Nu ska svenskarnas immunitet mot covid-19 undersökas

2020-04-23 13:35  

Snart börjar Folkhälsomyndigheten analysera hundratals blodprover för att ta reda på hur många svenskar som är immuna mot covid-19. Fyra olika analysmetoder ska utvärderas.

Under åtta veckor, med start den här veckan, samlar Folkhälsomyndigheten in 1 200 blodprover per vecka från klinkemiska labb i nio regioner.

Det handlar om överskottsprover, som har blivit över när patienter har lämnat blodprover för andra syften, till exempel inför en onkologisk behandling eller för att mäta njurstatus hos en diabetespatient. Dessutom ska 400 blodprover även hämtas varje vecka in från blodgivarcentraler i de nio regionerna.

Blodet ska sedan analyseras för att avgöra om det finns antikroppar mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Folkhälsomyndigheten ska varje vecka inledningsvis analysera 400 prover, slumpmässigt utvalda för att ge ett representativt resultat.

Endast en av fyra metoder har validerats i Sverige

Men vilken metod som ska användas är ännu inte bestämt. Myndigheten väljer mellan fyra olika analysmetoder, varav en kommer från Scilifelab och KTH. De övriga tre kommer från kommersiella leverantörer.

– Just nu är det leveransbrist på många serologiska kit, men vi hoppas få in flera kit i nästa vecka, berättar Mia Brytting, Folkhälsomyndighetens chef för enheten för laborativ virusövervakning.

Mia Brytting. Foto: Lena Katarina Johansson

Problemet är att två av de tre kommersiella metoderna inte har validerats i Sverige. Och den som har validerats har för dålig prestanda, tycker Folkhälsomyndigheten. Dels bör den inte användas förrän tre veckor efter insjuknandet, dels har den visat sig ge vissa falska resultat.

– Av 378 prover som ska vara negativa blev 11 positiva, berättar Mia Brytting som ett exempel.

Anser att snabbtester har för dålig prestanda

Därför ska nu Folkhälsomyndigheten validera analysmetoderna.

– Vi måste kunna säga ”det här kittet håller inte” eller ”det här kittet håller” men vi vill komma igång med analyserna så fort som möjligt. Så vi får validera metoderna samtidigt som vi använder dem för analyserna, säger Mia Brytting.

Det finns ett antal snabbtester för antikroppsanalyser på marknaden. En del utlovar svar inom 15 minuter. Men Folkhälsomyndigheten anser att många av snabbtesterna har för dålig prestanda.

De metoder som Folkhälsomyndigheten planerar att använda tar längre tid, i regel kräver analysen ungefär ett dygn. Å andra sidan kan nära 100 prover analyseras i ett svep eftersom brickor med flera prover behandlas samtidigt.

Läs mer: Har jag varit smittad? Nya testet ska ge svar

De tre kommersiella metoderna som Folkhälsomyndigheten ska utvärdera bygger på den så kallade Elisa-principen. Protein från viruset läggs i botten på plattan, det mänskliga blodprovet hälls ovanpå, därefter tillsätts en specifik antikropp som har märkts med ett enzym.

Om den enzymmärkta antikroppen binder till en mänsklig antikropp ändrar provet färg, vilket betyder att antikroppar mot viruset finns i blodet.

”Väldigt viktigt att man inte hittar falska positiva”

Den fjärde metoden har utvecklats av KTH och Scilifelab i Solna. Den utgår ifrån en liknande analysprincip men använder mikrometerstora plastkulor som märks med protein från viruset sars-cov-2.

Om det finns antikroppar mot sars-cov-2 i ett blodprov fäster de till de proteinbehandlade plastkulorna. Sedan tillsätts labbtillverkade antikroppar som är märkta med en fluorescerande molekyl.

I en maskin mäts sedan vilka plastkulor som de mänskliga antikropparna har bundit på och hur många antikroppar som sitter på varje plastkula.

Protein från det nya coronaviruset, sars-cov-2. Foto: Tobias Ohls

Enligt Sophia Hober, projektledare på KTH, är den största fördelen med deras metod att den kan mäta utifrån flera olika virusproteiner samtidigt, vilket ger ett säkrare resultat.

– Vi tror att det kommer att kräva positiva svar för två eller tre proteiner för att man ska kunna säga säkert att någon har haft covid-19 och inget annat. Vårt test kommer att vara väldigt säkert för att utesluta falska positiva, det tror vi är jätteviktigt. Om man missar någon som har haft sjukdomen är det inte hela världen, men det är väldigt viktigt att man inte hittar falska positiva, säger Sophia Hober.

Dessutom kan 380 blodprover analyseras samtidigt och svar kan komma efter ungefär fyra timmar.

”Viktigt förstå styrkan och svagheten med olika tester”

Tester och analysmetoder som ska påvisa antikroppar mot ett virus måste dels vara specifika, det vill säga bara ge utslag för just det virus man söker efter, och dels också känsliga, så att de ger utslag för även låga nivåer av antikroppar i blodet.

I det här skedet, när Folkhälsomyndigheten vill ta reda på hur stor del av befolkningen som är immun mot covid-19, är det extra viktigt att känsligheten är hög.

– Många av de som har varit lindrigt sjuka har låga koncentrationer av antikroppar. Då är det viktigt att vi har en metod som kan påvisa det, säger Mia Brytting.

Läs mer: Nu ska alla med coronasymtom testas i Danmark

Därför blir det mest intressant att mäta förekomst av den typ av antikropp som kallas IgG. De andra typerna av antikroppar, IgM och IgA, bildas tidigt under sjukdomsförloppet medan IgG utvecklas ungefär tre veckor efter infektionstillfället.

– Det är viktigt att förstå styrkan och svagheten med olika tester. Det är därför vi använder flera typer av kit samtidigt, säger Mia Brytting.

En av de fyra analysmetoderna undersöker förekomst av IgG, IgM och IgA, medan de övriga tre fokuserar på igG.

”I en ideal värld hade vi validerat först”

Folkhälsomyndighetens validering kommer att göras bland annat genom att jämföra resultatet mot blodprov som har tagits före utbrottet av det nya coronaviruset, så att man säkert kan veta att blodet inte innehåller antikroppar mot sars-cov-2.

Myndighetens ambition är att komma igång med analyserna i nästa vecka. Planen är att först använda de fyra analysmetoderna parallellt, för att sedan successivt skala bort de metoder som fungerar sämre.

– Men i en ideal värld hade vi validerat först och sedan fattat beslut vilken metod vi skulle använda, säger Mia Brytting.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt