Preem: Vi tror på CCS-tekniken – även utan utbyggnaden

2020-10-07 06:00  

Även utan utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil är Preem en av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Planerna för avskiljning och lagring av gasen fortsätter.

I samband med planerna för utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil har Preem tittat närmare på CCS, Carbon Capture and Storage. Tekniken går ut på att avskilja och lagra koldioxid.

Bolaget har byggt Sveriges största pilotanläggning för CCS i just Lysekil, med målet att ha storskalig anläggning på plats till 2025. En sådan skulle enligt tidigare beräkningar kunna minska koldioxidutsläppen från raffinaderiet med upp till 500 000 ton per år.

Att Preem nu har beslutat sig för att dra tillbaka sin miljöansökan ska inte påverka bolagets satsning på CCS.

– Vi fortsätter med det projektet, allt enligt plan. Vi befinner oss i halvtid för testerna och hade 2 000 timmars drift i september. Vi har provat olika tekniker för hur vi kan fånga in koldioxiden och lösa den i olika aminer. Arbetet har gått bra och vi har samlat in mycket data. Försöken ska avslutas under 2020 och målet är att ha en fullskalig anläggning 2025, säger Malin Hallin, chef för hållbar utveckling, till Ny Teknik.

Läs mer: Analytiker: ”Preems beslut påverkar inte fartygens utsläpp”

Men även om det arbetet når hela vägen fram kommer mängden infångad koldioxid att bli betydligt mindre än den totala mängden som bolaget släpper ut.

Nästan 1,7 miljoner ton koldioxid

Preem är en av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Förra året låg siffran på knappt 1,7 miljoner ton för bolagets båda raffinaderier. En utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil hade ökat utsläppen till 2,7 miljoner ton koldioxid. När planerna på den utbyggnaden nu skrotas är det möjligt att mängden koldioxid som kan fångas in via en storskalig anläggning kommer att minska. Fördelen med en stor punktkälla är nämligen att man kan samla in mer koldioxid, förklarar Malin Hallin.

– Om vi har en mindre punktkälla kommer vi inte att kunna samla in lika mycket koldioxid. Men nu tittar vi på båda våra raffinaderier som alternativ för CCS-tekniken. Vi tror på den. I takt med att vi använder mer förnybara råvaror kommer vi också att få mer biogen koldioxid att samla in. Då blir det Beccs i stället, men tekniken är det egentligen ingen skillnad på.

Läs mer: Norge storsatsar på koldioxidhotell

Beccs, Bio-energy with Carbon Capture and Storage, är infångning av biogena punktutsläpp (se mer i faktarutan).

Förra veckans beslut att dra tillbaka miljöansökan för utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil fattades enbart på kommersiella grunder, uppger Preem.

Bakgrunden uppges vara ”den starkt förändrade situationen i omvärlden” som har ”förändrat förutsättningarna på ett sätt som inte gick att förutse 2016”, alltså året då ansökan skickades in.

Ökat behov av att ställa om

Bolagets bedömning är att utbyggnationen, vars syfte var att kunna rena tjockolja från svavel, är kommersiellt ohållbar.

– Vi har rört oss mot detta en längre tid, men det har också hänt väldigt mycket på våra marknader de senaste månaderna. Basen till hur vi ser på våra investeringar har ändrats ganska mycket. Vi har också haft en tuffare ekonomisk prioritering, vilket i sin tur har ökat fokus på att ställa om till mer hållbar produktion, säger Malin Hallin.

Läs mer: Hoppet står till biobensin – som knappt finns än

Något investeringsbeslut om det så kallade Rocc-projektet hade ännu inte fattats, betonar Malin Hallin. Preem valde helt enkelt att dra tillbaka sin miljöansökan, och avsluta projektet.

Malin Hallin förklarar att efterfrågan på drivmedel har gått ner och det som Preem tidigare har sett som framtidsscenarier har snabbspolats fram. Efterfrågan på fossilfria drivmedel har ökat och nya politiska beslut, som en utökad reduktionsplikt och en ny reduktionsplikt för flyget, har förbättrat klimatet för investeringar i förnybart. Därför tänker bolaget nu fokusera på just förnybar produktion, där man ser en god lönsamhet.

I höst ska Preem därför lämna in en ny ansökan för att möjliggöra storskalig produktion av förnybara drivmedel i Lysekil. Och i höst inleder bolaget också provdrift av förnybar diesel på platsen, något man redan har tillstånd för.

Försöket går ut på att säkerställa att de anläggningar som Preem planerar att bygga om kommer att klara förnybar matning, eftersom förnybara råvaror är svårare att processa än fossila råvaror. Bolaget ska börja med en liten inblandning av rapsolja.

– I våra strategier har vi pratar om att vi ska producera 5 miljoner kubikmeter förnybart 2030, och att våra raffinaderier ska uppnå nettonoll-utsläpp 2040. Det här är ett steg i samma riktning, säger Malin Hallin.

Tittar ni på att göra biodrivmedel av svenska råvaror?

– Preem är delägare i Sunpine, som bygger en ny anläggning för framställning av råtalldiesel som ska tas i drift senare i år. Den utbyggnad vi gör i Göteborg, som innebär att vi utökar kapaciteten i anläggningen med cirka 25 procent, matchar deras produktion. Vi är intresserade av att tillvarata den biomassa som finns i vår produktion, och vi driver tillgången på förnybara råvaror genom att visa att vi är villiga att bygga anläggningar. Då visar vi också dem som producerar råvaran att det finns en lönsamhet.

(Preem kompletterar sedan sitt svar med att förklara att förnybara råvaror handlas på en internationell marknad som kommer att variera över tid. "Preem ser emellertid stor potential i att utöka utvinningen av förnybara råvaror i Sverige och övriga Norden, och som vi bedömer kommer att vara viktiga råvaror för vår produktion framöver.”)

Vad händer med den tjockolja ni planerade att omvandla? Finns det inte ett behov av en sådan process?

– Det är en av sakerna vi ser har förändrats, att efterfrågan på fossilbaserade drivmedel har minskat. Det betyder att alla raffinaderier gemensamt löser det med de anläggningar som redan finns. Det finns inget behov av att utöka kapaciteten för att avsvavla tjockolja. Det är inte kommersiellt och långsiktigt hållbart. Vår egen produktion av tjockolja kommer också att minska i takt med att vi gör mer förnybart.

Fakta: CCS och Beccs

Carbon Capture and Storage, CCS, går ut på att avskilja och lagra koldioxid. Detta kan bland annat reducera processutsläpp från industrin.

Enkelt handlar det om att avskilja koldioxid i rökgaserna från exempelvis stora processindustrier. Koldioxiden komprimeras sedan och transporteras till en lagringsplats i berggrunden.

Beccs, Bio-energy with Carbon Capture and Storage, är en variant av CCS. Här fångar man i stället in koldioxid från biogena punktutsläpp, till exempel etanolfabriker, för att sedan lagra gasen i berggrunden.

Ania Obminska

Mer om: CCS Preem

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt