aktiviteter. 

Körningen gick:

– Akalla – Nacka 36 km

– En tur/retur-resa till affären 8,2 km

– Fram och tillbaka mellan Nacka och Segeltorp 23+23 km = 46 km

– Nacka – Hammarbyhöjden – Nacka – Hammarbyhöjden – Nacka 16x4 km = 64 km

Efter att ha kört ovan var det enligt färddatorn 55 km kvar i batteriet – och 155 km tillryggalagt

Nästa resa som stod på tur var Nacka – Arlanda, som då är 54 km enligt navigationen, dock kände jag mig inte riktigt så kaxig att jag kunde skippa nattladdning. Tur var det – för när jag kl 05:00 morgonen efter angör parkeringen vid flygplatsen visade det sig att jag kört 63 km. Under körning i mörkret kan jag även konstatera att strålkastarna verkligen inte håller måttet. De påminner om hur det var för tio år sedan, innan LED och annat hade slagit igenom på bred front.

Så om man summerar räckvidden. På 26 utlovade mil hade jag kommit runt 21, vilket motsvarar runt 80 procent. Detta under körning i augusti.

Som ovan nämnt var verkligheten att jag inte kom upp i utlovad räckvidd. Dock så indikerar bilen att jag efter lite dryga 60 mils blandad körning har en genomsnittsförbrukning på 1,78 kWh/mil – vilket är lägre än den officiella. Hur det går ihop vågar jag inte svara på.

Vid vinterkörning får man nog räkna med att det kommer att vara svårt att nå 21 mil – och 26 lär bara vara en hägring från info-broschyren.

Summerat

MG ruskar om svensk elbilsmarknad rejält. Inte nog med att man lyckats knipa en försäljningskrona i juni – de har ritat om kartan för vad en elbil kan kosta. Med ett privatleasing-erbjudande på under 2 000 kronor står sig andra alternativ slätt.

Men är det verkligen så bra? Nja, en ZS för de pengarna är en bil med många brister. Att inte ha sätesvärme i Sverige kommer kantslå upplevelsen rejält under vinterhalvåret. Likaså att bilen inte har någon riktig klimatanläggning, Vidare lär de dåliga strålkastarna vara ett bekymmer för de som kör bilen där det är lite mörkare – som typ under en stor del av året.

Att bilen inte har värmepump innebär även att räckvidden på vintern rumphuggs rejält.  Men hej, man kan ju i varje fall få panoramaglastak.

Med MG ZS får du verkligen vad du betalar för – och för många är det brister man kan leva med.

Fakta MG ZS

Pris: från 339 900 kr

Pris testbilen: ca 367 400 kr

Drivlina: Elmotor (PMS)

Maxeffekt: 105 kW/ 143 hästkrafter

Max vridmoment: 353 Nm

Acceleration 0-100 km/h: 8,2 sekunder

Topphastighet: 140 km/h

Batterikapacitet: 44,5 kWh

Snabbladdningskapacitet: 50 kW

Ombordladdare: 7,2 kW

Räckvidd på el: 263 km

Officiell förbrukning: 1,86 kWh/mil

Förbrukning under test: 1,78 kWh/mil

Årsskatt: 360 kr

Bagageutrymme: 448 liter, 1 166 liter med fällda baksäten

Max släpvagnsvikt: 0 kg

Felix Björklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt